Händelserik dag..

Sicken dag!

Ja, ni vet ju redan att vi inte är alltför stressade om mornarna, utan tar det som det kommer. Ibland tar vi det lite för lugnt.
Njuter för fullt varje morgon. Trots en trötthet som letar sig in långt in i själen. Den är nästintill inte beskrivbar med ord. För den innehåller så mycket. Inte bara brist på sömn.
Den är så mycket mer. En sorg i djupet av hjärtat. En glädje från mitt innersta väsen. En kärlek större än universums skönhet. En längtan som inte finner gränser. En tillfredställelse och tacksamhet för ett liv jag lever. Att jag är jag.


Lämnar på dagis vid kvart i 9. Som varje morgon med en stor lång kram och en puss på kinden. O när jag går hör jag min prinsessas skratt och jag ler..

Då, när jag satt mig i bilen och slår på min arbetsmobil, lutar mig tillbaka och laddar för dagen, kommer jag på!! Just det, jag ska öppna på jobbet idag.. Hahahaha.. där fick jag för att ha tagit det lugnt hela morgonen..

Men som sagt.. man hinner alltid..även de gånger man är lite sen..

Pust.

Efter en händelserik dag hämtar jag fröken bus vid 16 tiden och vi åker direkt till kortis! Med ett leende. Det kommer bli jättebra det här med kortis, för idag när vi kom dit så hälsade vi på personalen, och de ungdomar som var där ( idag var det tre äldre killar där som Maya charmade totalt). Maya ville ligga i gungan och sedan tittade hon på mig och hela hon sa..
- Va, är du kvar, pappa..??

Så, en styck pappa gick därifrån och gjorde annat.

Japp. Bra var ordet.

Sedan knackade den stora tröttheten på. Hos Maya. Alla som har barn vet hur jädrans jobbigt det kan bli när ungjäklarna blir övertrötta!!

Pust.. igen..

Jag låter kärlek och sorg gå hand i hand. Tillåter mig att gråta. Att känna. Att bara vara jag..

Sovgott.. U.