Måndag och klockan närmar sig förmiddag.

Klockan 12 ska jag träffa pojken jag är kontaktperson åt. Vi ska träffas ett par gånger i månaden och lite till ibland hoppas vi..
Han är en fantastisk kille på 10 bast och full med glädje och energi.

Hämtade fröken förut. Blev så glad att se henne igen så jag ville kramas och ge henne en puss.

- Lägg av farsan, sa hon.. Inga kramar eller pussar!!

Åh.. jag vill ha en bebis till som man får pussa och krama hur mycket man vill..

Men men.. ålder och singellivet gör ju inte den saken så mycket lättare..

You never know..

Mår alldeles förträffligt bra. Det enda orosmolnet är att det strular med assistansen. Men det verkar sakta lösa sig till något bra.
Om en vecka börjar bästa Johanna igen och då kommer allt rulla på. Hoppas vi..

Nu tar vi tag i denna dag. Önskar er alla en fantastisk måndag.

Livet är nu. Idag. Så le..

/Uffe