Till dom jag älskar allra mest..

Det har varit en speciell helg. Maya har varit på kortis, och min Kim är iväg med hennes son i Göteborg.

Dom har varit där i en vecka nu och kommer hem igen till helgen..

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vet du om hur värdefull du är? Hur lycklig jag är att våra vägar korsades? Från den där allra första stunden jag såg dig, då vi presenterade oss där i foajén på BUH. När jag såg på dig var det en ängel som viskade i mitt öra..
"Där är hon"..
 Du&Jag och så våra två alldeles underbara speciella barn. 

Det är magisk känsla att älska någon, men känslan av att vara älskad är förtrollande trygg.

Vi har haft en helt fantastisk tid ihop, en vinter, en vår och så en sommar.. Upplevt saker, varit på föreläsningar, gjort några korta resor, och varje helg vi haft, både med och utan barn har varit underbara. Ovärderlig tid. 

Ibland önskar man att sig att man kan stanna tiden. Som den där stunden vid havet, då vi låg och såg på den vackraste stjärnhimmel man kan tänka sig, eller cykelturen på Köpenhamns gator, du vet.. eller hur..

Man vill att allt ska vara som det är. 

Ibland kommer livet emellan.. vardagen.. den gråa kalla hösten.. Den ställer inga krav, hösten.. men det gör våra liv.. 

Fast vart du än är..hur lång än tiden är.. så är kärleken till dig och allt du för med dig in i mitt liv det allra finaste och bästa jag varit med om..

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag har tillbringat min tid med min son. Vi har fiskat och varit ute på restaurang. Vi har umgåtts och haft kvalitetstid.
Fisket har jag alltid haft som det allra bästa jag kan göra med min lediga tid och Alex var med mig redan som bebis.
Vi har fisket tillsammans, samma djupa kärlek till allt som det bär med sig. Friheten. Spänningen.

Det viktigaste för mig var att han berättade från hjärtat hur han saknar våra fisketurer. Att han känner sig ensam.

Vet ni, i lördags försov jag mig. Ställde klockan på mobilen och somnade. Vaknade av väckarklockan, och snoozade, snoozade, och snoozade vidare.. men så när den där jäkla klockan hade snoozat lite för många gånger så blev jag misstänksam.
Det var inte väckarklockan, utan Alex som ringde och ringde och ringde.. och varje gång han ringde la jag på luren..

Vi hade en underbar helg. Där öringen högg men inte fastnade på kroken, Men abborren högg och med oss hem hade vi en god middag. Det är inte mycket som slår panerad abborre med smörstekta trattkantareller..

.. Jag älskar dig, min son..

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag är en lycklig man som träffat dig.. Du är en fantastisk kvinna, en så godhjärtad människa och så den finaste mamma.. Den kärleken som du ger dina barn, tiden du ger dom.. jag har aldrig mött någon som ger och kämpar som du..

Fantastiska du..

.. Jag älskar dig, Kim..

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

.. och så älskar jag dig.. Maya..

Min fina lilla tjej. Som alltid är så glad, och sprider din livsglädje runt dig. Under många år kom jag och hämtade dig på dagis, och varje dag var du glad, och mötte mig med din spralliga busiga kropp. Dina kramar. Då du kämpar med armarna och slår dom runt mig..
Du är precis lika glittrande glad idag, då jag hämtar dig på sexårs, där njuter du av livet. Du leker med dina kompisar och inte får fröknarna vara med, du ska leka själv med dina nya kompisar. En av dom ska snart komma hem till dig och leka. Fanny.
Det är lycka, på sant..

Som att hoppa på moln och kunna springa jättesnabbt med sina ben.

Du och jag tränar. Ofta och jämt och vi har våra små mål, du och jag, Maya. Som att kunna säga ja och nej.. Inte bara nicka eller skaka.
I torsdags gjorde hon det. Sa ja och nej.
Vi pratade med varandra, jag blev så överlycklig att jag började gråta och Maya skrattade för att hon kunde prata. Bara om det så är två ord, så kan jag..

På onsdag ska hon sövas igen. För att få Botox allra första gången. Känslan är att det kommer gå bra, att hon kommer hjälpas av det. Dock finns oron där i ett pappas hjärta. över sövningen, eller att det ska bli komplikationer av Botoxen, eller att höftröntgen visar att hennes höft är mer på glid så man måste åtgärda det.
Där ligger den mesta av oron.

Nu sover du gott i pappas stora säng. Lugn och trygg med Lisa och Elisabet tätt intill dig. Jag var nyss inne och tittade till dig, så du ligger bekvämt och inte korsar dina ben, jag kollar det några gånger per natt, natt efter natt. Jag pussade dig på kinden och viskade..

.. Pappa älskar dig.. lilla snorpa..

.. och mitt i allt, av oro, krav, skratt, ansvar, beslut, städning, disk, tvätt, möten, telefonsamtal, sömnlösa nätter, så ska man leverera på arbete och skola..

Det är då man blundar och drömmer sig tillbaka till cykelturen i Köpenhamn.. och tänker på allt fint man har framför sig..

Tillsist.. tänk på dom här orden..

"Jag kan bara behålla det jag har genom att ge bort det"

U..