Tyst morgon. Stilla driver molnen fram, tillbaka och iväg, trasas sönder, packas ihop och inget kan jag göra åt det.
Men, det jag har i min famn, det jag dag efter dag bär med mig.. Mitt liv.. kan jag påverka..förändra..eller bara låta vara precis som det är..
Med min prinsessa i famnen, där kärleken vaggar och tryggheten gror.. I mitt hem, bland saker och ting.. Där dricker jag mitt kaffe i tidig morgonstund.
O fast livet stigar ringlar och min tid på sätt och vis är låst vid bojor, njuter jag av sekunderna som tickar..
Bojorna sprängs och jag är på fri fot..
Gröten har kokat färdigt, den andra koppen java ryker lockande på frukostbordet. Den lilla donnan väntar på pappsen och jag kan inget annat göra..
Än att bara ge upp..
Blotta själen och visa min sårbarhet. Sträcka fram mitt hjärta och blotta min nakenhet.. Det är då.. Jag står stark och min styrka kan inget blåsa sönder..
För min gråt är en del av livet. Mitt skratt. Min glädje och sorg. Hat och kärlek. Smärta och njutning.
Nu, kära läsare.. En fredag framför oss.. En fredag att skratta till.. en fredag att älska.. Ett liv att njuta..
Här och nu.
Må bra.. U.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar