Så, var det lördag igen och liksom de senaste lördagarna har jag även fyllt denna dag med kvalité, för Maya och för mig själv..
Har faktiskt gått och tänkt på den här stunden idag, att när Maya somnat få sätta mig här och skriva..
Men, någonstans på vägen hit, tappade jag bort all lust, min glädje förbyttes i ångest, en ångest som griper tag, som kväver, tynger mitt sinne..
En sån otrolig känsla av ensamhet, infann sig, har funnits där, till och från.. En djup, mycket stark längtan efter ett liv med trygghet och kärlek, ikväll saknar jag den än mer..
Ni som läser detta, några av er som känner mig, ni vet..
Imorse vaknade Maya och jag samtidigt, halv 8, upp och hoppa:).. Ge välling, ingen gröt idag eftersom gryn var slut, så stekta ägg blev frukost, bra med protein..
Vet ni, jag har tappat bort de fina orden, just nu, nu, är Uffe ledsen in i sin själ, har ingen skaparlust, ingen kraft, ork.. Känner inget, allra minst att sitta här och försöka krysta fram ord..
Vandrade runt på stan, nygatan upp, tanneforsgatan, då kom jag på!! Just det, telefonen är urladdad.. Och jag som väntade samtal, eller iaf sms, som för mig är viktiga.
Betyder mer än Du anar..
Vad göra?? Kunde knappast gå hem igen, så jag stegade ner till Claes Olsson köpte en laddare och gick till en polare som har butik nere på Nygatan..
In på hans kontor och telen laddades, gick omkring där i butiken, sa till polaren att svara om det ringde, för jag kunde ju inte gå där och vanka som en osalig anka..
Besökte stans fiskebutik, kände på det där fiskespöt och rullen jag så gärna vill ha, men fast jag får ett kanonpris, har jag inte råd..
Efter en halvtimme var telen tillräckligt laddad så vi, Maya och jag gick vidare..
Möte, fint sådant, tunga djupa ämnen som tas upp.. fika med några kompisar, mina tankar, hela dagen, hela tiden någon annanstans, hos någon..
Hur ärlig ska jag vara på den här sidan, ska jag fortsätta skriva, känner för att lägga ner, strunta i att skriva så här öppet.. Stänga locket, och ta fram min dagbok där jag kan skriva ner tankar och känslor..
Mina tårar rinner utmed kinderna, gråten bränner, bröstet, mitt hjärta, vrids av längtan, efter en kram, en klapp, en mun som kysser bort min sorg, en röst som viskar i mitt öra..
Du, Uffe, jag är här nu.. Jag saknar så..
Efter möte och fika vandrade vi hem, stannade till i affären och köpte mat att laga.. Alex var hemma när vi kom hem, pratade, han hade haft jättebra på sitt "läger", blivit kär och de hade haft mys, han och hon.
Man vet att man lyckats som pappa, när sonen berättar om kärleken, frågar om blommor och bin.. Det är stort, det är underbart.
Nu är han ute och festar, dricker väl några öl.. Hoppas han har det kul, och mysigt med sin nya tjej, jag vet iaf att om han följer mina råd, och ger tjejen av sin kärlek, visar respekt och ömhet, blir det bra..
Det är lördag, klockan är 20.00, och här sitter jag i ensamhet, ikväll är den inget rolig, ikväll njuter jag inte av den, ikväll, ikväll är den ångestfylld, otäcka demoner intar min kropp, ropar, lockar, pockar på min uppmärksamhet. Testar mitt tålamod. Testar hur starkt mitt psyke är, hur stark min vilja är.. Men, gott folk, jag jagar bort dem, jag tar fram det som är fint här i livet, och kommer tillbaka, igen, igen och åter igen..
Sovgott.. U.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar