Min dator vill inte göra som jag vill!! Jäkla maskiner, önskar jag kunde mer om dessa manicker, men man kan ju inte kunna allt här i världen..
Jag har varit uppe några timmar, sitter nu här i den mörka morgonen, tända ljus på bordet och snön faller sakta, ymnigt, bäddar in vårt landskap i en isolerad overklighet. Ljuden dämpas, dofter försvinner, en av de märkliga ting med vintern, den är doftfri..
Emil kämpar med att få Alfred till doktorn i Mariannelund på tv, och Maya ser på med nyfiken glad blick.
Emil är det som gäller nu, Pippi går tvärbort, en bestämd liten dam jag har:)..
Det har verkligen varit några turbulenta dagar, fick igår veta att vår underbara resurs på dagis INTE kommer får fortsätta jobba med Maya. När jag mötte henne igår, grät hon, otröstlig och en sorg som gjorde ont att se.
Jag ska göra allt jag kan, kämpa med näbb o klor för att ändra detta beslut som tagits. Jag samlar nu fakta, jag lusläser skollag, jag antecknar och finner varje stund nya argument som styrker min uppfattning. Safie måste få fortsätta sitt jobb med Maya.
Självklart kommer jag uppdatera Er om hur utvecklingen går i detta..
Nu ska jag in o ta en morgon dusch, äta gröt och dricka mitt kaffe. Sista arbetsdagen på skolan, och jag ska själv ha hand om klassen.
Det är ett visst vemod i själen. Eleverna har bett mig att inte sluta, - Snälla Uffe, du får inte sluta, säger dom.. :)
Ha en underbar dag.. U.
3 kommentarer:
Gomorron!
Vad sitter det för människor på vissa beslutsstolar egentligen!?!? Ingen med sympati, vettig människosyn, förståelse m.m iaf!
Håller alla tummar som går för att Safie ska få vara kvar med Maya på dagis! Kram från kusin!
Jag håller både tummar och tår för att eran Safie ska få vara kvar med Maya!
Klart att eleverna på skolan vill ha dig kvar! Skönt att veta för dig även om det känns vemodigt att sluta.
Önskar dig/er en fin helg och det kommer att gå så bra för Maya hos sin avlastningsfamilj!!
/Eva N
Åh vad sorgligt att höra att inte Mayas "hjälpare" får fortsätta vara med Maya.
Och Maya som egentligen behöver kontinuitet i sin dag och de människor som finns runt henne.
Hur tänker de som bestämmer sånt egentligen.
Kämpa allt du kan och orka för att möjligen kunna få det beslutet upprivet.
Åh, vad du sliter för din lilla flicka. Beundransvärt.
Men du gör det av kärlek till din fina dotter.
Styrkekram till dig.
Skicka en kommentar