EnsammaPappan

In på den 28e..

2012-01-28T01:13:00.000+01:00

Det är natt.. det är precis lika mycket natt som vilken natt som helst.. fast inatt är det min natt.. bara min.. Sitter vid skrivbordet och lyssnar på musik. Svag. Men kraftfull.. som livet.. känslorna.. De innerliga oåtkomliga.. de som irrar i labyrinten..

Bilderna på mina barn på väggen.. O kärleken som aldrig vissnar i mitt hjärta.. Den finns.. Jag vet att dom har det bra och på det viset tänker jag njuta nån timme till.. Nu när jag kan.. för imorgon kan jag ligga och dra mig nästan precis så länge jag vill..

Jag ska ner till gymet (självklart), sitta på nåt fik och göra travet.. köpa med ingredienser till en nice middag.. och bara vara Uffe.. inte pappa.. utan bara Uffe..

Pappa är jag in i hjärtat.. Uffe in i själen.. Jag är jag.. O jag är stolt att vara den jag är..

Hoppas ni sover gott.. :) U.

Ps: Grattis Lillsyrran.. du fyller ju år idag.. men troligen läser du ändå inte det här.. men om brorsan glömmer.. så har jag iaf kommit ihåg.. Kram..

Suck.

2012-01-26T23:13:00.000+01:00

Inte en tillstymmelse till trötthet ikväll.. Har det lite tvärtrist.. Ingen inspiration till nåt.. o kolla på teve är ju hur tråkigt som helst..

Skriva.. Nja.. Teckna.. Nja.. Läsa.. hmm..kanske.. köpte mig ju faktiskt en bok häromdagen.. Hungerelden.. andra delen i trilogin om Viktoria Bergmans svaghet.. den första delen heter Kråkflickan och var alldeles ypperlig läsning.. välskrivet.. sånt gillar jag..

Lite ont där och lite ont här.. I axeln, armbågen.. o så ryggen.. men jag säger som Pippi.. "Vi tänker inte på det"..

Lyssnar på mina kära black sabbath.. funderar.. ligger på golvet med benen rakt upp i luften.. går igenom hundratals teckningar från förr.. monterat en ask.. lagat en ring..

Black Sabbath – Changes

Förändringar.. längtan.. efter det som var.. för mig handlar den här låten om något helt annat än att förlora en kvinna.. utan något helt annat.. för en gång i tiden var det min bästa vän..

Nä, ni, kära läsare.. Idag är det hjärnsläpp i Uffes hjärna.. som varenda cell är på rymmen..

Imorgon åker Maya på semester.. Pappa är fri att göra vad han vill.. Jag ska bli tatuerad.. yes..

Njut av livet..

Sovgott.. U.

Oj, där var det visst en vägg..o en del annat trams..

2012-01-25T22:29:00.000+01:00

Alltså.. Varför hålla på o krångla till saker och ting?? Maya har haft en period, ganska lång faktiskt då hon vaknat sisådär mellan klockan midnatt och fem.. Det där tycker jag är ganska, hur ska jag säga, jobbigt?
Ni vet, att rumla upp mitt i natten, hämta unge, täcke, favvodockan och nappen.. Dessa nappar, hur kan en napp så spårlöst försvinna i en säng för att sedan, på morgonen bara ligga där helt synligt..
Har dom liv, de små rackarna..?
Så nu några kvällar har jag helt sonika hämtat ungsnodden när jag går och lägger mig.. Bäddar ner henne så där mysigt underbart som man bara kan bädda ner ett barn.. o hon ser på mig och ger mig sitt ängla leende.. Sen sover hon hela natten, och en styck pappa också.. Varför krångla till saker och ting??.

Det finns några saker. Tankar. Handlingar som jag tagit med mig under de år jag varit drogfri. De var väldigt viktiga ibörjan, men är fortfarande viktiga och jag påminner mig om dom ofta..
1. Gör det enkelt..
2. Ta det lugnt du hinner..
3. En sak i taget..
4. Lev och låt leva..

Alltså.. 1, hämta ungen om dom sover bättre nånannanstans, som hos en styck pappa som mig..

2, Försovit dig? Om jag vaknar kl 8 och ska vara på dagis eller arbetet klockan 8.30, har jag ju faktiskt inte försovit mig..eller hur.. om jag vaknar 8.35, ja då är det ju redan försent.. Så.. lugn du hinner med livet..

3, Det är det man gjort som räknas.. inte det man ska göra.. När jag har en sån där tvätthög som är högre än kebnekaise, en som ska vikas eller hängas.. då brukar jag tänka.. en sak i taget..
eller då dagen är så stressad.. Som en stund idag.. parkerade bilen.. gick ut och vips hitta jag inte bilnyckeln.. jag kollade först i tändningslåset, om jag glömt ta ut nyckeln.. sen i dörren.. bildörren.. o när den inte fanns där infanns sig paniken för några sekunder.. liksom hur f-n kan jag ha slarvat bort den.. jag kom ju nyss hitkörandes och då måste jag ju således ha haft den..Gissa vart den var??
O det är då det är dags att stanna upp.. o tänka, du Uffe.. en sak i taget så blir det bra..

4, Lev ditt liv!!! Varför bry sig om andras, eller hur andra lever sina? Kan du förändra dom? Vad och vem kan du förändra?? Lev och njut av det..

Maya var världens tröttaste idag. Oj, vilken eftermiddag.. Tänkte ett tag att jag ska nog byta bort henne mot ett par Metallicabiljetter..
Men, jag sansade mig och gjorde inte det..

Hon somnade tidigt, väldigt tidigt.. så nu, kanske våra dumma ovanor med att sova länge på morgonen är borta.. ett minne blott.. rutiner är till för att brytas.. o dom bryts när man minst anar det.. eller när dom har blivit alldeles för tråkiga..

.."Vände mig om, och såg dig försvinna runt hörnet.. tänkte.. jag ska springa fort och möta dig i nästa.."

Gick in i en vägg idag. Inte så där som man läser om i tidningarna.. eller som såna som åker skidor väldigt långt och fort.. Jag gjorde det rent bokstavligen..
Jag lärde mig att väggar är hårda och att det är bättre att se framåt än bakåt..

Sovgott.. U.

.. Lek, mat o sovmornar..

2012-01-24T21:31:00.000+01:00

Åh, imorgon önskar jag att jag hade lite hjälp här på morgonen.. Både Maya och jag är såååå trötta om mornarna och hur sängen kan vara så underbart skön är förunderligt.. Imorse tittade hon bara på mig, kisade, o la sig ner på kudden igen och sov.. Vad gör en pappa då?? Jo, tänker, sicken bra dotter jag har och härmar efter..
Men imorgon måste jag upp!! Dessa små jäklar till måsten..
Vi ska vara på habiliteringen 8.30. Punkt slut. Nu kanske nån säger, men oj, det är ju inte så tidigt.. o nej, det är det inte.. men för oss är det mitt i natten, typ. :)

O så är en styck Uffe trött på dessa morgonbestyr, hur underbart vi än har det.. Idag hörde jag en jobbarpolare säga..
- Åh.. jag brukar gå upp och sätta på kaffet, sitta vid köksbordet och lyssna på radion och lösa korsord.. det är så skönt att bara ta det lugnt och vakna i sin egna takt..
Hrmmmfff.. tänkte jag.. lite avundsjukt..

Det sitter en lapp på minnesplanket.. Blöjor!! O jag har glömt dom flera dagar nu.. till dagis.. Skärpning, Uffe..

Tisdagar. Vet ni vad Maya och jag gör tisdagar?? Har jag skrivit om det?? Jo, tisdagar är korvdagen.. Då åker hon och jag direkt från dagis till stora stora ICA Maxi och äter varm korv och dricker CocaCola.. O det är lycka.. en tur in på varuhuset tillhör även det ett tisdagsäventyr..

Det är ju så, att vara förälder innebär krav. Uppfostran. Lära barnen lite hyfs :). ge dom kärlek och ömhet, trygghet så de växer upp till människor med självförtroende och självinsikt.. Men barn vill leka.. busa.. göra hyss.. Som att springa och gömma sig för pappa bakom kläderna i affären.. eller.. sätta en bananklase på huvudet och låtsas det är hår.. Maya kan inte det. Så.. vad gör man då??
Jo, jag får vara hennes ben..man leker.. springer, leker racerbil som sladdar i gångarna mellan all mat.. gömmer ungen bakom kläderna och går och ropar efter.. Maya, Maya, men Maya var är du.. O hör skrattet klinga.. glittra.. porla som en fågels glädjekvitter en varm vårmorgon..

