Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

onsdag 13 januari 2010

.. vänskap, tipptripp o en del godis..

Sömnen är inte den bästa.. den senaste tiden.. eller sisådär de senaste 700 nätterna, ha ha..
Men, jag har hittat en rutin nu, som gör mornarna bra, som både Maya o jag trivs med.
När jag vaknar till, av att hon rör sig, o börjar vakna, så smyger jag upp med täcke o kudde under armen. Brygger mitt kaffe och häller upp hennes välling.. för jag har kommit på, att Maya är morgontrött, och måste få vakna till i hennes takt för att hennes dag ska börja så bra som möjligt..
Hon har helt enket, som sin bror, ett jäkla morgonhumör:)..

Vintern är magisk, träden är som tagna ur en saga.. wow.. ändock längtar jag tills man slipper det här med påklädning. Det är ju en hiskligt massa som ska på, o när man har en busig liten tjej som absolut inte vill ligga still, o armar som blir stela som pinnar. Det, mina vänner, prövar tålamod..
Kräver tålamod..

En av mina absolut bästa vänner kom hit idag. Vi gjorde en tripp till tippen, med en del som skulle körts dit för flera veckor sen.. Skönt när det äntligen blir av..

Hade avlastning 2 timmar idag. Det är inte mycket, man hinner liksom inte koppla ner kroppen och man stressar mest runt. Var på stan och skulle köpa en vacker anteckningsbok till en nyfunnen vän. Men dom var slut, dom jag hade tänkt mig, så typiskt.
Gick o spelade några kronor på travet, och blev akut godissugen!! Hmm.. godis är gott.. köpte en liten påse som jag smaskade i mig i ett nafs, och mådde sen skitdåligt:).. Hmm.. godis är gott, men väldligt onyttigt..

Kom hem till en prinsessa som låg på golvet och fullständigt skrek av lycka o glädje.. Vilket underbart humör.. vilken underbar prinsessa jag har, .. O så, igen, kröp hon. Inte långt, men en liten bit.. O det är de små framstegen man måste glädjas åt..

Fick en kommentar på mitt inlägg från igår. Fick flera sådana, men just ett blev jag väldigt berörd av!! Det fick mig att inse att man aldrig är ensam, hur ensam man än känner sig..
Det ska jag ta till mig i mitt hjärta och ta fram, nästa gång jag känner mig ensammast i världen.

O, ibland undrar jag vad jag håller på med! Lämnar ut mitt liv så kapitalt som jag gör.. Men.. man kan bara behålla det man har, genom att ge bort det.. Mitt hjärta är fyllt av ödmjukhet inför detta.. Och den senaste tiden, har jag känt en djup glädje. Sorgen att ha ett funktionshindrat barn, övergår mer o mer i glädje och lycka.. För Maya är ju Maya..

 Till sist.. en vän finns i mitt liv.. som uppfyller alla de kriterier en vän ska.. En vän, som man kan lita på, som man tryggt kan dela sin vardag med, utan att bli bedömd, utan att ha ett skal.. En vän.. det bästa man kan ha..

Så.. nu ska vi sova.. o drömma drömmar.. om nattliga sommarbad.. fåglars kvitter.. kräftfiske och fullmånens sken som glittrar på spegelblankt vatten.. Kram:)

5 kommentarer:

Anonym sa...

Måste bara beundra din enorma styrka. Tänk vad man klarar om man bara ger sej fan påt.
Tror oxå att vi fått dom här barnen för att vi är starka å att barnen gör oss starka.
Små framsteg gör en så himla lycklig.
Hoppas våren kommer nuuu. Så vi kan träffas i värmen å rida lite. Om Maya inte vill får väl du ta en runda å njuta av alla dofter av hästskit å skog.
Kram på dej...
/ Maja mamman

Anonym sa...

o efter kräftmörkret o fullmånen så är det bara vintertid o mörkret kvar sen är det vinter igen!!!! Vem??

Anonym sa...

Hm... inte bara Skrutts bror som har dåligt morgonhumör... Jag vet en lillasyster vars storebror hade ett HEMSKT humör på mornarna... Så var kan de ha fått det ifrån???
/Lillasystern...

Elin sa...

SV: Det är roligt att läsa om Maya också. Hon gick rakt in i hjärtat på mig från första stund..med det där vilda lockiga håret och de där fantastiskt vackra ögonen.. :)

Har inte en aning om när simmet börjar igen. K är ju mammaledig och jag vet inte om någon ersättare skulle kostas på....! Vi får säkert brev. Får väl se om Molly klarar det bättre denna termin. Vi kunde ju inte gå så mycket sist.

Ha d gott.

/Elin o Molly

Humlina sa...

Tack för din livsbejakande och fina blogg
Har suttit och läst och känt mig glad och upplyft.Du bär på så mycket klokheter och erfarenheter, som det är tur att du ger vidare. Att stanna upp i livet och inte låta tiden styra i allt...stanna upp och ge sig tid till att lukta, smaka och känna livets puls inom och "utom" Stanna så länge att man hinner träffa sig själv, hinner lyssna till vad man vill, tänker och känner. Du verkar ha mycket livskraft o livsvilja in-ut-i dig. Härligt att du mött en vän som du känner att du kan vara helt dig själv och slippa oket av att bära dessa jobbiga masker Nu önskar jag er en skön godnatt.