Dilemma i vardagen

Två-tre inlägg per vecka får räcka..

Så får vi se om jag håller på att skriva i åtta år till.

Här är allt bra. Jag har börjat jobba och Maya är på fritis.

Hennes vanliga fritis är stängt så under några veckor är hon på ett annat fritis. Det här är spännande, för att när man som Maya har ett funktionshinder som kräver anpassning i lokaler blir hon segregerad.
Ni som har barn, vet att man i april/maj ska lämna in en lapp om när barnet ska vara hemma under sommaren.

I slutet av maj ringer skolans rektor till mig och säger:

Jo, Uffe kan du tänka dig att ta mer semester eller lägga om dina semesterveckor.

Jag kände mig som ett stort frågetecken!!

-Va?
-Nej, det tänker jag inte göra.

Det visade sig att det fritis som Maya skulle gå på inte alls var anpassat. Samt att dom inte hade personal till henne.

I det här läget kan man reagera på olika sätt.

Jag fick tusen tankar i huvudet. Om integration och utanförskap. Om att ekonomi ruinerar visionen om ett samhälle där alla är lika. Där alla lever på samma villkor och i rättvisa.

Jag blev arg. Inte på just själva situationen, för man måste även visa förståelse för rektorns dilemma. Det är ju inte hennes fel, det är samhället som inte satsar på utbyggnad och anpassning.

Fast det fanns inte i min värld att ändra semesterveckor. Problem är till att lösas och rektorn är väldigt bra och lyhörd.

Lokalerna blev anpassade till viss del, men ändå så jag är nöjd. Jag vet att Maya blir trygg.

Sen var det, det där med personal. Varje sommar är det samma visa. Personal skolas in, en personal, EN. Det är sårbart.
Så..

.. en dag, ibörjan på maj satt jag på vägen från Gusum och då kom det en strålande idé upp i huvudet (det gör det då och då)..

Man ska komma med förslag som den andra inte kan säga nej till.

Skolan fick anställa Mia, vår allra bästa assistent.

Så under tre veckor arbetar hon på fritis med Maya. Fantastiskt.

Jag hoppas, och någonstans önskar jag att jag en dag kan engagera mig mer, i arbetet för att vi alla ska få ett rättvist och bra liv.

För Mayas skola är en väldigt bra skola och arbetar verkligen precis så som hela samhället skulle funka.
Det är människans egoism och kapitalet som styr och så länge den attityden råder kommer det bli allt större klyftor.

Vi har haft tur, Maya och jag, vi har en bra skola, och jag tvekar inte att säga ifrån när jag ser något som inte fungerar. Det är så viktigt att jag som förälder säger ifrån, och inte accepterar om Maya behandlas orättvist.

Så.

I söndag var vi och grillade. Hela gänget. Jag, Maya, Mia, Alex och Oliver.

Maya åkte båt. Fick sitta på bryggan och plaska med fötterna. Det var liksom sommarlov på riktigt.

Om ett par veckor är vi lediga igen och då ska det bli ännu mer sommarlov!

U