O vet ni.. Jag hörde den häromdagen.. Bofinken.. Alldeles för tidigt.. men ändå.. Ljuset återvänder..

Den här tiden på året vet jag att det kommer. Vemodet. Ångesten. Längtan. Februari är ingen höjdarmånad.. Men, prinsessan fyller år.. Fyra.. tänk..

Där sprang vi.. i affären.. o busade.. lekte kurragömma och tjuvsmakade en godisbit.. fyyy.. O så handlade vi lite.. strumpor till pappa och en rosa topp till Maya..en med en fjäril på.. en vacker..

Hårdrock i högtalarna.. ett visst pirr i tårna.. o i tankarna.. ja, mat.. kan komma på mig själv o sitta o klura ut maträtter..recept.. hahaha.. igår gjorde jag något grymt gott.. stekte över 1,5 kg kyckling till mina matlådor.. EN (1) matlåda är kvar!! Sonen tyckte visst om det..

Nähäpp.. nu känns det som jag sitter här och tänker högt.. Letar i min labyrint.. När jag borde göra mitt kors färdigt..

Jag kan. Började lära mig tidigt. Att leva. Alldeles för tidigt fick jag ta ansvar.. Jag klarar mig.. o står stark i stormen.. Inget kan välta mig..

Sovgott.. U.

Dag 23.. tårar..

2012-01-23T22:49:00.000+01:00

Mitt skrivbord är katastrof.. men jag hittar i katastrofen..

Jag hittar mitt liv.. O varje dag går jag förbi planket med alla måsten.. allt jag minns och vet.. Jag ser lappen, där det står.. "Maya har en mycket grav cp-skada".
O jag kan känna hur marken öppnar sig under mig och jag faller.. Sätter mig ner och begraver mitt ansikte i händerna och låter tårarna falla.. O undrar vart mitt liv tog vägen..undrar var drömmen är.. fantasin om spring på daggvåta marker, jaga fjärilar med håv och fånga solkatter mot stugans vägg.. Det onda skär mitt hjärta..strimlar min själ.. får mina ben att vackla.. min ork att tryta.. Sakta, sakta rinner sanden ner i timglaset..

O så ser du på mig, med en blick av oändlighet och jag fångar kärleken, kysser den och ömt gömmer jag det som sker i mitt hjärta..

Hennes glädje, skratt och finurliga blick. Nyfikenhet. Kärlek. Ömhet. Allt, allt.. smakar av ljuvligaste sötma..
Varje kväll.. när hon ligger på mitt bröst, med sin lilla hand runt min tumme och somnar med sitt huvud nära mitt hjärta.. så läker det onda.. såren plåstras om.. och jag lägger om själen.. Livets pussel faller på plats.. o tåren på kinden torkar..

Haft massor att göra idag. Mött min gråt igen. Mina minnen. Allt som skett de senaste åren. Med Maya. Att vara ensam, om sorgen och glädjen. Om kärleken och ömheten. Innerligheten. Skapandet. Tiden.. Som en film har det spelats upp och jag undrar hur jag fixat det.. Hur jag gör.. Ledsen har jag varit. O tårarna gick inte att stoppa..

Men, livet är lycka.. I sorgen.. Det som gör ont. Kontrasten. Att skratta och njuta.. Det är så det är.. och det är så jag vill ha det.. måste vara..

Ingen träning idag!! Första måndagen på ett halvår jag INTE tränar!! Vila är bra. Tog en fika på stan.. med en ängel..

Kom hem, o där satt en annan ängel och log mot mig.

O nu, gott folk.. börjar Uffe bli trött.. har lagat mat, fixat matlådor för resten av veckan.. O med mig i köket har jag haft min underbara son..

så.. jag lägger mig lycklig.. mina tårar är lycka..

Min fina son, Alexander..

Sovgott.. U.

Vänd blad..

2012-01-21T21:04:00.000+01:00

.. Hey.. godmorgon min pärla.. väcker du pappa, o det är mörkt och kallt ute..Klappar min skäggiga haka, och hon får en puss på hennes lena kind..
Brr.. Maya.. vi sover en stund till.. o på min arm somnar hon om.. med dun och min kropp som värmer.. men det är bus i kroppen.. lek och sprall.. hon sover inte länge till och det kvittar hur jag än vaggar, nynnar och smeker kinden.. Inte ens en hand som kliar ryggen funkar..

Vi smyger.. tysta, på tå, upp i soffan.. tänder ett ljus och kelar ner oss.. I soffan.. o är.. med tiden.. i det.. nu..

Glittrande ögon.. blickar som ser.. likt en miljon galaxer av tindrande vintergator.. o där någonstans finns du.. en oupptäckt.. den vackraste..

Sitter så, en stund.. varje morgon.. vardag som helg.. för att vi kan.. för att det är vi.. o för att vi älskar det.. Det är hon och jag.. Man måste ta sig tiden.. för att nå lyckan.. för det är nog så, iaf för mig.. Att det är vägen dit som är det saliga.. Om man håller blicken i horisonten.. är det en lång väg att vandra.. o, oj.. Vad underbart..

O så.. mitt i allt dyker hon upp, AnnaMaria, o skrattet ekar över Linköpings nejder.. När pappa tar träningsväskan över axeln och kikar in i vardagsrummet sitter de två, uppkrupna i soffan, och läser sagor..

Gymet. Svett som droppar. Tar en fika och pratar. Trevligt. Nice.. riktigt nice.. Sen tar jag mig en lång promenad.. i rask takt..

O kommer hem.. till min boning.. där ömheten bor.. där vi finns.. Its here.. Loveisnowhere..

Matlagning.. förföriska dofter sprider sig.. o vi är en liten familj.. Maya, Alex och jag.. möjligtvis kanske det fattas något.. ibland..

Alex fick ta över o ge sin lillasyster efterrätten..medans jag for iväg på ett kalas.. men inte var jag där länge.. Hade ju en hel massa disk och annat plock att ta hand om.. :)

Så.. I hemmet jag sedan gick och pysslade.. o barnen såg Madicken och Alex spelade lite gura..

Sicken dag i livet.. Den har (nästan) haft allt.. O nu är jag här igen.. I kvällen. Sonen har försvunnit ut.. tog pappas bil och for iväg på äventyr.. o jag trivs..

.. Åter tindrar ett ljus på mitt bord.. musiken.. o jag.. det är med ett leende jag vänder blad.. med nyfikenhet.. ser jag in i horisonten.. där allt har sin lösning..

Sovgott.. U.

Dag nitton..

2012-01-19T20:28:00.000+01:00

.. Räknar ner..

Vaken natt. Igen. Inte alls Mayas fel. Inte ett dugg. Bara mitt.. Tankar.. Funderingar.. o blick ut i stjärnhimmeln.. Där nånstans där månen går på långa ben..

Möte med verkligheten. Den karga. Mångas overklighet. Mångas vardag. Misär. Ändock skratt och levnadshopp..

Maya och jag har haft en underbar eftermiddag.
Hon har plaskat med vatten i köket och jag har torkat vatten i köket.. Mys och kel, sagor och bus.. Tid för varandra..

Klockan tickar på.. O skapande föder skapande.. fick en idé mitt på dagen.. så nu sitter jag snart med mitt block framför mig.. tindrande ljus och soft musik..

Hårdrockare i själen. Forever and ever. Musik i hjärtat. Föralltid.. Ikväll blir det Nationalteatern o jag.. eller Grieg.. Vivaldi.. Hmm.. mmm.. I bergakungens sal passar nog alldeles ypperligt min känsla ikväll..

Sovgott.. U..

Täckning.. för livet.. dag 18..

2012-01-18T22:01:00.000+01:00

Oj..
Mitt ritblock är min tillflyktsort, dit flyr jag.. Där tänker jag, där känner jag, där får jag utlopp för ilskan, kärleken, sorgen och glädjen..
Formerna. Hur man kan förändra.. men det som mest fascinerar mig just nu är de negativa formerna.. Hur det som du inte ser även det är vackert.. Att med så små medel, kunna skapa en bild av ingenting..
Likt livet. Att kunna lägga sitt livspussel och skapa en skönhet..

.. Men svårigheten med ett konstnärskap, mitt, är att lära sig uttrycka sig på fler sätt en ett. :)..

Det är som bilden stjäl av min kraft. All lust. Du är min livsgnista..

