Natten inatt fick jag verkligen ta fram alla krafter jag har, alla ord jag skrivit blev någonslags verklighet..Jag hann med att vara ledsen, lite arg, smått irriterad.. Jag hann med att stå i fönstret med Maya i famnen och berätta att det var NATT!! DÅ SOVER MAN.. Jag hann med Nezeril, byta blöja, ge lite välling och vatten.. Helt enkelt en jävligt vaken natt.. en natt att leva upp till det, till den jag vill vara.
Vilket inte är det allra lättaste, Tänk om jag kunde iaf vara 30 bast och inte snart 43.. Åldern, gott folk, åldern gör sig då påmind.
Klockan 6, då steg vi upp, gjorde mysigt i soffan.. sjöng godmorgonsången och gav välling, såg på nyheterna och hade en mysig stund, men det har vi varje morgon, Maya och jag..
Dom där tre timmarna innan dagis, är ena rackarns envisa timmar, man vet liksom inte vad man ska hitta på. Jag är trött så man tror att de sista timmarna i livet är här.. Men, med några koppar kaffe, gröt och frukt, kommer man på nåt sätt tillbaka in i vardagen, in i ekorrhjulet av rutiner igen..
Benböj på gymet, lasta på ordentligt för att känna att musklerna fick jobba.. Fysisk ansträngning.. Nice, välbehövligt..
Psykologbesök, vilket jag kanske delar med mig av senare, kanske.. Men en fruktansvärd psykisk påfrestning, ansträngning.. inte riktigt lika Nice.. Men för framtiden.. Lika välbehövlig..
Hoppas Ni mår bra, outthere.. I Do.. U.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar