Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

fredag 2 oktober 2009

25 mil..

Idag var det dags för "Knytis" igen. Det är habiliteringen som ordnar en förmiddag med sångstund, prat och lek för föräldrar och barn.
Höjdpunkten är fikat, kaffe och nybakat bröd.. Idag var det jag och 5 andra mammor:)..
Barnen har olika handikapp, det är trevligt att mötas, men för Maya blev det nog lite tokigt idag!
Hon har blivit van med dagis tider, med fruktstund, lek, mat, sova, lek.. Det märks så väl på hennes mående att rutiner är av godo. Vi får se, vad jag beslutar, om jag ska fortsätta komma till dessa Knytis events eller inte..
När jag kom hem, alldeles för sent egentligen, klockan var nästan 12.30 och då brukar Snörp sova, så blev det välling och pang bom sov hon..

AnnaMaria kom hit vid den tiden, jag hade lovat att skjutsa Alex till kusten..
Hm.. Han och en polare ska vara där över helgen, sova i tält.. han brås på farsan..
 Så, iväg for vi, de 12,5 milen ner till båten.. Jag hjälpte dem med en del packning och lämnade dem där, såg hur de for ut på havet, mot ön där de ska bo..
 Min oro var som ett helt åskväder, min kärlek till sonen vidunderligt stark..
Tänk vad stor han är, vad vuxen.. Nu får inte farsan vara med på fisketurerna längre..
Dom har det bra, där på ön. Inte en ölburk var med, ingen alkohol.. Häftigt, hur ett intresse kan få ungdomen att välja bort party och allt annat som lockar dem i den åldern.
Men, så sant är, små barn små problem, stora barn.. gigantiskt huvudbry..
12,5 mil hem.. Vad gör man inte för sina barn:))..

Maya varit ledsen och kräkts här hemma, men AnnaMaria klarar uppgiften galant. Nu på kvällen har Maya och jag haft en mysig stund, lite städning.. Saga och sång.. Och välling, med gosig filt runt oss, då somnar hon gott, mot mitt bröst, pillar lite med sin hand i håret som där växer, snuttar frenetiskt på nappen.. Wow.. Det är en fantastisk upplevelse, att ha dom, mina två underbara barn..

Nu ska jag duscha, ta mig tid för mig själv.. Ha en fin fredagskväll.. Och Lev väl.. U.

1 kommentar:

Solen i mitt liv sa...

känner så väl igen det där med rutiner, det är inte det att vi inte kan hitta på spontana saker eller att vi inte kan vara uppe längre någon dag då och då men när rutinerna rubbas flera gånger på raken kan det bli kaos med mycket oro och kräkningar, skrik och panik... svårt att förklara för andra men jag tror nog du förstår vad jag menar. Precis som du beskriver måste vi ha lugna sköna kvällar med mycket mys och kramar. Solstrålen delar sin pappas passion för ishockey och igår var det NHL premiär på tv. Mål är inget för henne, tacklingar ska det vara, ju mer det smäller ju bättre är det :-) kul att ni har knytis, har efterfrågat sånt hos oss men får inget gehör... hoppas att ni får en härlig helg och tack för en bra blogg. kram