Utveckling Del 2.. o en del kärlek..

Stunderna vi har på kvällen, de är förtrollande.. Den närheten som vi har, min prinsessa o jag, kan ej beskrivas med ord.. Den är vår!
När Maya var en bebis, hade jag sådana problem att få i henne välling. Där tror jag att jag hade ett riktigt minus i att jag är man:)..
För det var ett evigt värmande av välling, natt som dag..
Jag förde dagbok, och notera efter varje måltid hur mycket hon ätit och vid vilket klockslag, på det sättet fick vi in en rutin och så en dag, funkade allt..

Nu, är det inga som helst problem. förutom att hon kan bli väldigt otålig, och pappa har alldeles för mycket bestyr innan hon får flaskan.
Sen, äter hon, smaskar i sig den goda varma vällingen.. Efter det är nappen god och hon tittar på mig med sina vackra ögon o vi sitter o pratar om dagen som gått, sjunger vaggvisor.. o känner på mitt skägg. Så tar hon tag i min tumme och när hennes lilla hand griper om den, strömmar kärlek genom kroppen, och den känner hon.. Jag är säker på det, för hon slappnar av och somnar..

Igår, var jag, som sagt hos en familj och frågade om de ville bli stödfamilj till mig o Maya.. Det är den kvinnan som är Mayas resurs på dagis. Dom sa JA!!

Det är underbart att möta så fina människor och sitta och lyssna på deras berättelser.
Samtidigt så sorgligt att höra. Dom är från Iran, men har bott i Sverige i många år..
Hon är utbildad jurist och ekonom, här i Sverige har hon vikarierat på förskolor i flera år.
Hennes man har en lång utbildning som civilingenjör, samt varit lärare på univeritetet i fysik och matematik. Här i Sverige jobbar han på fabrik.
Hon berättade för mig att hon flera gånger varit med om att föräldrar sagt att dom inte vill att hon ska arbeta med deras barn. Barn har kommit fram till henne och sagt att hon är ful och luktar illa!

Man skäms. Jag skäms!

Denna familj har en syn på barnen som enbart grundar sig på kärlek. De vill att Maya ska må bra, och jag känner en trygghet med dom. De älskar Maya.. och kommer bli en fantastisk familj för henne att vara med.

Jag utvecklas. Maya likaså.. vi utvecklas tillsammmans som dotter o pappa. Hon lär sig vem jag är och jag lär känna henne varje dag.

Men, ibland undrar jag, om människan utvecklar sig överhuvudtaget.. Borde vi inte ha lärt oss av historien, borde vi inte ha ett sånt öppet sinne och förstå att alla människor har samma värde här på moder jord?

Det är fredagkväll, jag sitter här i min blogghörna:).. Maya sover, och jag ska testa mina kunskaper genom att kolla "På spåret".
Känner mig lite ensam ikväll, men mitt hjärta är fyllt av ödmjuk kärlek till livet och den framtid jag ser..

Så, mina vänner, ta hand om eran kväll.. krama barnen och var lyhörda till vad de säger och gör.. För innerst inne är deras kärlek till er fullkomlig..

Sovgott.. U.