The wall

(eller det virrigaste inlägget i bloggens historia. Jag skyller allt på JBK)

28/8
Den kommer ibland som en obarmhärtig rak höger. Imorse när jag kom upp i köket brast det lite. Hela dagen har varit som en bubbla. Satt på lunchen och försökte på nåt sätt att hänga med i samtalen, men det var liksom som att se massor munnar röra på sig. Hörde mig själv berätta nåt helt osammanhängande och tyckte alla tittade jättekonstigt..

Det är som att hjärnan ligger i strejk när man är riktigt trött och det enda som gäller för att hålla en uppe är att äta hela tiden.

Energi. Energi för att iaf tänka lite.

Kvällen här. Idag var tålamodet nere på minuskontot. Maya vill tusen saker när hon ska sova, och det är så frusterande att inte förstå vad hon menar. Snacka om att vara pedagogisk. Ställa ja och nej frågor, när man är van vid öppna frågor..

Hur tänker du själv??

Nu sover hon. Min tid. Måste nog gå och lägga mig. Men den där skatan har spökat hela dagen i huvudet och jag tror den har en idé..

Många år. Långa år. Underbara år. Sorgliga år. Magiska ögonblick. Åren då tårarna kom, men där livet och skrattet segrade.

Trots trötthet och känslighet, så mår jag så förbannat bra..

Såg en dokumentär nyss, om folkmorden och misären i Myanmar (Burma). Nästa program handlar om en stjärnkocks forskning i att skapa smakrika rätter för rymdstationen ISS, i månader och massor folk inblandade. Tjena orättvisa.

30/8
Två kvällar har jag suttit här och klurat på orden och inte kommit framåt, däremot är hjärnan proppad med skator och längtan efter att teckna med blyerts kommer alltmer..

Nu ska snart ungen i säng. Dags att fylla tålamodet. Önskar alla ska vara tacksamma för att kunna prata.
Kommer aldrig glömma när logopeden var hemma hos oss första gången. Maya var ca 2 år.

- Hon kommer aldrig kunna prata, Uffe.

Och där kom den igen, the wall, högern från ingenstans, oftast hinner jag ducka och slå tillbaka, andra gånger hinner jag inte undan.


Jag vill ha min frihet. Då trivs jag i livet. Älskar frihet.

Trivs som fan, och eftersom jag nu vet att några av mina arbetskollegor läser min blogg, 
kan jag inte skriva om hur bra jag tycker dom är, och att det är förutsättningen för att trivas, om jag skulle skriva så kan det lätt uppfattas som fjäsk.. haha.. godis varje fredag. Chokladkaka och kaffe..

Maya är arg och pappa trött. Bra kombo!! .. or not..

Metallica i lurarna och en studie i grått i knät

Dagens reflektion..

"Möt inte fördom med en fördom"

/U