En helg har fladdrat förbi, och plötsligt är allt som vanligt igen.

Fått hem tid för operationen igen. Dom ska ta bort metallplattan i höften. Dagkirurgi och vi får troligtvis gå hem samma dag. Men.. Jag orkar inte just nu.

Vill att det flyter på, trots tristessen med vardagens rutiner mår jag bra av det. Jag är inte i form för en operation just nu. Man måste känna sina begränsningar och just nu går jag på reserven.

Har inte tränat på en vecka, och det är nog därför jag känner mig låg och trött. Men nu är det dags igen. Toppform i oktober. Copenhagen here I come..

September. Som man går i ett vacuum med en saknad av sommarens enkelhet, soffhäng på balkongen, katiga skator, morgonkaffet, bad och allt som sommaren kommer med. Nu hägrar hösten, kuliga stormiga mörka dagar, när månen skiner genom trädens grenverk. Nakna och svarta. Glittrande mörker.

På ett sätt är det så enkelt kravlöst. På ett annat så brutalt ärligt och svårt.

Dags att kasta sig i soffan, ett ritblock och en dokumentär om giftiga grodor. Kan det passa en måndag??
Låter ju ganska trist, men politik är fan tråkigare.

Imorgon ska jag till skolan igen, och det är häftigt att se fram emot ett arbete, att trivas i livet. Man får kämpa lite då och då, för att få det som man vill, men sen kommer belöningen..

/U