En soffa att hänga i..

Slutet på januari. Kallt, isigt, snöigt, vitt, känner du någon doft? Vackert och kravlöst. Hennes skratt liksom kvittrar, smittar och lockar till glädje.. Min Maya..
Vi åkte och badade idag. Autobahn norrut. I vår vita springare, med Pilutta dig i lurarna..

Funderar på min och Mayas matsituation. Med mig vill hon inte äta, tar några skedar, sen är hon svårtrugad. Idag när vi var på väg hem, så kom jag på vad det handlar om. Jag ska ändra taktik. Förändra en del av mitt liv.

Jag måste skapa tid.

Det var ett iskligt liv när vi bytte om. Vad f-n gör du, farsan?? Klär av mig och lägger mig på ett kallt golv i ett ödsligt vitt omklädningsrum. Duscharna, från hennes vy måste ha sett ut som stora hemska hungriga aliens.
Fast när vi sakta gled ut i poolen, och det varma vattnet omslöt oss, då lossnade snart skräcken för monstren i omklädningsrummet.
Inte underligt ungen har mardrömmar om nätterna.

Vi åt lunch på sjukhuset. Maya tog pannkakor. De var liksom inte ens i närheten av farsan.

En händelse idag, berörde mig djupt i själen, det var som en hand tog tag i mig och änglarna viskade svaret på mina frågor. Vad som gnagt så innerligt, länge.

Många av mina frågor har fått svar den senaste tiden. Sakta börjar jag förstå vad du menade, och jag vet nu vem du är.

Du finns varje dag i mina tankar. En saknad. Jag saknar min Lasse väldigt mycket, att få sitta på bryggan nere vid båthuset och dingla med benen och samtala med honom. Få livsråd. Vägledning.

Jag saknar dig, Peter. Du var en människa att se upp till. Du levde efter dina principer. Du var en ärlig och trygg person som inte lät något hindra dig för att uppleva det du mest älskade att göra. Du tog varje chans att leva. Vi sågs inte mycket de senaste åren, men det var ändå som du alltid gick där bredvid mig, när jag vandrade på de grå klipporna vid havet, en tidig dag i april, då havsöringsfisket är som bäst.

Så är det.

Imorgon kommer en av Mayas älsklings avlösare, Evve. Jag hade tänkt ta mig en tur ner till gymet, men tror jag ändrar planerna och stannar hemma. Dags att skapa tid. Börja om, gör rätt.

Mitt i allt kaos av liv så är jag en lycklig man. Hennes skratt smittar. De där vackra nyfikna ögonen som tittar på mig. Ser mig. Var trygg i min famn. Känn aldrig några tvivel..

En gång i tiden ville jag bli lastbilschaufför, det drömde jag om som barn. Ganska långt upp i åren. Sen ville jag bli silversmed. Konditor. Natur/fiskeguide (som jag visserligen är utbildad till, fiskeguide var nära att jag blev, fast det kom annat emellan).. Idag har jag en dröm kvar, att få göra radio. Snacka om ditt och datt. Universum. Änglar. Döden. Travhästar. Burka. Soft laid back. Allvar. Varför samhället sparar in på de som behöver hjälpen bäst. Att det vore en självklar rättvisa att kunna sitta tryggt och bra. Vem fan vill bajsa på en kall hård plastickpadding toalett? Varför är bara sittmottagning i Linköping öppen två dagar i månaden?? Så vill jag spela nice musik och snacka om kärlek och mod..

Tänka turkost. Tänk om varje människa i mitt liv är utsänt för ett speciellt syfte.  Så skriver Kaj Pollak. Tänkvärt.


"Tänkte tanken att tanken måste snart tänka nya tankar, annars kanske inte tanken tänker tankar längre. Fy, vilken hemsk tanke."

Det skrev jag en gång, för ett antal år sen. Det var illa då, väldigt nära den andra gränsen.

Ritblocket. Nu längtar jag efter en stund med dig. Klockan är ju bara 23, nån timme för bara för dig själv Uffe, med musik och din fantasi.. En soffa i den ljumma sagovärlden.. en soffa att hänga i..

Sovgott