Insikt.

Det har skett en del, på stigen jag strosat genom livet. Många har vägskälen varit och jag har sällan tvekat att följa stigar jag inte har en aning om vart dom leder.
På det viset har jag mött så många människor. Ändå inser jag att under de senaste åren har jag sakta förlorat en del av mig själv. Har inte riktigt trivts med livet, trots att lyckan ändå har tindrat mellan skuggorna.
Min insikt har fått mig att börja leta igen, efter den jag är. Det är djupt och inget jag kan förklara med ord, egentligen räcker det att det bara är jag som vet och känner.
Ett möte. Tankar om livet. Ett uns av kravlös ömhet.

Ikväll nattar jag, precis som jag gjorde igår och så gjort i flera år. Ikväll sitter jag här i de fladdrande ljuset, bland skuggorna, med musiken och mitt block som sällskap.

Lasse är en av alla människor jag mött. En underbar människa och musiker. En låt som berör mig. En text jag gråter av. Minnen.

Jag är en lycklig man, för jag trivs med det lilla. Tacksam för varje stund.



Mitt liv är underbart..