..promenad på stan. Maya och jag. Sol. Ljumma vindar. Glass i domkyrkoparken. Småprat. Blickar. En tur in i vackra kyrkan, tända ljus och be.. O när jag ber min sinnesrobön, då tittar Maya upp i taket och försöker knäppa sina händer.. så underbar stund..
Annars då?? Jodå.. Lite ensamt och ganska jobbigt just nu.. fast det funkar alldeles utmärkt.. börjar ju liksom bli van..
Onsdagar har jag avlastning ända till klockan 22, så igår passade jag på att dra ner till sjön och fiska några timmar..
Hade en del funderingar och beslutsamhets ångest om jag skulle åka eller inte.. Varmt och sol, inte den bästa förutsättningen för bra fiske.. men under en promenad så damp det ner en flygmyra på min tshirt, och plötsligt såg jag massor flygmyror.. (som ju faktiskt bara är vanliga myror som är ute på friarstråk:)..
O just dessa små ganska, i mitt tycke, otrevliga kryp fick mig att bestämma mig. För när myran svärmar vakar öringen..
Det blev en förtrollande kväll. En kväll att minnas i novembermörkret..
Synd bara att min son inte kunde vara med och uppleva samma sak jag gjorde..
Var hos honom igår, såklart, både på förmiddagen och eftermiddagen.. Han mår bra. Dom har hittat den bakterien som orsakade infektionen och han har fått pencillin som ska bekämpa den elakingen..
Han har vatten i en lunga också, i en del av nedre vänster lunga, han har "klagat" på att han har så ont när han drar djupa andetag..
Igår så tog vi oss till en pizzeria nära sjukhuset och jag bjöd både sonen och hans kompis på pizza. Satt och diskuterade höstens fisketurer..
I oktober ska vi åka till Hornborgasjön och fiska gädda.. Ligger väl i närheten av Lidköping???
Jag har mött och lärt känna många underbara människor genom min blogg..
Nästa vecka ska vi besöka kortis och jag håller alla tummar, gör som Maya och ser upp i taket och ber att det ska bli bra.. Jag behöver verkligen att det kommer igång snart..
Vi ska också, på onsdag göra en magröntgen, inför knapp operationen..
Livet rör på sig.. fast inte jag om mornarna.. shit vad trött jag är.. Det tar flera kvartar innan jag liksom börjar känna mig som Uffe igen..
Idag tog det ännu längre.. var lika trött när det vara dags att hämta fröken krigare som jag var när jag lämnade samma krigare..
Borde väl knall och fall, bums och på direkten gå raka vägen in till sängen utan att passera kylskåpet, krypa ner under täcket och läsa min bok..
Hahaha.. vet ni, jag läser gamla deckare.. Beck.. Sjöwall/Wahlöö.. suveränt..
Men det är ju så trist.. i själen är jag en nattmänniska.. trotsar.. och är vaken ett tag till..
men.. till er, kära läsare säger jag..
..gonatt.. U.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar