Att prioritera..

Att vara ensamstående förälder kan ibland innebära att man får prioritera ens barns behov.. Jag har ju två små pärlor, eller iaf en , en av dom är en stor oslipad diamant. Han behöver också sin pappa. Han behöver min tid och min närvaro..
Imorse hade jag en tid hos logopeden med Maya, jag ringde återbud till den.
Alex började sitt allra första arbete idag, och jag kände att jag kunde finnas där för honom och skjutsa honom dit och liksom vara där som ett moraliskt stöd.. Han ska under tre veckor vara på samma arbetsplats som mig.. Arbeta med ungarna på öppna fritids..
Jag kunde ha valt att han fick ta sig ut själv, då får man ta pendeln och gå en promenad till skolan, men i mitt hjärta kändes mitt beslut rätt.. Att idag var det Alex tur att ha sin pappa vid sin sida.
Fast han hade ändock fixat det själv, det är jag säker på, men tror nog att han innerst inne tyckte det var jätteskönt att jag fanns där i periferin..

Vad tycker ni? Gjorde jag rätt?

Vad är rätt och fel? Vilka beslut är dom rätta? Vad mår våra barn allra bäst av? Jag har verkligen funderat på dessa frågor under några dagar.
Än så länge har jag enbart kommit fram till.. följ ditt hjärta, Uffe.. Gör det du orkar. Lev det liv du gör..
Låt ångesten och sorgen komma då och då.. glädjs av små underbara ögonblick, låt dem bli ett evigt vacuum av lycka i din själ..
Jaga bort oro, och när den blir för påtaglig, när oron tar över tankar och handlingar.. Be då om hjälp, säg till de som finns i din närhet att nu.. måste jag ha lite hjälp och råd..

Vem finns för mig, när lyckan vänt sitt ansikte mot kylan??

Idag kom jag hem lite tidigare från jobbet (Alex lämna jag kvar där, o då var han redan omtyckt av både personal, men framförallt ungjäklarna:).. hade några timmars avlastning att se fram emot. Så jag lagade mat, till henne, min söta prinsessa.. gjorde smörkokt torsk med en enkel bechamelsås, potatis och ärtor.. Mayas favorit:).. Det är en underbart god rätt och perfekt till Maya som behöver gå upp i vikt och få i sig fett.. rätt fett.. eller iaf fett.. haha..

Ikväll sitter jag här, i ensamheten, i min lägenhet.. Maya o jag hade en sån där underbar kväll.. då hon åt all sin välling och länge låg och tittade på mig med sina stora nyfikna ögon medans jag berättade sagan om "bofinken Bosse o den ensamma masken Max.." så lägger jag henne i mitt knä och då hon är så avslappnad tränar vi hennes små armar.. Hon vill klia mig i skäggstubben, o busa med mina halsband..

Det är ögonblick av glädje.. en ömhet som skapas och en kärlek rusar i kroppen.. det är sådana stunder man får ta fram.. då livet inte är så kul.. Den här kvällen sparar jag i minnet, bland alla andra som Maya ger och gett mig.. som gör att jag är jag.. att jag orkar och oförtrutet fortsätter vara Uffe.. Life of U..

Sovgott.. Det tänker jag göra.. U.