Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

söndag 8 juli 2012

Söndag..

Steker ägg. Prinsessan sover. Stillhet i hemmet.. förutom sprakandet, fräsandet, från äggen i stekpannan.

Två  veckor har gått, en helg har försvunnit och endast minnet är kvar av det som var..

Stillheten i hemmet bröts för en stund sen, eller rättare sagt för nästan en timme sen.. Maya vaknade och var otrösligt ledsen. Inget har hjälpt. Jag blev orolig att en större kramp var på väg. Hon liksom fastnar i gråten, är nästan okontaktbar och gråten, snyftningarna blir som en storm.. pust..

Nu har hon lugnat ner sig. Ligger nedbäddad i soffan, bredvid mig.. ser på Saltkråkan och hon ler igen, fast det då och då kommer en lång suck.. en snyftning som ligger kvar likt svallvågor..

Det är vid såna här tillfälle jag skickar en önskan att vara två..

Men.. jag lever bra, trivs och mår förträffligt och tänker nu ta till en av deviserna jag lever efter.. att ge barnen av min tid.. Maya ligger här med stora ögon och kikar på mig..

Tar och bär in datorn i sängen och ser nån bra film, hon och jag.. dunderklumpen kanske.. :)

Sovgott.. U.




1 kommentar:

mariellejohnsson sa...

Kram på er! Dunderklumpen var längesen jag såg.