Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

måndag 29 mars 2010

Vad är viktigt?

Det bästa till mig o mina vänner..
Nu för tiden är det så, jag tänker på mig själv allt mer, tillåter mig själv att må bra.. Så har det inte alltid varit!!

Jag har fått en del kommentarer och frågor om Mayas mamma. Kan säga så mycket att hon "försvann" ur vårat liv när Maya fortfarande var bebis, ca tre månader.. Men, hon klarade inte av Maya redan från födslen.. Det var jag som tog huvudansvaret från början.
Vidare kan jag säga att hon hörde av sig när Maya fyllde två år, genom ett kort till Maya.. Det fanns även en vilja ifrån henne att träffa Maya. Så har det ändå inte blivit..
Jag är fortfarande lika bestämd, jag kommer aldrig förbjuda eller sätta käppar i hjulet om hon en dag kommer och vill ta upp kontakten med sin dotter.

Min blogg handlar om vårat liv. Mayas, Alexanders och mitt.. vår vardag och den kärlek vi har till varandra. Det är den jag vill förmedla till er..
Jag vill med egna ord få ut min livsfilosofi, och dela med mig av mina erfarenheter från det liv jag en gång levde. Jag vill även dela med mig av den förändring som skedde i livet då jag fick Maya och vad hennes cpskada har inneburit för mig och min omgivning. Vilken otroligt annorlunda värld det är, "handikapp världen".. Jag har inom mig en vision att på sikt vara med och förändra och förbättra, underlätta för alla andra föräldrar som får ett barn med cpskada.
Jag önskar kunna hjälpa människor med den erfarenhet jag har och hela tiden får. Om jag med mina ord och min filosofi om livet kan förändra och hjälpa en ända människa så har jag gjort en god handling..
Just att göra goda handlingar är så viktigt.. Att bekämpa egoism och i många fall vuxnas oerhörda cyniska synsätt. Visa att även män kan:).. Att det i denna värld av övergrepp, av män som utnyttjar sin makt finns det vi män som står för andra ideal och har kärlek i sitt sinne.. Jag vill föra ut budskapet att alla har samma rättigheter i det samhälle vi lever..

Såklart, känner jag en vrede inom mig för det som skett mig och Maya.. Men, den är sällsynt nuförtiden.. Varför ska jag gå omkring och lägga energi på det?? Jag lever mitt liv, det är mina dagar och min tid som förspills om jag skulle gå omkring med ilska och "hämndbegär".. Jag kan förändra mitt liv! Ingen annans, det är upp till var och en att leva hur dom vill.. "Lev och låt leva".
Man kan komma med råd och stödja, man kan finnas för människor som har det svårt och hjälpa dom som vill ha hjälp.. De andra får själva komma till insikt.

Jag har inga ambitioner att skriva om Mayas mamma, om det inte kommer ske en förändring.. Men, just nu är det jag, Maya och min son Alexander som är de viktigaste delarna i livet.. ( Hmm.. o nån mer.. :)

Imorse gick jag in i sovrummet och sjöng medan jag drog upp persiennerna. Maya låg och sov:).. Vaknade av pappas skönsång och hans bestyr i rummet, och gav mig det soligaste leendet man kan få..
Sen har dagen rullat på precis som den vanligaste måndag man kan tänka sig.

Bra, bättre bäst mår vi.. Till och med en täppt näsa är helt ok. Det är underbart att leva.. Kram och sovgott.. U.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Du har gjort en god gärning ;)
Du har ju hjälpt mej med dina tankar å ditt sätt å tänka.
Jag är så himla tacksam för att du sa dom rätta sakerna precis då jag var motaglig....
Hoppas nu när våren är här att jag kan få ge lite tebax. Nu fryser man inte hos hästarna längre. Du får slå en pling när du har nåra timmar över så provar vi lite ridning.
Kram från Majas mamma

caroline sa...

DU är den finaste pappan jag någonsin har träffatpå.
jag har tagit mig tiden att läsa igenom hela din blogg, och jag är ordlös. Din styrka, vilja, kärlek, dina kloka funderingar, ord, handlingar.. herregud, du är en sådan stark människa som orkar känna och ta emot livets fina, och också sprida ut det!
Oj.
jag tänkte bara säga det förstnämnda. du kan gärna kika in på min blogg, eller bara höra av dig. :)

linzan__78@hotmail.com