Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

måndag 29 januari 2018

Måndagkväll

Det blev ett plötsligt bloggstopp. Tröttheten tog överhand och längtan att teckna tog över.

Strul med mitt bredband gör det även svårt och väldigt irriterande varje gång man ska skriva. Plötsligt är allt bara borta, och då kanske man suttit och skrivit ett tag.. nån sida eller så..

Sånt är frustrerande..

Maya är tillbaka, och mår bättre. Fortfarande är det jobbigt med benen, men efter sex långa veckor är hon nu tillbaka i sin egna rullstol. Vilket innebär att hon även får åka bil, så imorgon ska vi ta en sovmorgon.

Ett ögonblick av livet har passerat förbi.

En helg har även den passerat, och är ett minne i hjärtat. Trots att man känner sig smått lobotomerad av trötthet är det underbart ,med egen tid..

Några nätter kvar med medicinering, hoppas på att börja trappa ner Alvedonet på onsdag.. Hon kommer ha fått 2 liter Alvedon och 2 dl morfin.

Hoppas jag aldrig mer behöver ge henne medicin,

Lev väl. Njut av ögonblicken.

/Uffe

1 kommentar:

Anonym sa...

Vi önskar att Maya (och även du) kommer att må bättre och bättre för varje dag. Ni är fantastiska kämpar!