Del 2: En salig röra av känslor..

.. att varje kväll natta henne. Varje kväll sitta vid hennes fötter och skriva, eller ligga bredvid och killa örat.. fast det får jag inte göra så ofta längre.. Ibland är det fortfarande roligt att höra på pappas sagor, men bäst är att få ligga och krama Lisa och Elisabet (jodå, nuförtiden är det två dockor som prinsessan ska ha med vart hon än ska sova), och så förstås se film.. She loves it..

Hon trivs i din famn.

Att alltid följa med till sjukhuset. Alla habiliteringsbesök. Operationer. Höftröntgen. Att mordhålla henne och sätta narkosmasken över hennes panikslagna skräckfyllda ansikte. Viska i hennes öra att pappa älskar dig.. älskar dig..

.. Varje morgon gå upp, göra iordning, byta blöja, mata.. stretcha en stund.. så softa bort en stund med Bolibomba och en kopp kaffe..

.. och så allt det där andra.. det som bara finns där, hela tiden.. rutinerna, stunderna i bilen till och från dagis.. Alla skratt och alla tårar..

Idag var vi kortisfest.. Kortis bjöd alla barn och föräldrar på käk och kaffe och kaka. Underbart. Att få möta alla kämpar. Alla glada barn. Se de äldre barnen.
För en dag sitter min lilla tjej där och är 17 år, med långt lockigt hår, troligen i kläder från det senaste modet..sminkad.. och glad.. Hon kommer alltid vara glad.

Charma världen.

När vi kom till kortis var hon så glad att hon höll på att hoppa ur rullstolen. Hon mötte alla med ett leende och såg sig förundrat om. Flörtade med en kille, såklart, och ville inte alls att pappa skulle mata henne när farmor var med!

Jag älskar henne, min lilla filur till dotter..

Fortsättning följer..

U.