Wow.. Imorgon fyller jag 43 år.. Undrar vart dom åren tog vägen? Gratulationer och presenter, mottages gärna.. haha..
Jag har ett händelserikt liv bakom mig, de åren som jag levde med mitt missbruk, ja de var hemska, ren och skär misär under perioder. Det fanns en tid då jag inte trodde att jag överhuvudtaget skulle bli 40 år, det var när alkoholen i princip styrde och hade total makt över vardagen.
Jag var arbetslös, huset jag hyrde blev jag vräkt ifrån och jag stog utan bostad. Bodde i min bil, hos kompisar, ibland sov jag hos mamma, ibland i en liten källarlokal, där jag hade madrass, en glödlampa i taket, mina ritblock och pennor, en toa utanför i korridoren.. Dit tog jag mig på nätterna, full och grann, vaknade med ångest och en total maktlöshet inför det liv jag levde.
MEN!! Livet vände, jag tog tag i det och idag är jag här, med en sjysst stor lägenhet, två fantastiska barn, visserligen arbetslös, och med en kaotiskt dålig ekonomi.. Jag är lycklig, jag mår bra, jag gör goda och bra saker för mig själv.. Det är underbart att leva.. Allt handlar om att komma till insikt, och vilja, ha en stenhård vilja och vänner som tror på mig, hjälper mig och stöttar mig dom dagarna jag tvivlar!!
Tack till ER, ni vet vilka Ni är..!!
Var och besökte ett korttidsboende idag, hm.. Har svårt att förlika mig med tanken att Maya ska "bo" där, men inser att det är så det får bli. Just för att jag ska orka, för att jag ska få tid för mig själv och tid för sonen.. har bestämt mig för att låta den här veckan bli en funderar vecka och ta ett beslut om detta i början av nästa vecka.. Hör gärna av er om de erfarenheter ni har om dessa kortisar!!
Äntligen, idag var jag och Maya och hämtade hennes nya sulky på hab, vilken jävla (ursäkta) tid det ska ta för att få dessa hjälpmedel. Men, vilken skillnad, nu sitter hon i sulkyn som den lilla prinsessa hon är, min solstråle.. hennes nya stol har också kommit, men nu har jag blivit osäker ang den, för hon trivs bra i sin fina "Nigastol".. Hämtar nya stolen nästa vecka, vet inte riktigt vad den heter, men fördelen med den är att man kan sänka den till golvnivå, vilket verkar vara vettigt, iaf när hon är på dagis.. Har även fått en kallelse till hand och plastikläkare som ska titta på hennes händer, vilka är felställda.. Hm.. Allt händer verkligen samtidigt, man hinner inte med, varken tiden eller känslomässigt.
Det är en djungel, det är ett liv som man aldrig kunnat föreställa sig att ha ett barn med ett handikapp.
Det är underbart, man växer som människa och mina värderingar för denna stund, detta liv jag lever bara blir än djupare..
Av allt, av alla motgångar, all gråt och motgångar, växer jag och blir stark, starkare, starkare.. Jag vet. jag vet, att jag kan hjälpa andra människor och jag fördömer ingen, alla har lika rätt till ett bra liv..
Det är så viktigt, att vi alla kämpar för att godheten ska segra, att vi kan älska varandra för de vi är..
Kramas!! GodNatt.. //U:
7 kommentarer:
Herregud så himla klockrent, igen....
Trots all sorg med att få ett handikappat barn så tror jag ändå att man blir en ödmjukare människa på nåt lustigt jävla sätt.
Att man blir såååå glad över hjälpmedel å tips som gör vardagen lättare är väl underbart. Har ju precis börjat å känna detsamma.
Sen tycker jag oxå att du även ska ha diplom å guldmedalj för ditt sätt å dela med dej av din vardag. På samma vis du ska ha det för att du lyckades bli drogfri.
Man ber att få gratulera på dagen..
Och skönt med sulky så lilla fröken kan sitta bra. Var det möjligtvis en panda stol ni fick hem. Stor otymplig och ful men fungerar bra.
STORT GRATTIS PÅ DAGEN. Med eller utan Öhammars...
KRAM Fam. i Fjöla
Hej! Hittade hit med hjälp av Sofia från Trosa:-)
Jag tänkte dela med mig av min erfarenhet med kortis. Min tjej, Olivia som numera är 6 år, blev beviljad kosrtis när hon var 2 år. Från början hade vi bara 4 dygn/månad. Inskolningen var inte rolig och Olivia ville inte vara där, men efter ett tag så gick det rätt bra.
När hon hade varit på kortis i ett år så utökade vi kortis med ytterligare 2 dygn eftersom Olivia inte riktigt ville vara där. Vi trodde att det då skulle hjälpa om hon var där lite oftare och vi delade upp det så att ena gången var hon där 2 dygn och nästa gång 4 dygn.
Det blev bara värre....
Olivia vantrivdes och blev så ledsen när vi åkte dit att hon slutade andas. Hon jagade upp sig så mycket att det tog flera timmar att få henne lugn.
Personalen på kortiset var helt underbara och gjorde allt för Olivia, men hon VILLE verkligen inte vara där.
Varje gång vi lämnade henne på kortis så åkte jag ut från parkeringen, stannade bilen och satt och storgrät. Jag mådde så fruktansvärt dåligt av att lämna henne där, men samtidigt var det enda gången man fick ett andningshål.
Tillslut blev hela situationen ohållbar. Så 4 januari i år så plockade vi bort Olivia från kostis och sökte utökade assistanstimmar istället.
Vilken sten det var som föll från våra hjärtan.
Nu har vi assistanter här hemma i stället, nästan all Olivias vakna tid.
Olivia HATADE verkligen kortis, och så fort vi börjar prata om det så blir hon helt hysterisk. Vi kan inte ens åka den vägen förbi utan att hon blir otröstlig.
Nu vill jag verkligen inte skrämma dit, kortis kan funkar jättebra, och det gör det oftast, men inte för Olivia.
Men som sagt, man kan alltid prova, funkar det inte så får man hitta en annan lösning.
Lycka till!!!
Massor av grattisar på din födelsedag U !!!!!! Tänk att du fyller på samma dag som min dotter,(hon fyller 41)... så här i familjen blir det också firande och presenter.
Du är bara sååå BRA som har kommit på banan och har gett dig själv och dina barn ett lugnt och fint liv!
Tack för att du delar med dig och ger oss andra som har missbrukare i familjen ett lite hopp om en ljusare framtid.
vh /M/
STORT , varmt , kärleksfullt GRATTIS!!!!!!!!!!
Du är en så FIN människa och man!!
Ha en underbar födelsedag!..Jag gissar och hoppas att Du tycker att den började bra...!?
STORT GRATTIS PÅ DIN FÖDELSEDAG!!!
Jag visste att du fyller i början av oktober, men kom inte riktigt ihåg när, förrän du uppdaterade mig på bloggen :)!
Kan inte nog säga hur mycket jag beundrar dig för att du stolt delar med dig av både ditt tidigare liv och av ditt nuvarande. Det är verkligen "Skilda världar"! Det nuvarande förstår jag är jobbigt på sitt sätt men....fyllt av så mycket kärlek och ömhet och enbart bättre än det liv du levde förut! Helt klart en enorm vinst och seger för dig att du kommit så långt! Fortsätt så, du klarar det!!!!!
Hoppas Din dag blir bra!
Kram från Vitamin
Skicka en kommentar