Mitt liv..!

Det var någon, en vän, som sa ungefär så här.. "Livet är en transportsträcka.."
 Det där har jag tänkt på, o undrat om mitt liv också är en transportsträcka?
Visst är det så, på sätt o vis.. men jag vill stanna upp och uppleva, vill känna att det här med att leva är en underbar grej..

Det är som när man åker bil är på lång resa, mil efter mil, försvinner bakom en..
Men om man stannar då och då.. tar sig en kopp kaffe, äter en glass:), badar i en mysig sjö, stannar för att se blir resan ett minne, en oförglömlig tid..
Så bör ju livets transportsträcka också upplevas.. Att stanna upp!
Inse att: Det här är mitt liv, och som jag nu vet, är det mitt enda liv.. Jag har inget mer, idag är idag och igår var igår.. Hur vi fyller våra dagar är upp till var och en, vi behåller det vi upplever i våra minnen, i våra hjärta och sinne..

Hur lever du ditt liv? Är det en transportsträcka? Lever livet liv med dig eller följer du bara med strömmen.. Simmar du nedströms eller testar du dig själv ibland och vänder och simmar motströms??
Det är mycket jobbigare, men kanske kan vara värdefullt ibland.. O få känna på ett motstånd, en utmaning..

Det är mitt liv, mina minnen som gjort att jag är den jag är..
Jag kan känna en enorm sorg över det som skett i mitt liv. Över Mayas handikapp.
Över att jag är ensam. Jag kan bli riktigt förbannad över den situationen jag helt plötsligt sitter i, och att det just har skett mig:)..
 Men, det är ju också allt detta som har lett mig hit.. till mina värderingar, min filosofi..
Om jag satt och var ledsen varje dag, eller förbannad, då skulle det snart smitta ner mitt sinne och förvandla mig till en sur jävla gubbe..

Att tänka positivt, då blir det så.. (Kay Pollack).. Att leva sitt liv, genom att ge kärlek till medmänniskorna man möter.. Att öppna sitt sinne och hjärta för det som sker.. Att fylla livet med meningsfulla handlingar ( o ibland bara ligga o glo på simpson), att mötas, att samtala med vänner.
 Det är ju mitt liv.. så varför inte njuta av det när jag ändå lever det..

Maya o jag försov oss imorse.. Hi hi.. men vi hann ändå.. Mayas underbara resurs på dagis, grät när Maya kom tillbaka från julledigheten.. O sa;
-Uffe, du förstår, jag älskar denna lilla tjej..
Det gav även en pappa tårar i ögonen..

Så vägrar hon, Maya, sova middag på dagis..
Vem har tid med det, liksom, när alla kompisar vill busa och leka.. Men, det är en urtrött tjej jag hämtar klockan 14.30..
Idag satt vi i bilen 14.43, och skulle åka o hämta min mamma.. 14.47 sov Maya.. Ha ha..
Min mamma hade Maya några timmar, så jag fick lugn o ro en stund.. dom tillbringa jag med att äta och ta en god latte på stan.. Sen gick jag upp och satt i domkyrkan, meditera och försökte hitta kraft..

O jag fann den, orken, kraften och energin.. Genom att tänka positivt.. Genom att tänka..
 Det här är ditt liv, Uffe.. Lev det!! O njut av det..

Nu ska jag tillbringa en timme eller två med att teckna och kolla en del på tv.. så det så..

Om du har nån hos dig.. kramas.. o ta hand om varandra.. visa ödmjukhet och respektera livet..
SovGott U.