Jaha, tisdag..

Jaha, då var tisdagen överstökad. Den blev ungefär som en ordinär måndag brukar vara..

Försökte kommentera en blogg jag läste igår, en jag känner jag kan rekommendera, http://queensara-ppp.blogspot.com/, välskriven och lite annorlunda.. Läs.. men att kommentera gick inte.. :)

Läste någonstans att vi föräldrar med barn som har någon form av handikapp har i snitt ca 17 personer runt oss som vi kontinuelligt träffar.. Den siffran kan ju få en att bli tokig, man undrar hur tusan man hinner med?? Jag vet att många föräldrar går in i väggen, blir sjukskrivna av stress och oro. Jag förstår dem! Förstår att det blir så..
O undrar dock hur jag orkar? Tror det handlar om att ställa sig upp och vara stark, säga ifrån, ha ett djupt civilkurage, men också att acceptera att det är som det är.. En del strider kan man inte vinna och då är det kanske bättre att inte ge sig in i striden..
Ändå, finns det tankar i mig att i framtiden, då jag har mer tid och KAN lägga energi på orättvisorna som finns i denna värld, i den Maya och jag och många med mig lever i. Då ska jag kämpa för att alla föräldrar får någonslags koordinator och kan hjälpa till med att finnas i familjen och vara stöd och liksom ligga före.

Men, skrattet, kära läsare, skrattet och ömheten.. Kärlek till det som sker. Se möjligheterna i de problem som hela tiden möter oss på vägen..

Titta, vad underbart fin hon är.. o så liten.. tänk, vad tiden tickar på.. dagarna rusar fram så varför, varför inte njuta av dom??

Ny dag imorgon igen. Vi har nu ca 120 dagar kvar tills vi har sommartid igen. Ljusa tider, ljuvliga ljumma vindar som smeker våra längtansfulla själ.. Det är just jag som skapar det som sker i mitt liv. Bara jag som kan förändra och leda mina steg mot det jag vill. Precis som just du kan..

Sovgott.. U.