Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

onsdag 10 april 2019

Fågel Fenix


För mig handlar förändring om att våga göra nåt nytt. Tänka till att nu är fan livet surt, jag är inte den människa jag vill vara. Jag trivs inte i min egen själ. Då är det dags att ta fram modet att gå sin egna väg. Ta beslut att utveckla sig själv.

Det är som när man drabbas av olycka av olika slag. Först faller man, faller och faller, tumlar runt i tankar av längtan och saknad.. 

Då handlar mitt liv om att tvinga mig själv att minnas tillbaka, och fråga mig själv vad jag kan göra åt saken. 

Jag gillar att skriva men har under en längre tid inte haft lust. Skrivkramp. Den kan vara på väg igen, men en förnyelse kanske kan locka fram lusten att skriva igen. 
Känner mig inte som en ensam pappa, och jag är inte den jag var då den här bloggen startade för 10 år sen.
Det senaste halvåret har jag mer och mer känt att jag är mig själv igen. Uffe, med allt vad det innebär.

För den som missat den här bloggen har 1856 inlägg att läsa. Det är fler sidor än Brott&Straff.

Det här blir det allra sista inlägget och det är en lättnad att tagit det beslutet. Men, jag gillar ju att skriva då och då, i perioder är det mitt konstnärliga uttryck.
Periodare, ibland gillar jag måla, i bland måla, ibland teckna i tusch och blyerts, ibland skriva.

Så, jag tänkte att jag startar en ny blogg.

Välkomna att läsa Uffes dagbok.

Tack för den här tiden, om ni är några kvar av alla mina läsare genom åren.

The End.


1 kommentar:

Jenny sa...

Tack för alla dessa glada, tänkvärda och sorgsna inlägg.
Lycka till dig och Maya.