Pennan, blocket, det som växer fram får mig att glömma tid och rum. Jag glömmer att jag är hungrig. Jag glömmer att jag är ledsen. Glad. Att jag är jag. Jag glömmer bloggen. Tiden. Den som är.. alltid..

Inatt vaknade Maya och var sååå ledsen! Jag vet inte varför, men jag tror att det var längtan i hennes lilla hjärta.. Klockan 1 satt vi i soffan, med täcke och kel och såg på barnprogram. Vi gick omkring i lägenheten, kollade om kråkorna sov. Berättade saga. Var. O mitt i en snyftning, så såg hon på mitt bröst.. Jag frågade om hon ville ligga där.. och med en darrande läpp nickade hon sitt ja..

Kröp ner under täcket. Med min dotter på bröstet, hennes hand runt min tumme och nynnande visor.. men, sova.. icke sa Nicke..
Varje gång jag la henne ifrån mig så började underläppen darra.. så varför ens försöka.. Vi somnade så, någongång mitt inatten.. Maya och jag.. Precis så som vi många gånger har somnat..

O så blir det ju som det blir.. Dessa mornar.. Hur underbar är inte sängen då? Ni vet, ett kyligt sovrum, o värmen under täcket.. Då väljer man gärna värmen.. :)

Har ännu inte satt på elementen här hemma.. Underbara vinter!!! Jo, förresten.. I Mayas rum.. Lite omtänksam är jag..

En sväng till gymet förut. O en sväng på stan, fika med en vän.. en alldeles speciell..

Vet ni, min kärlek har inga gränser.. men min ork har det.. Min ork har liksom två ändar, som ett rep.. o när den tar slut börjar jag om från början.. Men, det där repet kan trassla till sig en del ibland och då är det svårt att hitta vilken ände man ska börja med..

Sluddrigt o lite konfunderad..

Hallå, ord var är du??

Att teckna till stearinljusets sken är fantastiskt.. Det skapar en otrolig harmoni i bilden.. mellan ljus och mörker.. som livet.. det skimrar, flämtar, kastar skuggor i ljuset.. Ser ansiktet av ömhet le åt mig.. möter mig själv i skuggan.. ser hur mitt liv passerar.. Hur spåren i sanden sakta suddas ut av dyningar.. Hur tidvattnet vänder.. Hur kärleken övervinner allt..

Att möta människor med godhet. Att alltid se människan bakom fasaden av titlar.. då kan vi mota ondskan som lurar.. Då kan vi ge våra barn en framtid.. En fylld med kärleksfulla kramar.. med ömhet.. trygg vänlighet..

Nu.. Mat.. Kvarg.. Hur gott som helst.. :)

Sovgott.. U.

Vän..

2012-01-16T21:43:00.000+01:00

.. "Tänk Uffe, o ta flyget till Kiruna, och bli utkörda ut i vildmarken, en uppvärmd stuga, god mat och vänskap.. Fiske efter röding och samtal.. Inga mobiltelefoner, utan endast lugn och ro.."
Så sa min bästa vän till mig idag, Micke.. O satan vad nice det vore.. o komma bort några dagar till paradiset.. Micke och jag har funnits vid varandras sida sen vi var sju år.. Snart 40 års jubileum.. Kanske skulle fira de åren med exakt en sån resa..
Kommer aldrig i mitt liv glömma när vi som pojkar, blev skjutsade till vår sommarstuga och var där helt ensamma.. levde på makaroner, o´boy o kaviarmackor.. Gick genom storskogen de tre kilometrarna till sjön och fiskade från tidig morgon till sen kväll.. O så gick vi hem igen.. i mörkret.. livrädda.. o skrämde upp varandra med spökhistorier så vi grät av rädsla.. O vi fångade en o annan storgädda, redan på den tiden.. O jag lovar.. fiskehistorierna är många.. Tänk ändå.. vilken tillit våra mammor gav oss, Micke och mig.. som lät oss vara där.. skjutsade oss på fredageftermiddagen och hämta oss på söndagen.. Vi var 12 år.. Kanske inte så lustigt att både Micke och jag klarar oss bra i livet.. vi har lärt oss..

Matlagningen är en passion för både Micke och mig.. vi kan till och med ringa varandra och bara prata mat.. :).. dela med oss av recept och funderingar, ideér om vad vi vill laga.. hahaha.. knasigt.. men sant..

Men ikväll är det ingen kulinarisk afton hos L;indahl.. En burk kesella.. thats it..

Dock strålar en strimma ljus in i det mörka rummet.. Jag vet, hur svårt några av mina vänner har det.. Hur sorgen finns i deras hem.. Kom ihåg att jag tänker på er.. O att, hur svårt det än är i nuet, ligger livet framför er.. O stunder av lycka är din.. Jag finns och tveka inte att ringa, när som helst på dygnet.. Jag VET hur viktigt det är, att kunna känna vänskap..

En dag i taget. Ett ögonblick.. Carpe punctum.. fånga det.. just nu..

Ska in och pussa min månstråle, säga godnatt och viska att hon är min skatt.. att kärlek bor här..

Sovgott.. U.

A nice day.. Dagen med nr 15..

2012-01-15T22:47:00.000+01:00

Så.. det har tagit några kvällar, men nu är det klart. Klart. O det blev mycket bra, mycket bättre än vad jag från början kunde föreställa mig.
När man har lagt ner så mycket tid och själ på en bild kommer en enorm tomhet och djup ensamhet när man är klar.. O här sitter jag. Ensam. Men det är mitt val.. O jag lovar.. en dag ska jag förklara..

Sicken magisk helg!! En att gömma i hjärtatsvrå.. En dag med min dotter. Vi började redan i ganska tidigt gryningstimma, och smög upp med täcke och kuddar och kelade ner oss i soffan och såg på Emil.. O det är vackert.. sommarbilder.. barfota över daggvått gräs.. hopp på sten utmed porlande bäck.. tälja en barkbåt.. meta abborre i skymningen med en vän.. utan att säga ett ord, bara förundras över den gudomliga skönhet vi lever i..

Jaha, om det håller i sig blir det fiske nästa helg.. Ut på isen och plocka upp lite mat.. Abborre måste ju vara det bästa man kan äta.. Jaaa..
Men, det åt vi igår, la ner min själ på det.. O så vänder bara ungen bort huvudet och vill inte ha.. thats life.. Hon hade ju varit på både kondis och korvkiosken med Mia, vem är hungrig efter såna besök.. O helst på farsans stuvade abborre.. Haha.. vad tror jag att jag är..?? Vem är jag? Vem ser?

Tog en lång promenad i den kyliga söndagen, mötte min mamma vid bussen, världens bästa farmor.. Två timmars rask promenad.. Ja.. nu börjar det snart.. I do it the hard way..

Men, usch o fy.. sicka kalla händer hon hade när vi kom hem.. En styck pappa värmde dom i sina stora och blåste kärleksluft på dom.. O hon log.. o pappa log.. o världen log tillbaka.. en aura av ömhet skimrar..

Åt lunch.. drack en balja java med morsan och sen drog jag ner till gymet.. 40 minuters cardio och 40 minuters styrka.. I do it the hard way.. :)

Nu, kära läsare, ska jag nämna något jag aldrig nämnt förut.. Jag lovar inget.. En gång för många många år sen. En dosa kostade då sisådär 1,50.. wow.. sisådär 35 år senare kostar en dosa ca 55 spänn.. Nix, jag vägrar.. Jag sa att ajg skulle sluta när det kostade över tian.. så nu får det ta mig fan bli av.. nån dag.. kanske.. men gott är det ju, lika gott som då..
Tänk, när man lyckats med konsten att fånga en stor vacker gädda.. en över 10 pannor.. o så sätta sig på en klippa med kaffe och snus.. Olalala.. jag vill ha dig..

Stuvade makaroner o falukorv.. Japp, duger gott åt en kung.. en hungrig sådan.. O Maya och jag gjorde vår godaste efterrätt.. Den är god och godhet ska man dela med sig av..
Vispa grädde ihop med fröna från en halv vaniljstång, o blanda den med vaniljkesella.. blanda i några matskedar honung och servera med färska bär.. Sagolikt gott.. o inte alls onyttigt.. Grädde är bra.. Fett måste kroppen ha.. Det är dom där ettriga snabba kolhydraterna som är boven i allt till allt..

Hat finns inte i min värld.. Fyller den med kärleksbestyr.. Det klingade här idag, av barnskratt.. Av pappaskratt.. O mitt på dagen såg jag en ängel som blinkade åt mig..

