Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

måndag 16 oktober 2017

Månen

Jag bär henne ännu, vid min famn, varje kväll, varje morgon, varje dag.. Ibland bär jag henne om natten, då mardrömmarna har varit otäcka. De är allt färre, nätterna vi går ut på balkongen och kollar om kråkorna sover..

Hon är tung att bära, hon är tung att vända, hon har det svårt i sin kropp, min krigarprinsessa..

Vi väntar på operationen, både Maya och jag, jag ser fram emot när den tiden är över, när gipset är borta och vi får trappa ner på morfinet.

Minns hur påverkad hon var av medicinen, det var liksom inte vanliga spralliga Maya.

Måndag igen. Välkommen vardag. Skola-jobb-jobb-matlagning-städning-tvätt-möten-telefonsamtal-nattning-saga..

Vart tog min egen tid vägen.. känns som jag virrar i livets labyrint och vet inte vart jag ska.. Ibland är det som att drunkna av livet..

Vet att jag påverkas mycket av månen, och den här tiden då det snart är nymåne..

Jag längtar ut i skogen, till sjön, långt bort från flimrande skärmar, reklam och all information vi dygnet runt matas med.

Jag vill bara ha lugn obh ro.

/U

1 kommentar:

Jenny sa...

Våg önskar er en fin adventstid.