Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

onsdag 17 mars 2010

På krigstig..

Maya har som ni vet en resurs anställd på dagis. Hon går hem 14.45 tisdag, onsdag och torsdag och oftast kommer jag ca 15 och hämtar Maya.
Jag hinner helt enkelt inte dit förrän då. Resursen är anställd på 75%, och däri måste hon ta ut "friskvård" 45 minuter i veckan, därför går hon alltså hem en kvart tidigare dessa dagar.
Igår när jag hämtade Maya, så var det endast vikariepersonal kvar på dagis, iaf de jag såg.
Maya satt i sin vagn och när inte resursen (hädanefter kommer jag alltid kalla henne vid namn, Safie) är där, eller någon annan av ordinarie personal , ser jag hur otrygg min hjälte är..
 Ett par meter ifrån henne stod en kvinna, om det var personal eller ej kunde jag inte bedöma, men det visade sig vara det. På Mayas overall, rakt på bröstet hade denna kvinna fäst en post it lapp!! Där det stod:
"Maya har inga extra kläder kvar.. allt slut!!
Vikarien sa;
-Ja, jag satte en lapp på henne så jag inte skulle glömma säga till! Och smålog åt sitt tilltag.
Runt Maya sprang alla hennes kompisar och pekade och skrattade åt att Maya hade en lapp på bröstet. Jag tog bort lappen och tog upp min prinsessa och viskade i hennes öra..
-Hej, världens bästa Maya.. pappa älskar dig..
Medan jag kände hur ilskan kokade inom mig över denna människas totala respektlöshet för min dotter och hennes utsatta situation.
Hur tänker dom?? Hur tänkte hon, vad såg hon när hon såg på min dotter? Inkompetenta människor betackar jag mig för. Alltsom oftast tycker jag ändock att jag möter "rätt människa på rätt plats".. Men inte i det här fallet..

Har idag sökt rektorn hela dagen för att säga vad jag tycker och tänker. Men inte fått tag i henne.

Har varit o träffat kuratorn på hab idag som gjort ett jättejobb med en fondansökan åt mig, vi söker pengar till tvättmaskin o torktumlare. Där är en människa på rätt plats. Tack!
Eftersom det verkar som hela Mayas habteam läser min blogg så.. Tack till er alla, ni är underbara och jag känner ett stort stöd och hjälp från er.. (kan ju knappt skriva nåt annat, eller hur:) ha ha..
Däremot är jag väldigt besviken på landstinget!! Varför ska det vara på det sättet att man har olika direktiv på landstingen i Sverige?
Jag har iaf ordnat fram telefonnummer och mailadress till ansvarig för hjälpmedel i landstinget.. Så kampen för vår rätt att få b la en Akka platta har börjat.. Darra, landstingsråd.. Uffe är på krigsstig..

Det händer en del annat i våra liv, Maya o mitt.. Jag har sedan jag började skriva bloggen varit rak och ärlig i allt som sker och skett i livet.. Det ska jag fortsätta med.. Men inte ikväll! För orden och känslorna är inte på plats för det.. än..

Maya är på ett strålande humör, fast hennes sömn är urusel.. Pappa är också på ett strålande humör.. fast hans sömn är obefintlig och dagens kaffe ranson varit minimal.. Jag går som på moln, som jag vore kär.. :)..

Jag lämnade stressen under sängen idag.. tyckte att det var bättre den var där, än i min själ.. Där är det mycket mysigare om det finns annat.. som kärlek och tillit till männsikor.. som glädje och sorg..

Livet är en fest håll med om det folk o fä.. Kramas!! U.

7 kommentarer:

Nina sa...

Men ååh.. Inte behövs det nån utbildning för att behandla medmänniskor med värdighet? Bara sunt förnuft! Sådär gör man bara inte! Hon skulle jobba med en städmopp eller en dator eller nåt annat dött ting!

Hoppas ilskan inte hinner gå över innan du får tag på rektorn!

Kram Nina!

Anonym sa...

Hela jag ryser över det du beskrivit.. Älskade lilla Maya, hoppas verkligen hon inte hann uppfatta det på samma sätt som du gjorde och som vi gör när vi läser om det!!
Har varit med om något liknande och skrev då ett långt mail till rektorn om mina tankar..

Pussa på världens bästaste prinsessa och lycka till med dina strider! / Sara

Maria sa...

Fy så kränkande, kunde hon inte sätta lappen på Mayas klädfack eller väskan.
Ja ja mycket ska man höra. Njut av våren.

//Maria

Anonym sa...

Min Skrutt!! Ingen får göra så mot henne!!! Hela mitt inre vred sig av ilska. Och av medlidande för Maya! Men som sagt - mycket ska man vara med om, få höra... Saknar er. Hörde att ni får mat imorgon - av en underbar kock! Vi kanske tittar upp ett par minuter. Vi ska till stan men båda barnen har kompisar med sig så vi är ett gäng på 5 - tror inte att faderen gillar att vi klampar in så många - och Skrutt blir nog blyg!! Men vi kanske ses - så jag kan få en kram. Av er båda. Eller alla tre?
Hälsa "Lapp-lisan" från faster - att Maya ska behandlas som en prinsessa - inget annat duger åt vår solstråle!! /Mimmi

Anonym sa...

Det är bara tragiskt att vuxna människor i dagens samhälle kan bete sig så mot ett barn över huvet taget. funktionshindrat eller inte. Nu blir händelsen ännu starkare eftersom Maya är så utsatt för övrigt.Men förhoppningsvis sätter det inga spåre i Mayas fortsatta liv. Mer än att hennes underbara pappa kämpar ännu hårdare. Och med ökande glöd för att denna lilla tös ska få ett underbart liv.

Jag blev själv utsatt för något liknande för mer än 30 års sedan
Det vara en granntant till oss som frågade min mamma "vad ska man med en sån där till". Och pekade på mig i sulkyn,

Det äe synd om människor som inte förstår bättre. Men det går en sådan idot på 10 underbara människor. Det måste vi allafall hoppas och tro.
Lev väl
Må gott
Kram Kim

Anonym sa...

Kärring, var hon nu prompt tvungen å sätta lappen på en jacka för att hennes minne uppenbarligen e så kasst, hade hon väl kunna satt den på sin egna! Konstigt att en del har så svårt med sunt förnuft...... Man kan inte sluta att förundras och nästan tycka synd om människor som är så taktlösa! Kram till er och tack för mailet om nexium, ska höra me Leahs läkare om de kan vara något för henne=) /Louise & Leah

Anonym sa...

Huh! Ryser inombords när jag läser dina ord! Trodde inte att det fanns vuxna människor som kunde bete sig på detta taktlösa sätt!
Det är ändå tur i oturen att Maya har den pappa hon har, som vågar säga ifrån!
Läste även att du fått en ursäkt o det var väl det minsta man kunde begära!
Hoppas ni får en skön helg!
Kram från Helena