Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

måndag 8 oktober 2018

En helg flyger fram. Maya på kortis och jag hade fullt upp hela helgen.. På lördagen fyllde jag år, 52 vilket jag inte direkt känner mig som.
Så firade vi min mor som idag fyller aktningsvärda åldern 80 år. Det är coolt, att ha en sån stålmorsa, som trots krämpor och ålder tar bussen en dag i veckan för att komma och hälsa på Maya. Ibland två gånger i veckan.
Hon orkar och kan inte längre vara ensam med Maya längre stunder men hon kommer. Hon visar sin kärlek. Hon snackar inte bara, utan gör.. och finns alltid.

Min mamma.

Är alltid ganska tungt att komma igång när Maya har varit på kortis, jag lär mig mer och mer att landa och ta hand om min egna tid och jag älskar den. Värdesätter varje sekund.

Men.. livet, verkligheten och vardagen är här. Ska skicka hem Mayas assistent snart och ha måndagsmys med Maya..

Hon vill sitta i rullstolen bredvid soffan och jag ska helst skriva på bloggen eller teckna.. och det är en värdefull tid tillsammans. Ett ögonblick av kärleksminnen.

För visst är det så vi vill minnas våra liv? Att vi njöt av det..

Varje dag försöker jag tänka att jag lägger mitt livspussel.. och jag hoppas hoppas jag hinner lägga det klart innan det är dags för mig att lämna in. Jag hoppas jag får dö i lugn och ro, och hinna reflektera över det jag åstadkom i livet.

Jag är en stolt pappa till två underbara barn, och jag tänker fortsätta leva med kärlek och omtanke i själen.

För det är bara med godhet vi kan bekämpa ondskan.

/U