En bra söndag..

Det har varit en fantastisk söndag! Jag satte igång att städa imorse, och Maya var med förstås..
Hennes skratt ekade i lägenheten när pappa putsade fönster. Det klingar i mitt hjärta och skrattet ligger ännu kvar i min själ, som dyningar efter en storm på öppet hav.
Hennes innerliga blick som ser på mig med en outgrundlig kärlek.
Vilken känsla det är.. när jag lyfter upp henne i min famn och hon trycker sig mot mig, gosar in sitt ansikte i mitt bröst. Det är som rötter till livet träd, som förgrenar sig in i våra själar..
De allra starkaste band som inget kan förgöra. Vi bygger varje dag vår grund att stå på, gjuter den stabilt så vi kan fortsätta på det vi påbörjat..
Ett liv fyllt av tillit och kärlek, så både hon och jag kan känna oss starka de stunder vi är långt från varandra.. Då avstånd gör det omöjligt för en kram när ögat är ledset, när själen saknar..
Vi skapar förtroende, och det gör vi med ord, blickar, kramar och lek..

Genom att hela tiden samtala med prinsessan vad som kommer ske, vad vi ska hitta på idag, vad vi ska äta osv.. på det sättet tror jag man skapar trygghet.
Lika viktigt är det att samtala om man för en stund tappat humöret, kanske varit irriterad, eller ledsen.. Man tar sig tid och berättar att allt är lugnt, att man alltid kommer älska, att man finns och att det inte var någons fel..

Likadant är det mellan oss vuxna.. Samtal är det viktigaste vi har. Att ge det lilla när man mår som sämst, att ge allt när man mår som bäst.. Att kunna säga förlåt.. Samt ha ödmjukhet i sinnet och ge ett förlåt..

Maya sover, klockan börjar närma sig slutet för denna dag.. sängen och den där ganska bra boken hägrar.. In i drömmarnas land där allt är möjligt.. Där godheten segrar och inga onda gärningar finns..

Men, så undrar man hur tusan godheten ska segra när inte ens kyrkan går före som gott exempel..
 Det gör ont att läsa om de katolska prästerna som förgripit sig på barn..
Jag har en inre tro, jag tror på en högre makt och den leder mig på sitt sätt i mitt liv och i min vardag.. Men hur ska gemene man få tillit och hitta en tröst i kyrkans rum när dessa hemskheter har skett och troligen sker än idag?
Ett barn är en oskyldig själ, utlämnad till oss vuxna, barnet förlitar sig på oss, så vi måste kämpa och visa dem vad godhet är, och skänka dem kärlek och trygghet..

Sovgott.. U.