.. Hmm.. en ovan känsla..

Under en tid, har vi förändrat våra rutiner på mornarna.. Det där med att jag smyger upp och är för mig själv en stund, fixar vällingen och brygger kaffet.. tar mig första snusen för dagen.
Låter Maya vakna till för sig själv. Det är lyckat, för när jag kommer in till henne, då strålar hon verkligen, och den där korta stunden, då vi myser godmorgon hon och jag, de stunderna sätter guldkant på dagen..
När jag vaknade imorse kände jag - STRESS!!
En obehaglig känsla av att inte hinna med det jag skulle göra idag.. Låg en stund och funderade på denna jäkla känsla och undrade vart den kom ifrån? Har jag blivit smittad av nåt, av nån?
I hjärnan checkade jag av mina planerade göromål, och kom fram till att..
Och vad händer om du inte hinner med allt idag?  Går jorden under? Kommer ditt liv rasa samman? Nej!!
Nice.. det är ju den där första stunden på dagen som avgör hur min dag ska bli..

Bad idag.. O Maya älskar det.. Att sprattla, simma, hoppa, att träffa kompisarna..
Vilken skillnad, tänk, den första gången, då hon skrek sig igenom omklädningen, krängde sig nära, nära mitt bröst och blev rädd så fort jag bara släppte taget lite om henne.. Idag, låg hon på golvet och pratade, skrattade, njöt.. och efter badet, duschade vi, tvätta håret, och klädde på oss..

När Maya var på dagis, pysslade jag med en del.. Hmm.. Kan ju säga det, att i det yrket jag utövar till viss del, är inte adventljusstakar mina bästa vänner..

Luciatåg på dagis, Maya var tomte.. Det första luciatåget, hon var i famnen på en av fröknarna och hon njöt. Mitt hjärta fylldes av ömhet, av kärlek och en innerlig tacksamhet.. Den lilla tjejen är min:) och om några år kommer hon vara Lucia, skrida in med ljus i sitt hår och lysa upp allas dag, som hon gör med mina.. dag efter dag..

Vi mår bra, visserligen är Maya snörvlig och hostig på kvällarna, men det viktigaste är att vi fyller våra dagar med kärlek och massor, massor bus o träning:)).. SovGott.. U