En nice dag.. A day in the life of U.. Dag 15..

Sovgott.. U.

Är..

2012-01-13T23:29:00.000+01:00

I vanliga fall, när jag gör en tatueringsbild brukar jag bara lämna bilden och sedan får "kunden" göra precis vad den vill med bilden..
I det här fallet är det lite speciellt.. en mycket annorlunda bild, och tatuering, så jag kommer kontakta en tatuerare som jag känner och be honom tatuera.. Svar på en kommentar.

Annars då?? Jo då, det knallar på.. En fredag som vilken fredag som helst, fast samtidigt inte. Kört ett tungt pass på gymet.. o det börjar ta sig..

Maya mår bra och hennes pappa visslar på.. tufftuff.. Står stark i stormen..

Likt ett andetag är livet.. Fyll det med liv och blunda.. Öppna ögonen och se det vackra som ligger framför.. Det som breder ut sig i oändligheten.. Lek min själ.. lek och älska..

Imorgon ska vi mysa, Maya och jag. Det är vår tid. Det är nu.. o det är sagolikt..fantastiskt.. en ljum fläkt.. värmer hjärtat i vinterns nordanvind..

O ni som vet att jag har er nära, mina vänner.. jag tänker på er i den sorg ni lever i.. Varje dag skickar jag en tanke.. O i ert inre vet ni att ni kan ringa mig när som helst..

Nu..

Gonatt.. U.

En lång dag.. den 11e..

2012-01-12T21:57:00.000+01:00

.. Började klockan 9 imorse.. Hämtade fröken filur klockan 4 och lämnade henne till världens bästa farmor och åkte sedan tillbaka till jobbet.. Slutade 21.30.. Japp.. a hard days night..eller nåt..

Det är liksom tomt i hjärnan en dag som denna.. totalt.. Urblåst.. Softa ner i soffan.. Nice musik.. Mina känslor.. funderingar och ett vitt ark av möjligheter framför mig..

Sovgott.. U

Beslut..

2012-01-11T21:35:00.000+01:00

.. Varje minut är en kamp. En magisk sådan. En utmaning att följa stigen. Ni vet, så väl hur jag gör det med kärlek och ömhet i min famn..

.. Inatt har det varit en vaken natt. En snörvlig liten tjej har hållt mig vaken, tankarna likaså.. O jag känner tröttheten krama själen. Hopplösheten. Ändock innerlig.. Svaghet. Töm min själ på längtan.. Den finns där.. den finns någonstans.. men den är onåbar i horisonten.. ser den glittra.. söker men hur jag än sträcker mig måste den bara få vara där som ett glittrande skimmer..

Jag kämpar med att arbeta och samtidigt sköta allt som har med min dotter att göra. Min underbara prinsessa. Hon har en grav cp-skada, och den visar sig allt mer. Hjärnskadan är större och djupare än vad man vill tro.
Att arbeta samtidigt, få ihop tiden med alla läkarbesök och alla andra kontakter vi har på habilitering och sjukhus är en kamp. Nu har en intensivträningsperiod börjat igen. Lemo, intensivträning i grupp, 10 tillfälle och tre timmar varje gång. Oerhört viktigt för lilla Maya. För mig. För alla vuxna som på något sätt arbetar och är med Maya.
Jag har ordnat så Maya kan gå, men jag kan inte ta ledigt varje gång, däremot så har vi världens bästa resurs, Safie som är där och ger Maya det stöd som behövs. Det är faktiskt oxå så att det är med en annan viktig människa i Mayas liv. Iaf några gånger..

Det är ändock en kamp. Att få tiden att gå ihop. Ekonomin att flyta på.
Så är det viktigt för mig att hålla mig i form. Träna. Det gör att jag orkar mer. På gymet har jag en chans att "fly" verkligheten. Att möta kompisar. Skratta. Men framförallt ger det min kropp endorfiner och ett lyckorus.. Att hålla sig iform är också i förlängningen ett ansvar för mig själv.

I helgen, då Maya var hos sin stödfamilj, insåg jag hur underbart bra hon har det där. Hur bra det är för henne att vara där. Den är ju inte för min skull, den är lika mycket för hennes skull. Det var en liten ängel som viskade de orden i mitt öra.
Helgen blev inte som jag tänkt mig. Ändock är det så, att den här helgen har jag vilat ut på, den här helgen gav mig så oändligt mycket energi. Den här helgen är den första helgen som jag verkligen har kunnat slappna av och bara ägna åt mig själv.
De andra helgerna, som varit under ca ett år, då Maya varit hos familjen, har jag haft en inre stress..Undrat hur hon har det? Vad dom gör? Om hon äter ordentligt?
Jag har drömt om henne, jag har vaknat tidigt, tidigt om mornarna och bara känt stress.. oro.. ångest.. Det gjorde jag inte denna helg. Jag var vaken länge. Jag skapade min konst. Umgicks med vänner. Hade samtal. Med en helt underbar vän. Tack.
Jag sov till halv 11 i söndags, när, när tusan gjorde jag det senast.. O fast jag helst av allt jag skulle vilja göra något helt annat nästa helg Maya är där, måste jag göra detta val.. Att vara hemma. Bara vara mig själv. Vara själv.
En del beslut i livet är oändligt mycket svårare att ta än andra.

Det är en kamp och jag måste ta de beslut som i förlängningen är bäst för mig. Jag är den viktigaste människan i mitt liv.
Då kan jag ge. All kärlek som glöder. All ömhet som värmer.. Då kan jag bära henne i min famn, skatten vid regnbågens slut.. Jag orkar.. kämpar.. lever.. gråter.. ler åt minnen.. är.. jag kommer aldrig aldrig glömma..

Sovgott.. U.

Dag 10..

2012-01-10T20:53:00.000+01:00

.. en smekning runt min pappa själ. Att se vilken ömhet hon ger, vilken trygg plats det är att vila i, vilken innerlig kärlek som lyser i ögonen när AnnaMaria är här..
AnnaMaria började arbeta med Maya i september 2009. Jag hade fått beslut på 15/timmars avlösning i månaden, det var likt en dröm.. wow..

Plötsligt hade jag både dagis och avlösning..
Hur orkade jag innan? Sedan den första dagen i Mayas liv, den första natten var det hon och jag. I 18 månader hade jag inte en ända natt, o knappt någon dag som jag fick tid för återhämtning, dygnet runt var den här underbara lilla tjejen vid min sida..

Om dagarna hängde hon i bärselen, och om kvällarna låg hon i min famn. När hon somnat bäddade jag henne i soffan, och där var hon trygg.. Jag sådde trygghet. Jag skördar trygghet.

O idag satt dom där igen då. Mayas AnnaMaria.. o kelade i soffan. Busade. O bara fanns.. finns i livet.. Jag har haft tur, som mött så underbara avlösare, som verkligen ställer upp och ger mer än arbete till Maya och mig..

Att möta människan. Se dig som den du är.. Skåda genom skal och rädslor och möta just din själ.. Lyssna och förstå.. En av mina starkare sidor.. tror jag..

Japp.. underbar morgon.. Insåg att Maya låg i min säng imorse när jag vaknade, men hade inte ett minne att jag under natten har hämtat henne. Men så måste det ju ha varit.. Det kan ju knappast ha varit någon annan.

Snooza är väl ändock en alldeles magisk skön upplevelse.. O helst att snooza i lugn o ro.. När tanken tänker.. Äsch.. this is my life.. min tid.. mitt egna underbara liv och jag gör precis som jag vill..

Oooops.. I did it again.. var vaken alldeles för länge.. Det är som tiden förpackas i ett vacuum, där varken tanke eller känsla finns.. eller kanske där alla känslor finns.. Ett töcken, disig lycka när man ser hur pennan magiskt formar..

Ikväll är jag där igen.. Dags att renrita och göra färdigt..

Maya sover. Kvällen är min. Tankarna kvar i det som var och är.. Det skedde, det bar.. o en skatt vid regnbågens slut finns alltid kvar.. Den är min..

Sovgott.. U.

Teckna..

2012-01-09T21:37:00.000+01:00

Jag vet inte hur jag ska få tiden att räcka. Ändå vet jag att tiden är det viktigaste jag har. Tiden för mig och mina barn. För Alex och Maya. Den är på sätt och vis min fiende och min vän.

Hade ett långt samtal med en god vän idag. Om känslor, tankar och avstånd..

