Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

torsdag 13 maj 2010

En dag med pappa..

.. Idag har vi tillbringat varje minut ihop, min pappa och jag..
Vi har legat på golvet och busat och bäddat in oss under täcket och tittat på teletubbies. Då passade pappa på o slumra en stund, medans jag låg och jollrade fascinerat mot dom där underliga figurerna, vet ni, jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker om dom eller inte! Men alla kompisar pratar om dom, så jäg måste ju ge dom en chans, liksom.. Vi trotsade väder och vind och var på en jättespännande utflykt, där vi låg var vi skyddade mot det blöta regnet och det var varmt och skönt, vi tältade.. I sängen, med täcket som tältduk och i ficklampans sken läste pappa högt för mig om Nalle Puh och hans vänner.. Det var så spännande, ibland kikade vi ut och kollade om solen kommit fram, men vi såg bara moln och kröp in i tältets trygghet igen..
Vi tog bilen och for ner till ån, för pappa ville se om det stod nån gädda o lurade i vassen, men regnet öste ner, så till och med gäddan inte alls ville visa sig.. Pappa är tokig!!

Idag var det till och med kul o följa med till affären, jag skällde lite på en tant, hon stod och plockade i potatisen o vi fick vänta och vänta och vänta.. Hon tog upp varje potatis och tittade på dem, det tog världens tid.. O jag var lite rastlös..
Pappa lagade mat, en av mina favoriter kokt fisk med äggsås, mmm.. mumma..
Sen blev det svart, det går bara inte o hålla sig vaken när jag ligger i pappas famn.. Hans skägg kittlar dödsskönt och jag blir väldigt trygg av hans vyssjande..

När jag vaknade var brorsan hemma och busade med mig ett tag, men pappa han bara tog mig och började klä på mig alla kläder igen..
Hallå, är vi tvungna att alltid fara iväg, eller? O till hans polare!
Har jag yttrat mig, kanske? Spelar det nån roll vad jag vill?? Hmm.. nej, jag får finna mig i o hänga där i pappas armar o fara in o ut i bilen.. När vi kom fram så var där en arg, stor otäck hund som skällde och ville äta upp mig.. alla andra sa,
-Titta, vilket fin liten söt hund.. ooo så söt.. han är så snäll.. Han heter Morris..
Tyckte dom, ja, hmmrrpff, Morris! För mig var det som att ha ett rytande lejon framför mig, ett hungrigt lurvigt sådant..
Fast, det blev väldigt kul där hos pappas vänner, jag fick var med när dom stora tjejerna sminkade sig:) och låna ett glittrande halsband och välja vilket nagellack jag ville!! Det blev ett neonrosa, jag blev den finaste prinsessan i världen, släng dig i väggen, Madeleine..

Pappa lagade mat igen när vi kom hem, det är ett evigt lagande på honom.. men jag gilla inte maten, o så har jag lite svårt att svälja ibland, men jag fick ett stort äpple istället och då matade brorsan mig.. Det är lite annorlunda, för ibland går han bara iväg, verkar som han är lika tankspridd som pappa, tänk om jag blir likadan när jag blir stor, hemska tanke..

Farsan säger att han kan ställa klockan efter mig.. men det är så, klockan 18.20 vill jag ha välling o sova, för jag är trött då.. Hade ju tänkt att busa till det för pappa ikväll och hålla mig vaken, men det är ju det där med skäggstubben.. jäkla stubb..

Sovgott.. M:)..

4 kommentarer:

Anonym sa...

Maya du underbara unge! Kanske kan du träna på att *stå emot stubben* ? Ok, jag fattar....det är inte lätt.....när den symboliserar...trygghet...kärlek...och ALLT annat man behöver. Tack och lov att du har en sådan UNDERBAR pappa! Kram till er båda/B-M

Anonym sa...

Vilken härlig dag pappa o du haft Maya gullunge!!!!
Du har mycket fantasi du, o pappa också förstås!!

Kram till er båda från "tant" Helena

Anonym sa...

STORT LEENDE på fasters läppar!! Härligt skrivet!! Jag längtar till söndag - då kanske faster och du kan tälta, maya??
Jag har ju inget stubb tyvärr...men även faster har knep som gör det såå svårt att stå emot John Blund! Men vällingen... får vi väl skippa då....Hoppas ni vet, alla 3 hur mycket jag tänker på er, hur mycket jag tycker om er! /Faster

Jelena sa...

Måste säga att denna blogg är en fröjd att läsa, jag både och skrattar och fäller en tår ibland över hur jobbigt det måste vara att ensam behöva gå igenom det hela. Även om jag vet att du har många som stöttar dig. Fortsätt att skriva på ditt fina sätt och ge Maya en stor kram från en familj i Västerås..
// Jelena
Ps: Jag kommer att länka din blogg till min om det är ok? Ds
http://belleles.blogg.se