Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

tisdag 1 december 2009

Nu får jag använda årorna..

Stiljte!! I hjärnan..
Tror jag behöver omväxling i livet snart.. Nåt kul måste hända:)..

Imorgon ska jag städa, ta tag i röran bland alla kläder, tvätta, skura golv.. Fixa en del, helt enkelt.
Datorn ska byta plats, det kanske kommer mer ideér då.
Det är som när man har kört fast i ett korsord, om man vänder på korsordet och ser det upponer, då brukar man finna lösningen.. Prova!
Likadant kanske det är med bloggskriveri, byta plats, byta miljö.. Förändringar!

Att vara "ensam" förälder med ett litet barn.. Så in i helvete jobbigt, men himmelskt underbart..

Det är något som skaver i mitt samvete, troligen nåt jag inte gjort.

Haft en bra dag, en dag då jag tagit hand om mig själv, tränat, helt enkelt haft egen tid med mig själv.. så är det ju Alexvecka, mår alltid bra då jag har båda mina barn hos mig.. Thats Nice..
Maya blir sprallig och skrattar högt när brorsan är här - syskonkärlek..
Och Alex trivs han också, han jonglerade för Maya förut, med mandariner.. Hmm.. men varje gång han tappade en mandarin, skrattade den lilla så hon kiknade.. Föräldrakärlek, ser på dom, och undrar vad livet vore utan?? För mig, de är en gåva, dom är mina och jag tar hand om dem efter bästa förmåga..
To be good enough.. Att bara vara mig själv!

Medan Alex lekte cirkus och Maya njöt av föreställningen lagade jag mat. Pasta o kyckling med tomat och parmesansås.. Lovar er, det är en fröjd för gommen..

Imorgon är en ny dag.. ska bli spännande, mycket spännande att se hur den slutar:)).. Saker och ting händer i livet.. Life of U..

3 kommentarer:

Anonym sa...

Tack för tipset med korsordet. Jag brukar annars gå i från en stund, göra något annat då lossnar det när jag kommer åter. Kul att prova något nytt, ska testa.

Visst är man stolta över sina barn, de är alltid bäst och gulligast. Tänk att man kan älska någon så mycket. Den kärleken är bestående och man skulle ge sitt liv för sina barn utan tvekan.
Ha en bra vecka U!
/M

Anonym sa...

Hej Uffe!
Hihi vad det kändes konstigt att skriva så...för eg känner jag ju inte dig IRL ! Men ville bara säga att när man surfat runt till olika bloggar (jo, jag är en bloggläsare av stora mått) så känns det lugnt och tryggt att komma hit.Inga stora världsomfattande grejer,bara vardag,med barn och allt vad det innebär!!! Mycket kärlek!
Det är livet när det är som bäst.
Många kramar till er alla/B-M

Anonym sa...

Som vanligt känner jag Din närvaro , Din innerlighet och kärlek när jag läser Dina rader här...Det är vackert , enkelt och äkta.
Saknar Din kontakt , Din närhet...
Undrar hur Du mår , Vad Du gör , hur Du tänker och känner...
Naturligtvis undrar jag också VAD det är som är så spännande i Ditt liv...HM...Känns konstigt att känna så...
Allt gott önskar jag Dig.
Det är Du värd.