Jag måste sätta mig ner och fördela den igen, värdera den och vad som är.. Vad som kan bli och hur det kan bli..

Maya började LEMO träning idag. Jag var inte där, men underbara resursen och en till väldigt viktig människa i Mayas liv var där.
Jag lovar berätta mer om det snart.. snart..

Men, lilla Maya sitter alldeles själv på dom där träningstillfällena, på en speciell pall och med hjälpmedel på hennes armar.. Hon är sååå stolt. Så enormt stolt att bara för några sekunder sitta själv. Min underbara lilla tjej..

Igår fick jag en "beställning" på en tatueringsbild. Hon förklarade vad hon ville ha, och jag tyckte idén var så bra och annorlunda så jag fick direkt en bild i huvudet hur den skulle se ut när den var klar.
DET har inte hänt på väldigt länge.. Jag satt i fem timmar vid blocket igår och bilden växer fram till något väldigt häftigt och bra..
Jag har gått omkring och längtat efter bilden idag. Att bara få skapa den. Göra något som är helt unikt.. Det jag skapar just nu är, finns inte någonannanstans och den dagen hon tatuerar denna kommer hon vara ensam, ingen annan av alla jordens miljarder människor har en sådan.. Det är en ganska svindlande tanke..

Det gör mig disträ.. Det lockar fram en annan Uffe.. Konstnären i mig. Ensamvargen..

Nu tänker jag forsätta med bilden.. Men, så ni vet.. Mina tankar är fortfarande mina, de är här och där.. Hela tiden..

Sovgott.. U.

Sådär mitt på dan..

2012-01-07T16:32:00.000+01:00

Sovmorgon bland nytvättade lakan.. Kaffe i lugn och ro.. Städning.. O julgranen kastades ut.. Ett år till nästa.. Många dagar av lycka fram tills dess..

Det är sisådär 80 dagar kvar till sommartid..

Kört ett pass på gymet, men nu är min kropp trött och bara skriker vila..vila.. Så får väl ta o lyssna på den lite iaf..

Nu sitter jag här i en alldeles strålande skinande doftande lägenhet och undrar vad som hände.. Vad ska jag göra? Ska jag? Eller?.. Nja..
Några kompisar som ska ut på krogen ikväll, o jag kanske följer med. DET är ju inte ofta jag är där.. på krogen.. Kan ju vara trevligt fram tills dess att alkoholens konsekvenser blir att människor blir så där närgångna och bara jävligt jobbiga..

Vi får väl se. Livet är som man gör det till.. Varje sekund, minut, timme och dag.. vecka.. år.. ticktack..

Njut av eran tid.. värdefull.. ge er själva kvalitetstid..

Önskar alla en underbar lördagskväll.. U.

Blablabla..

2012-01-06T23:40:00.000+01:00

.. Tystnad. Inga snörvlingar innefrån Mayas rum. Fast det egentligen är lika tyst som det brukar är det ändå tystare.
Tomhet.
Hon ligger inte i sin säng och sover, utan är hos stödfamiljen.. På hennes lillsemester, och hon älskar det..
Det var några tårar när vi åkte dit, för dagen med Maya idag har varit en magisk dag.. En sån där äkta pappa/dotter dag.. Med kärlek och ömhet.

Vi satt i soffan länge imorse, såg film och bara var..

Egentligen började denna dag någongång inatt, då vi låg sked, hennes lilla spröda mot min lite större.. Hennes huvud på min arm.. Det är en känsla som jag önskar alla en stund få känna.. en salig ljuv trygghet..

O vet ni, mitt på dagen idag ringde mobilen. Det var AnnaMaria, vår underbara avlösare, som undrade om hon inte fick komma hit i veckan och äta mat med Maya och mig.. för att träffa Maya och bli bjuden på min välkända köttfärssås.. :)..

Har tänkt mycket på det där. Hur många människor som finns i Mayas liv. Allt från personal på habiliteringen till de som arbetar med Maya här hemma och på dagis.
De arbetar med Maya och går sedan hem. De kommer in i livet och sedan en dag försvinner dom..
Hur skapar man trygghet då? För Maya som varit med om svek är det extra viktigt att ha en trygg famn, trygga människor runt omkring sig och det har vi..

Ja, de arbetar med Maya, men de är engagerade och hör då och då, ibland ofta av sig även då de inte arbetar.. Som idag, AnnaMaria.. Safie som är resursen på dagis ringer ibland och vi ringer henne.. Jag tror att det handlar om uppskattning.. O att Maya är en ängel som sprider ljus och kärlek runt sig..

Jag hade ett långt och djups samtal med en underbar vän idag. Om utveckling, om hur vi förändras. Om att märka förändringen och göra något bra av den. Att leva och låta leva. Om fullmånen.
Det har länge, alltför länge stått still i Uffes skaparverkstad. På sätt och vis skapar jag liv och minnen varje dag. Med handlingar och ord. Meningar på bloggen.
Väver ord i bok..

Det är en annan längtan i mig nu.. Mina känslor behöver ut, förmedlas i mina bilder istället..
När jag sitter här längtar jag efter mitt block. Att softa med musik, och se hur pennan fyller det vita arket med min själ..

Konstnär. Jag går liksom in i mig själv. Blir nog jävligt tråkig. Får svårare att koncentrera mig, det är som en längtan brinner, o det ända jag vill är att vara med mina egna tankar och känslor.
Helst av allt vill jag sitta i mörker och endast ha kandelaberns stearinljus som lyse. Då får jag fram de där effekterna, av mörkt och ljust.. Kontraster i livet. Sorg och glädje. Hat och kärlek.

Jag saknar dessa nätter. Så nu ska jag ta chansen och utnyttja den, min ensamhet.. Att veta att Maya har det fint och bra, men om hon vaknar är det inte jag som måste ta hand om henne.. Jag kan lugnt fortsätta att teckna..

Sovgott.. U.

Virrigt..

2012-01-04T23:22:00.000+01:00

Ikväll har jag faktiskt inget i huvudet. Inte ett smack. Men ändå är det fullt. Det är som när jag har något viktigt beslut att ta fungerar liksom inte min hjärna. Den tänker inte. O om jag börjar tänka hittar jag ingen boll att bolla med.. Så då är det bättre att inte tänka och bara tänka på nåt helt annat..

Plötsligt står beslutet framför mig. O jag lovar när jag väl tar tag i saker och ting är jag en handlingskraftig man.
Men, många gånger är jag det utan att ens tänka mig för. Om ingen annan gör det, gör det själv..

Maya har inte haft sin bästa eftermiddag. Inte alls. Det blev ändock en ganska bra kväll. O en pappa som bestämde sig för att ändra lite planer inför imorgon.. När det behövs finns jag där.. Alltid.

Gillar sånt. Snabba beslut i stunden. Att väga för och nackdelar. Få agera. Vad är bäst? Negativt eller positivt? Vad leder mitt beslut till? För denna människa, för mig? Konsekvensetik.

Jag gillar människor som står för sina ideal.

Havet, det stormande blå, det glittrande smaragdgröna, det gåtfulla, det oändliga.. Dit längtar jag. Skulle kanske behöva det, komma dit.. gå genom storskogen på stigar som knappt finns och se mitt paradis. Dit bara jag hittar.
Sitta och se horisonten, och möta ensamheten, möta mina tankar och vad min längtan står för.
Fiska, tända en brasa, laga till lite sjysst mat och njuta av tystnaden.

Lite förvirrat, jag vet. Jag är förvirrad och förundrad.

Det har tagit mig över en timme att skriva allt detta. Eller nästan ingenting. Känslostorm. Ömma smekningar över trasig själ.
Vad är viktigt och vad är rätt. Hur mycket framåt i tiden ska jag se?

Jag är redan trött. In i kroppens inre. Jag kämpar. Mer än vad många förstår. En del allt.

Det är för många som står på kö. Beslutskö. Var god ta en nummerlapp..

Dag 4, blev ok.. Nu ger jag mig..

Sovgott.. U.

Dag 3.. Lite sådär, va??

2012-01-03T21:48:00.000+01:00

Men, hallå o liksom nu får du väl ta o ge dig, gubbstrutt till papps.. Det är faktiskt lite småkallt här hemma.. O vem vill inte ligga under täcket i din stora säng med massa täcken och kuddar där det är såå varmt och skönt.. Brrrr.. o hutter för att gå upp..

