Ett barns besvikelse över en vuxens svek, gör ont i hjärtat, och finns för alltid där, som ett minne som en svag påminnelse att inte våga lita på..
Gråt med barnet, ta det till din famn, håll det tätt, nära, smek dess kind och gråt..
Svara på dess frågor, samtala och hitta dina innersta krafter.. Den kärlek som finns, som fanns, då barnet låg där i magen, då förväntningarna och lyckan log.. Finn kärleken som du hade, den euforiska känsla då hon låg där på din mage första gången, liten och full med liv, så beroende av dig..
Samtala, visa ömhet, respekt och ge av din tid.. Var ärlig, berätta.. Så tror jag vi skapar trygghet o godhet i livet..
Vet ni, haha, jag är lite sugen på en till.. :)..
Såg ett par på stan, med en liten, liten människa i sin famn.. De satt nära varandra, deras ögon glimrade och kärleken nästan gnistrade.. De fikade, och den lilla låg där i sin vagn och sov.. Jag satt några bord ifrån dem.. så, knystade det till från vagnen och den vaknade, hon eller han.. Pappan tog upp bebisen, med öm hand och höll mot sitt bröst.. o mamman klappade pappan på kinden, de vände sig mot varandra och kysstes, med den där lilla mellan sig..
Jag kände hur mina tårar brände bakom ögonlocken och min längtan, min sorg o besvikelse över att det inte blev så för mig.. Att jag aldrig fick dela glädjen att ha en bebis med någon annan.. Den finns där nästan varje dag. När jag vaknar på morgonen och ser in i Mayas stora, nyfikna vackra ögon, som porlar av liv..
När jag som igår badade med henne, ihop med AnnaMaria, då Maya tjöt av skratt och glädje..
När jag sätter mig ner på kvällen, då vi gjort våra kvällrutiner, och hon ligger i min famn och snuttar sin välling, då mitt finger smeker hennes lena kind och hennes lilla hand pillar i håret på mitt bröst.. Eller då vi är hos farbror doktorn, eller hos någon av alla habkontakter.. Att skaffa barn handlar väl i grund o botten på kärlek mellan en man o kvinna.. och dela på glädje o sorg.. Kärlek o hat går hand i hand..
Men, vet ni.. Jag gillar livet.. det är en fantastisk grej o göra.. att leva..!!
Drog till gymet förut och körde ett tufft pass.. svetten rann, så åkte jag ner till Lokalen, och satt en bra stund och samtalade med en vän.. Underbart att samtala med någon som förstår, har varit med, och kan ge goda råd.. man behöver det som man då o då.. få en kvinnas syn på saker o ting :)..
Vår nya avlastare här idag. En trevlig, engagerad tjej som Maya verkar gilla.
Det gick hur bra som helst, tills vi kommer till matsituation.
Jag satt i soffan och dom vid matbordet (har en stor öppen planlösning med kök o vardagsrum.. ) o det började bra. Maya åt, men, plötsligt börjar hon gnälla för att i nästa sekund vara förtvivlat ledsen!!!
Helt otröstlig!! Jag kom till undsättning, men det kvittade vad vi gjorde. Hon blir nästan okontaktbar, prinsessan, så jag tog upp henne från stolen och försökte med glass istället. Dom fick sitta bredvid mig i soffan, men icke.. Bara hon såg skeden med glass, så gallskrek hon och blir då stel som en pinne i kroppen.
Vi gav upp och gick in i hennes rum, och där blev hon glad igen.. Lustigt!!
Mia o Maya gick iväg till lekparken, medans jag cyklade upp till Federal o en god kopp kaffe med trevligt sällskap..
Hämtade upp dem vid lekparken, stannade på avstånd och tittade på dom.. på min underbara dotter som strålade som en sol när dom lekte i sanden.. Det funkar jättebra, förutom när hon ska ha mat då.. hmmm..
Ett barns tårar får själen att våndas.. Ett barns skratt får den att glädjas och glömma.. Låt våra barn skratta, ge dom all kärlek, ge dom er tid..
U.

8 kommentarer:
kikar förbi denna svala men varma sommarkväll =) solen har lyst hela dagen och jag har fått massor gjort, målat och packat, rensat och både kastat och gett bort!
Kärleken är ljuvlig men smärtsam också...och jag kan inget annat är önska dig all lycka till att finna någon och få flera barn.
Själv är det nått jag försöker att ej tänka på, då jag ej kan få flera barn och sorgen över det legat som en dimma i min själ och gjorde mig deprimerad, så jag bestämde mig för att det var okej!
Njuter av livet, dottern min och lånar kompisars bäbisar =)
som man snosa på och gosa med!!!
Men man saknar någon vuxen att dela livet med! (håller med dig)
en kvällskram till er...
Precis så blev det ju när hon åt glass hos farfar... När jag gav henne. Stort leende först - GLASS och så plötsligt otröstlig under en låång stund... Ont i munnen?? Tänder? Hm... konstigt. Hoppas ni kommer på vad det är - så nya tjejen kan mata lilla sessan oxå!! Massor av kramar från svikande faster... Men - jag kan inte dela mig. Tyvärr
Blir så röörd kram o styrka till dig
Återigen...du skriver såå bra, sitter med tårarna rinnandes utmed kinderna. Kan oxå känns som du beskriver ibland, längta efter ett barn till just gör att få uppleva kärleken å samhörigheten mellan Man å Kvinna..återigen ställer jag mig frågan: är du sann, finns du på riktigt?
/A
Återigen...du skriver såå bra, sitter med tårarna rinnandes utmed kinderna. Kan oxå känns som du beskriver ibland, längta efter ett barn till just gör att få uppleva kärleken å samhörigheten mellan Man å Kvinna..återigen ställer jag mig frågan: är du sann, finns du på riktigt?
/A
Jag önskar att alla fäder o mammor kunde känna o njuta av sina älskade barn som du/vi gör...träffade en pappa på Ica med en son på 5 år som tjatade om allt, pappan vände sig till sist om o sa till sitt barn...ett ord till o jag dödar dig!....Jag blev så chockad o tog så illa vid mig av denna händelse så jag har inte kunnat tänka på ngt annat de sista veckorna...
Kramar på dig vännen!!
Vad jobbigt det måste vara att inte kunna berætta vad det ær man vill!
Det är något speciellt med barn och djurungar som gör att man blir sugen på en till när man ser dem. *ler*
Du beskriver allt så fint och jag förstår din längtan även om jag inte delar den till fullo.
Men att ha någon att prata med eller skriva till är en fantastisk gåva som även jag kan sakna.
Sköt om dig!
Skicka en kommentar