Plus minus 0= 100..

Det tär på krafterna nu.. både på mina och Mayas.. mest på mina:)..

Har faktiskt inte alls ork ikväll.. Önskar väl mest att en stödfamilj kommer nerdroppandes från himlen, som en skänk från ovan.. haha..

Ta dagen som den kommer. Det jag inte hinner, kanske jag hinner imorgon.. O när jag känner att det blir "jobbigt" så delar jag upp tiden i delar.
Imorse sov vi länge, jag vaknade innan Maya och låg och klappade hennes lilla fot, den lilla lilla.. Så smög jag upp, hällde upp välling och bryggde mitt kaffe. Då, hör man henne där inne.. och man möts av det underbaraste av alla leende..
så har dagen rullat på, skratt och bus.. en fika med en vän på förmiddagen, matlagning och lunch, middagslur, matlagning inför hennes middag.. för idag kom Annamaria igen, efter att ha haft semester ett tag, och Maya visste inte till sig av glädje när hon fick se allra bästa avlösaren i världen.. Hon är fantastiskt, vår Annnamaria:)...

Jag tränade, och när jag kom hem vid halv 6 tiden åkte vi ner på stan och träffade en kompis och hennes dotter.. tog en kaffe och smoothie vid stadens å och Maya låg i gräset och var på ett strålande humör..

Min lilla, min dotter.. Hon är makalöst glad.. o trivs med livet.. Det gör att jag orkar, att det är innerst inne i min själ bubblar av lycka och massor kärlek.. Det är det som får mig att finna nya krafter.. Min dotter.. Min Maya,..

Sovgott.. o ta hand om varandra.. kramas och må bra.. U.