Ni skulle sett pappa imorse.. Vi låg där och småsov, snooza, och täcket har aldrig varit lika varmt och skönt..
Då plötsligt, börja han fumla med sin jädrans mobil, o muttra nåt om hur tusan man stänger av den.. tillråga på allt ser han ju inget, o i mörkret hade han nog ner allt på sängbordet innan han fick på sig glasögonen och då insåg han att det var hans arbetemobil som ringde.. PAPPA, den ska vara avstängd så dags, det vet du ju!!!
Ja, han är bara knäpp.. som ett yrväder for han upp ur sängen, hörde honom mumla nåt om vem tusan som ringde så här dags...Han slog tån i tröskeln och svor så det osade, dom orden kan man bara säga i garderoben skulle Lisabet på Junibacken säga..
-Typiskt, va.. precis när han svarade så la den som ringde på.. Hrmmfhphhff.. Men, upp kom han..

Yr i mössan, ja, knasig, ja, disträ, jaaaaa... När vi klädde oss, så tog han på byxorna på huvudet.. o vantarna på fötterna och sockorna på händerna.. Hur länge ska jag behöva stå ut med detta:)?

Jaja.. Det är som det är, o för det mesta är han faktiskt ganska kul..

Saga i bilen genom staden, där vi far varje dag fram o tillbaka till dagis. Om "Tjejen i stubben" och hennes polare Kråkan Krax och Musen pip och fröken Petig..

Pust.. sicken morgon.. men fast den var ganska turbulent, och tån gjorde ont som f-n, så log jag.. Ja, jag blev så tankspridd, värre än någonsin faktiskt att jag till och med helt glömde att äta min dagliga gröt. DET, gott folk, har inte hänt på många år..

O så kom han igen då. Precis när vi hade disco på skolan. Men, han var kvar ganska länge på dagis. Sen åkte vi till bästaste tant Marie på fiskaffären och köpte torsk.

Medans pappa stod bland grytorna bakade jag en kaka till efterrätt.. men, schhh.. jag åt nog upp det mesta innan, för när vi väl skulle äta var jag proppmätt..

Efter ett hett tips från en plats norrut, troligen nästan paradiset ,så har vi köpt filmen Trassel.

Maya har totalvägrat att se tecknade filmer, och likadant med denna, men så plötsligt händer det..

Efter maten, raaaap, så satt vi länge och tittade på film, den är rolig den där filmen med flickan med det långa vackra håret och hennes heltokiga lilla kameleont.. pappa skrattar högt åt den filuren.. men mest gråter han, o säger .. snyft , va sorgligt.. Lustig va??

Alltså, glömma gröten gör jag inte en gång till!! Jag blir på uruselt jäkla humör när jag inte får mat!!! Denna eftermiddag och kväll har jag stålsatt mig för att vara "good enough".. gud, vad jag kan längta efter att bara för en kväll få slippa alla kraven, slippa nattning, matlagning, disk, logistiken osv osv.. Ok, jag kan laga maten och ok, jag kan diska efter mig.. men sen.. tänk att ta en lång promenad, känna stormen i mitt ansikte och sedan komma hem, till en unge som sover och..

Nu tänker ni kanske.. Men, så har han ju det då och då.. med avlösning och stödsfamiljen.. och, ja.. så är det.. Grejen är nog den att det är kvällar som denna som man verkligen behöver känna stormen..

Madicken, pappa, Lisa och jag.. O så spännande sagor om prinsessor, lammet Bä och Lurv.. Om hemska häxor och stora bergstroll.. Ja, då är livet underbart..

Nähäpp, nu ska jag sätta mig och skriva en del annat. Det får inte ni läsa, men kanske gör er nyfikna.. :)

Sovgott.. U.

Dag 1 och 2.. O en tanke om nr 3..

2012-01-02T22:44:00.000+01:00

En nyårsdag. Den var som igår. Den var som den var. Underbar och med några tårar, men icke några otröstliga, bara salta stänk av kärlek..
Såna som man pussar bort och tröstar med en kram, med närhet och tid.. Då pappas knä är den bästa platsen i världen och hans bröst hela universum att luta sig mot.

Sen den där dagen, för snart fyra år sedan, då hon kom till världen och jag tog henne i min famn, virade in i en ljusblå filt och satt i timmar och såg ett underverk.. sjöng Lilla lull, lullanlej.. pappa älskar dig.. O stjärnorna föll över oss, månen log och solen skrattade. Själen voltade och hjärtat stannade, i evigheten, i stunden, för alltid kär..

O dagen tickade på. ticktackticktack.. Framåt eftermiddagen, blev det bättre. Fick ju vara med pappa och städa, sicken höjdare.. Likt en virvelvind stormar vi fram, med dammvippa och skurtrasa, bland hörn och vrår, i hall och kök, skjuter damm i sank. Diskar i en hast. Hänger tvätt och då och då headbangar pappa på bordet och hon den lilla tittar förvånat o undrar "vad gör han"?? Sen kommer skrattet..

Hat och kärlek går hand i hand.. Låter dock aldrig mitt hat förmörka guds kraft inom mig.. Mörka moln kan torna upp sig och skymma min horisont, men tankarna, min vän, går i kärlekens tecken.. Då skingrar sig det gråa, och ur hatet växer kärleken sig starkare..

När tiden rinner ur min hand, timglaset snart ska vändas. Kvällen knackar på. Lugnet lägger sig i mitt hem. Tänder några ljus och berättar sagor från fantasin..
När jag gör det, behöver jag inte tänka, bara känna, hur rätt jag gör. Att livet är ett minne.
Såren läker. Såren blöder. De djupaste skär strimlor av själen.

Jaha, o så var det då en ny arbetsvecka. En ny morgon att vakna på. Satans lurigt det där. Att vakna. Sängen är ju såååå skön just klockan 6.30 på mornarna!!
Inatt vaknade fröken filur och som vanligt yrade jag upp och hämtade henne. I ett nästintill rusigt tillstånd bäddar jag in henne bland täcke och kuddar och letar förbrilt efter Lisa.. O nappen.. Hur kan en napp försvinna spårlöst i en säng??

Sov, Unge sov.. :).. men det är nog allt lite alldeles för mycket kul o sparka pappa i ryggen och bubbla om vad som helst till Lisa klockan 4 på morgonen..
Äsch, tänkte pappaBus.. o lät ungen vara vaken och bestämde sig för att sova alldeles själv..
Vilket resulterar i att Maya försov sig, så går det om man inte lyder..

När jag hämtade Maya idag kom dagispersonalen och hade ett förslag.. Att jag skulle ändra mina dagistider.. o så får det nog bli.. Kanske är det en halvtimme hit eller dit som är lösningen.. eller?

Avlösning. Mia. O maya ÄLSKAR det.. Hon strålar av lycka när jag kommer hem. Möjligen alldeles för uppspeedad, men vem orkar, vem kan klaga, vem kan säga till att man inte vill att dom ska leka?? Låt ungarna leka och njuta.. Det finns alltid tid för annat.. Dom somnar när dom somnar. Punkt slut.

O så är det snart dag 3.. its go on and on and on.. its heaven and hell..

Jag såg en ängel blicka in i mina ögon och locket på asken av sorg stängdes.. I det glimrande ljuset gömmer vi oss och leker, våra själar förblindar hatet och ögonen säger.. Jag älskar dig..

Sovgott.. U.

Gott Nytt År..!!

2011-12-31T21:33:00.000+01:00

Nyår..

En vändpunkt.. ett avslut.. en början.. en kväll för reflektion.. Granska mitt hjärta, min själ och låta beslut komma och gå..

Jag gör det bästa jag kan. Det går säkert att göra ännu bättre, men jag kan inte förstå hur.. Därför vet jag att jag inte kan göra annorlunda..

Maya somnade tidigt. Det har varit en lång dag, som visserligen startade sent..wowow.. Rekord, vi vaknade 8.30.. O som ni vet, mys i soffan, välling och kaffe.. Kaviarmacka och risifrutti till den lilla damen och en rejäl portion gröt och några ägg till den stora mannen..

Pyssel och städ. Lek och bus.. Gud, har skänkt mig tålamod. Tack. Maya fick en sån där liten keyboard i julklapp, den är rolig tycker hon!!

En lång promenad i solen, i minusgrader, med himlen blå, len likt sammet och sinnet i spratt.. Doften av våren kunde nästan kittla, o när pappa tog galoppsteg bredvid vagnen.. smitta, locka hennes skratt..
Att ta upp henne i min famn och dansa gatan fram, låta denna lilla människa, förstå hur innerligt älskad hon är..

