You dont need a ticket to fly with me

                                                           Ozzy Osbourne

Lördag hos Lindahls börjar alltid med sänghäng, Bolibomba, kaffe&snus och travlistor. Så smyger jag upp och fixar till en del i hemmet, innan det är dags för att göra Maya redo för dagen. Det är ett jäkla bestyr att få på henne kläderna, det var helt klart enklare förr.

Då satt hon alltid i mitt knä vid av och påklädning, eller förresten hon var nästan alltid i mitt knä.. eller hängde i bärselen, låg på mitt bröst. 

Inte underligt att hon börjar blir trött på farsan. Kallt som attan i sovrummet imorse, och hur skönt är det inte att bara ligga kvar, under täcket, så när Maya vill jaga upp mig nästan innan solen gått upp total vägrar jag. 

Raderar bilder och minnen. Sånt som inte alls passade in i livspusslet. 

Nya bilder. Förändringen, Framtiden. Here we go again..

Efter en dag med Maya är man ganska mör. Visst hon sitter ju bara där, i sin rullstol. Hon har sådane enorma problem just nu, med spasticiteten, Av och påklädning är hemsk. Ibland går det inte att böja ut hennes arm. Man måste stå och sakta mjuka upp och räta på armen. Maya och jag har lärt oss att det finns en speciell vinkel då det är enklare, så den tränar vi på att hitta.

Hela hennes kropp gör verkligen inte som hon vill, det är med järnvilja hon spelar på paddan. En del spel fixar hon. 

.................................................................................................................................................................

Det har varit en lång nattning och jag är trött. 

Helt utslagen.

Film och bangbom in sängen..

/U