Bara ord.. endast ord..

Det tindrar och gnistrar av lycka.. likt att tända ett evigt bloss.. som sprakar och lyser upp en tillvaro som ändock kan vara dyster och grå..

En oro, för min dotter, nu.. en period i hennes liv.. då hon sakta, dag för dag alltmer blir medveten om att hon är hon..
som idag.. som det i periodvis alltid varit i hennes liv.. då hon inte äter.. inte alls vill.. o lika magiskt glad, min ängel är, kan hennes gråt skära likt vassa eggar genom min själ och ekot av all sorg ekar ännu i tomma betongrum.. och oändligheten är här.. i nuet.. i framtiden..

O blosset, det som skimrar.. leendet du ger mig.. smeker själen.. läker hjärtats onda och stänger asken av sorg..

Vi satt nere vid ån, ängeln och jag.. på en filt bytte vi blöja och sedan fick hon sitta i mitt knä.. med bara ben.. små fötter.. gräs som kittlade mellan tårna och pussar på kinden.. viskande ord genom trädens skirhet.. blickar.. o en längtan efter tiden som försvann.. Den som man dagligen inte hinner..

Varje morgon.. försöker jag ge.. en stund av all kärlek som brinner.. med kramar och kel.. med min tid.. ändock.. kommer stunden då jag måste åka till mitt jobb..
Det känns ibland som jag åker i högsta fart på autobahn.. o måste snart bromsa.. tvärnita..

Ändå.. är jag inte som alla.. Jag stannar upp i det lilla.. o tar mig tiden.. den värdefulla jag har.. all innerlighet.. doften av kärlek snuddar näsan.. smekningen av ömhet den nuddar..lockar.. pockar.. o runt hörnet.. där bor evigheten.. en längtan.. o saknad.. I ett litet hus av timmer vill jag bo.. vid stranden av den horisont jag ser.. där minnena lever och tidvattnet suddar ut spåren av sorg i sanden..

Jag ser väggen.. tåget rusar genom tunneln men är vägen ut fri.. vem ser vad jag ser?

Vilka ord tröstar? Jag älskar dig.. ?

Hur missbrukar vi dom orden.. tjatar.. gnatar.. o orden förblir ord.. visslar förbi.. en onsdagsmorgon.. går in i ena och ut i andra.. o så kommer dom igen.. en onsdagseftermiddag.. en kväll.. tills dom helt slutat vara någon mening.. tre ord av värde.. slösat bort för ingenting.. förlåt..

..förlåt att det jag gjorde och sa sårade.. förlåt.. en torsdagsmorgon i vardagens stress.. en kväll precis som alla andra kvällar.. förlåt..

O på lördagen kvällen är allt glömt.. orden studsar.. gormar.. barnens tårar inget man bryr sig om.. o i natten ligger det en själ av otrygghet och undrar.. Varför är pappa så lustig.. o orden.. som sårar.. orden som läker.. ord, bara ord..

Tänk, att vakna.. med viskande ord av ömhet i sitt öra.. o tryggheten då smekningen av orden.. når hjärtat.. Då handlingen är mer värd än orden.. då handlingen och omtanken är gjord från själens inre.. vacker likt stjärnhimlens tindrande sken..

Jag älskar dig..

Min dotter.. Min son.. Mina underbara barn..

Jag älskar dig..

Mitt liv..

Sovgott.. U.