Inköp av ingredienser. Fisk och skaldjur.. Mmm.. skaldjur är gudagott..
Glass ville Maya ha, såklart..

Dagen har gått. O dagen är. I minnet. I själens hjärta. Gömmer den med ömhet. Kommer sakna dig ibland.. du dag..

Så här, gott folk gör vi då och då.. Städa måste man ju.. O Maya älskar det.. Att få vara med. På vårat sätt..Somliga går med trasiga skor.. Jag går med trasiga jeans.. hahaha.. bästa outfiten ever.. Love it..
Kan man mer än älska att dammsuga, eller??

Köket gnistrar, dukningen är klar, kandelaberns ljus skiner och maten är färdig att serveras.. Pappa är hovmästaren och Maya blir kungligt serverad.. Fisk, såklart..

Mittpådagensömnen uteblev idag. Vi låg där i vår gemenskap, under täcket och försvann sakta in i diset av ljuvlig trötthet.. Då, pling i mobilen.. Ett sms.. O hur jag än ville gick det inte sen.. men kanske det gör det senare..
-Vi försöker sa jag till prinsessan. vi försöker iaf, sova.. men efter nån minut kika hon upp på mig med ett finurligt leende och ett skratt som fortfarande ekar.. Busögon. Så, farmors lilla kråka, here we come..

O när mittpådagensömnen inte kommer, så kommer den tidigt på kvällen.. Vi dukade efterrätten på golvet framför teven och såg Trassel.. Hit by love.. vilken gudomlig lycka..

Hon somnade på mitt bröst. Lilla handen runt min tumme. Bar in henne till sitt rum och bäddade in henne i täcke och min innerligaste kärlek. Gav min puss och med en smekning.. pappa älskar dig..

Ensamheten slog mig med en rak höger på käften när jag kom tillbaka till verkligheten. Som tusen demoner rev sönder min själ och tårar aldrig tog slut. Undermedvetna.
Jo, jag kan sitta här kväll efter kväll och skriva om öm kärlek. Om skratt och ljuvlig tid. Men, jag måste och skriva om det som faktiskt är. Hur ont det gör i mig ibland.
Det överfaller mig, kommer över som en storm och smärtan får mig nästan att skrika. Om inte tårarna fanns skulle jag gå sönder.
Det är ok nu, mer eller mindre. Nu kommer de bara i korta ögonblick. Rädslorna.

Jag har lärt mig hur jag ska handskas med dom. Så, nu ska jag lyssna på musik, plocka iordning, diska disken (denna eviga syssla) och sedan meditera.. finna ro..
Sen ska jag bädda ner mig i soffan med apelsiner och ananas, och se film.. Sagan om ringen.. o drömma mig bort till en annan tid..

Jag lever. Är. Finns. Har känslor. Kan gråta. Kan skratta. men mest av allt tror jag, så kan jag älska det som är just nu.. Hur ont det än gör. Kontraster. Om de inte fanns, hur skulle jag då kunna utvecklas..??

Ett gott underbart nytt år.. kära läsare.. Jag fortsätter väl skriva ett tag till.. men som ni alla vet.. det finns ett slut.. o i mitt fall är det ett lyckligt slut..

Sovgott.. U.

.. Bara vara.. jag..

2011-12-30T22:29:00.000+01:00

Imorse var Alex med och lämnade Maya på dagis. Oj, sicken lycka..

O tänk, min lilla pojk var och besiktigade min bil.. snacka om att åren flyger fram.. Det var ju inte längesen han låg med stora nyfikna ögon och lyssnade på pappas sagor..

Bilen klarar sig nåt år till.. Det blir nog ett ganska kostsamt verkstadsbesök.. men helt ok.. I´m happy..

Jobbig dag på jobbet.. Som energin liksom sugs ur kroppen. Men, den kommer tillbaka.. alltid.. av glädjen.. Att se..

Mia, vår braiga avlösare kom vid 4 tiden och pappa drog iväg till gymet.. Hon, Mia är helt underbar med Maya och jag kan verkligen släppa alla krav, o bara vara, egen tid..

När jag kom hem hade Maya somnat och nu sitter jag här i min ensamhet. Full av tankar. Rusig av tacksamhet..

hade ju faktiskt nåt jag tänkte skriva om ikväll.. Vart tog det vägen?? Hallå, hjärnan!!! Vad tänker du på egentligen.. Hjärnbrist..

Jag har mina oljefärger framför mig.. Jag har skisspapper, och blyertspennor.. o i själen finns det där igen.. Lusten att skapa..

Låta flödet av tankar och känslor vara av godhet. Möta det som sker med respekt och vördnad. Ömt. Stå vid kanten av berget och kasta sig ut, flyga och leka kurragömma på månens baksida.. vila i dess famn.. Låta gud vagga min själ till trygghetens plats..

Imorgon är en annan dag. En ny dag. O en absolut ljuvlig dag. Den är din..

Sovgott.. U.

En torsdag..

2011-12-29T23:20:00.000+01:00

Jaha.. O kväll igen.

Alex var hemma när vi kom hem, Maya och jag.. Fyra pojkar låg i sängen och kollade TV i hans säng. Man kan säga att den var ockuperad av 19åringar.

Jag kastade in Maya i högen av ben, pizzakartonger, Iphones och gitarrer och fyra mössor.. Hur kul är inte det då?? Att få vara med brorsan, o kompisarna Oliver, Jesper och Kalle.. Sånt är lycka..

Lycka är även att åka till ICA Maxi och äta varm korv med pappa. Till min förvåning var det också lycka att gå och handla på samma affär, vilket då inte pappa tyckte var lika mycket lycka..
Men, vad gör man inte för barnen? Efter intagen korv, vilket tar minst en halvtimme om man äter i Mayas takt, så sa jag att vi skulle åka hem. I mitt stilla sinne skulle vi ta en sväng in på lokala ica butiken runt hörnet för att köpa nån liter mjölk och frukt.. Nja.. Det tyckte inte prinsessan.. Blev arg som ett bi när vi inte gick in i den stora affären, men aha, tänkte en styck pappa när vi gled fram bland allt folk.. Hon är ju tjej, o i den stora affären finns skor.. Dessa tjejer.. Underbara varelser..

Jopp, hade återigen en fin dag.. Det blir som det blir, det blir precis så som man själv gör det till..

O så länge jag inte är försenad är det ju lugnt, och när jag väl är försenad är det ju försent ändå.. Så varför stressa??

Det är ju därför man fortsatte sova när man märkte man var försenad till skolan..

Den bästa resursen någonsin har semester och nu längtar VI efter henne!! Jag kan slappna av lite till då jag vet att det är Safie som arbetar med Maya.. Ändock har vi ett fantastiskt bra dagis, som verkligen har arbetat hårt för att hela barngruppen är med på de lekar och den kommunikationsträning Maya har..

Trött?? nja.. glad.. ja.. Lycklig .. JAAA.. LOVEISNOWHERE.. I livet.

Nähäpp.. Snart nyår. Jag planerar Mayas och min supé... Antingen blir det torskrygg med knapertstekt bacon, pressad potatis och skirat smör.. o såna där lovely goda sockerärtor.. Eller.. Bergtunga, mmm.. även där med skirat smör och pepparrot.. o lätt grillad sparris med flingsalt.. o efterrätt.. Ananassorbet.. mmm.. med hallon och riven mörk choklad.. Förrätt har jag iaf bestämt.. Kungskrabba, med en enkel sallad och majonäs..

O på kvällen ska vi åka till något vackert ställe, prinsessan och jag och släppa upp kinesiska lyktor upp i stjärnhimlens valv..
Men, om vi är vakna vid midnattens timma, det får vi se.. O inga nyårslöften tänker jag ge. Har jag aldrig gjort.. o tänker aldrig göra.. Löften kan man ge sig själv när som helst.. vilken dag om året.. som typ den 19 december.. eller 6 oktober.. eller 1 april..

Åkte till den förnämliga lilla butiken http://www.federal.se/ under dagen. När jag fick lite tid över, och det får jag då och då.. Jag skapar den..
En kram, några ord, en kopp kaffe med min goda vän.. sånt förgyller.. vi planerar en resa..

Ankh korset.. som ska smycka mitt bröst.. står för liv.. Livet.. Det jag levt, lever och ska leva.. Det passar mig.. i en evighet från nu och framåt.
.. Dags för mig att säga godnatt.. o sovgott.. o ni, såhär mitt i vintern.. när ljuset sakta är på väg tillbaka..

