O hur mycket kärlek jag än har i min kropp och själ så måste man få lite sömn också. Imorse vaknade hon innan klockan 6.. Varför är det så, att om vardagarna kan hon sova så vi försover oss, men så fort det blir lördag.. ja, då ska vi upp redan innan ljuset vaknat..
Igår var vi och hälsade på Safie, vår underbara resurs på förskolan. Hon har varit sjukskriven och Maya och hon har inte setts på flera veckor.. Det slår gnistor när dom träffas. Magi. En obeskrivlig ömhet och en kärlek man sällan ser.
Vår ängel. Min dotter.
Tacksam för att det var just du, Safie som kom in i vårat liv. Att det är du som är och varit till såå stor hjälp, du är en del i att Maya är så trygg.
Nästa helg är det kortis igen. O jag ska ha en semesterdag på fredag. Wow, så skönt.. nästan tre dagar där jag kan göra precis som jag vill.
Har redan bestämt med sonen att det blir fiske. Men.. hmm.. imorse, när Maya väckte mig så tänkte jag: Nää, fy tusan, jag vill bara sova nästa helg.. :)
Ett ögonblick jag gömmer djupt i hjärtat..
Nu, har jag en del annat att göra. Att ta sig tid är viktigt. Så enkelt. Att finnas..
Sovgott U.
4 kommentarer:
Grattis i efterskott då.
Glömde ju säga hur fantastisk sången var. Förstår att det var dagens höjdpunkt :)
GRATTIS!
Visst är det väl konstigt det där med barn att det går lättare att sova länge när det är vardag och man inte har tid, och sen när helgen kommer ja då vaknar dom i ottan!
Sömn är jätteviktigt, men om man börjar gruva sig för att man inte får sova så blir det bara jobbigt, tro mig med sömnbrist ibland som inte är av denna värld. Nu har jag lärt mig att göra sånt jag gillar (om det nu går samtidigt som hon snuttan också är vaken förstås). Förr när Gabriella var vaken mycket på nätterna kunde jag nästan känna mig galen ibland.... Så jag förstår att det inte är nån enkel historia....
kram.
Grattis på födelsedagen!
Även om det kommer lite sent.
Skicka en kommentar