.. Snart är det vår igen.. o vi kan ligga på klipporna och sola i aprilsolens sken.. :)..

U.

Labyrint..

2011-12-28T22:23:00.000+01:00

Jaha, försov oss igen:).. wow.. men vi hann ju med dagen ändå, prinsessan o jag.

Har precis nattat, berättat sagor och vet ni, storebror satt med i sängen och hörde på om trollet Lurvs äventyr i gammelskogen..

Hennes skörhet. De änglalika leendena och en blick som skänker ömhet. Hur hon plötsligt, bara vill vara med mig, pappa, sitta i knät, busa, leka, laga mat och somna på mitt bröst, med sin lilla hand om min tumme..
Hon lyfter upp sitt huvud och ser på mig. Bara det, att lyfta upp huvudet, är en kamp för henne.. Ögonen pekar mot min hand och jag hjälper henne att greppa min tumme.. Då suckar hon lite lätt och doften av håret kittlar näsan..
Om jag sakta, mjukt gnuggar min skäggiga haka i hårbotten och samtidigt smeker ryggen, då känner jag hur hela hennes kropp slappnar av och hon får en stunds vila från all spacisitet..

Det är lycka. Kärlek. Innerlig ömhet. Ödmjukhet inför livet och en tacksamhet från hjärtat..

Förresten.. Mmmm.. mat.. är gott..

Sonen, är hemma igen. Det är inte så ofta nuförtiden, men lika fantastiskt o ha liksom hela familjen hemma. Han går här och vankar av och an och har jätteont i en visdomstand som håller på att växa ut.
Har själv ett vagt minne av den där smärtan, någonstans i undermedvetandet finns det. Att jag en gång hade lika ont som han.
Man lider med dom, men smärta är något man bär med sig i livet. Jag har lärt mig hantera den, såpass mycket att jag kan se den som en resa, en väg ut ur labyrinten.. eller in i den.. Eller är det kanske så? Att det är meningen att aldrig hitta ut ur den??

Jag har en labyrint på mitt lår.. för att påminna mig om resan jag hitills gjort..

Hörredu, John Blund.. Vart har du tagit vägen om nätterna?? För här är du inte..Undrar om det finns nåt knep för att locka hit honom??
Mat, kanske?? Kan man ringa till honom, o vem har bestämt att han är just en han??

Nähäpp, kära läsare.. Nu ska jag in till min son och snacka en stund.. Planera sommaren fiskeresa.. Om han och visdomstanden nu vill snacka..

Kärlek i mitt hjärta. Till livet som är. Dig. Du som finns någonstans. Gud. Mina barn. Mig. Allt som gör detta liv till min magiska resa..

Sovgott.. U.

Gör annat..

2011-12-27T23:10:00.000+01:00

Upp. Ner. Åt sidan och tillbaka igen.

Sitter vid ritblocket. Skapar bild av fantasin. Verkligheten får ett annat perspektiv. Ett slott i horisonten. En stjärnhimmel. Strålande måne.

Två blommor niger för varandra. Frågar om lov.

En alldeles vanlig dag i vårat liv. En lite annorlunda kväll i mitt.

En evighet sen, som jag satt såhär, med pennan och skissade fram en idé. Det känns som jag inte kan. Kan. Ju.
Man blir bra på det man tränar..

Tränade gjorde jag idag. Hårt.

Trist ikväll. Skriver mer imorgon. Thats life.. Life of U..

Sovgott..

2011-12-26T22:28:00.000+01:00

Imorse, så där tidigt, då man fortfarande ska sova, då vaknade min pärla.. Jag tog upp henne och höll kärleken i min famn.
Hon lutade sig mot mitt bröst och såg på mig, klockan var bara fyra, blicken fylld av ömhet, en strålande ljuv värme..

- Kom, så sover vi vidare, sa jag..
Men, hon skakade ivrigt på huvudet, hennes sätt att säga nej.. Vi satte oss i fåtöljen, o där satt vi och pratade.. I nattens tystnad.
Om tomten. Om änglarna som breder vingarna ut och vakar tills natten är slut.. En oerhörd känslig stund, som berörde mig in i själen. Lockade tårarna. Så.. när vi suttit där ett tag, tittade hon mot mitt sovrum och jag frågade..
-Ska vi sova nu??
Ett leende, ett sånt där som man ger då man vet att man är kär, o vi kröp ner under täcket..
Hon somnade på min arm, hennes lilla kropp emot min.. värmande och magiskt underbart..

Att så kärlek. Att skörda lycka. Låta tiden läka. Att låta sorgen gråta och skrattet klinga.. Hand i hand tillsammmans fram.. med blicken i horisonten ser vi en framtid.. Den glimmar av guldkant.. Ett skimmer.. Som när dimman lättar på havet, det blå.. o man uppslukas i ett paradis av gudomlig skönhet..

Vaknar av att hennes hand smeker min kind. Denna lilla hand, som mer eller mindre alltid är knuten, stenhårt, en av konsekvenserna av hjärnskadan.. O armen, som kämpar med att låta handen klappa pappa.. Drog mig henne intill och pussa.. men hon blev lite sur.. skägget kittlar.. blåste sicken blås på magen och skrattet kikna..

En morgon. Hos oss. En av de där då inga krav finns. Inga måsten.
Madicken, ny favorit, kaffe och välling.. En del bestyr som disk..
Liksom att vara farsa är ju inget svårt, det är bara en ära.. en vinst för livet.. en skatt vid regnbågens slut..
Det är allt annat runtomkring som kan vara lite småsurt ibland.. Ändock.. vem kan motstå? Man får ju göra det bästa av det..
Som att sätta på hårdrock och headbanga loss, med dammvippa och en unge som skrattar så tårarna rinner..
Vad gör pappa, egentligen???

Min fantastiska mamma kom hit i eftermiddags.
Igår skulle jag gått på sinnesrogudtjänst, det var därför jag hade avlösning en söndag.. o den gudstjänsten är alltid sista söndagen i månaden. Men icke igår.. Den var idag..
Mamma kom, så jag kunde gå.. Hur snällt är det??

I kyrkan, som vanligt, kom gråten. Tårarna. Minnen från barnsben. Otäcka hugg i en pojkes liv. Minnena från alla vänner som inte finns längre och alla dom som fortfarande lider.. De som är kvar i misären.
Tacksamheten för att jag lyckats ta mig hit där jag är idag. Vad livet lärt.
Även en nästintill övermäktig känsla av kärlek. Av att detta är verkligt, detta är på sant. Det finns inga tvivlel, o allt är möjligt.. Stjärnhimlen är vår.. Låt oss förenas..
Tänkte så intensivt att jag kunde höra dina andetag.. Känna doften och smaken av evighet..

Ibland är jag för jävla smart.. Får som bilder i vad jag vill.. O inatt när jag satt här med Maya i famnen kom jag på precis vad jag vill ge..

Jag vill ge evigheten ett ansikte. Något att låta blicken falla på. Lysa upp, ömt smeka en trasig själ, och med tiden se, känna, njuta av hur den läker..

Jag fann en skatt vid regnbågens slut. Nu står jag vid den andra änden och där fann jag en till..

Sovgott.. U.

Lite bilder o ord..

2011-12-25T22:30:00.000+01:00

Det viner utanför, blåser, stormar.. Trädens nakenhet förtjusar, de som står där och visar sitt innersta.. De böjer och niger i vindens kraft, dess obändiga kraft.. En makt högre än mig själv.. Inget jag kan rå på..

Däremot känner jag hur jag växer (bokstavligen) varje dag. Blir starkare, står stabilt i mitt liv och mina beslut är fasta. De är grundade i en trygg harmoni..

Men, wow, vad jag är trött om kvällarna. O orden sitter fast. Tror det är så att det börjar bli dags för en annan fas in the life of U..
Jag känner lust igen. Att skapa med pennan, med penslar och med mina händer..

Tomte, massa must, en o annan kola, julklappar och bus med pappa och kusinerna.. Ja, det är lycka..

Asså, pappa är ganska bra.. Nästan alltid faktiskt.. O när man snart är fyra år, ja, då är det nog i pappas knä och i hans famn man mår allra bäst..

Men, fy bubblan för julmat!!! Fick smaka en sillbit av pappa.. Usch, det var ju nästan taskigt gjort.. Urk, sa jag och satte i mig en kaviarmacka istället..

Det är farmor som lär oss allt vi kan. Det är hon som med en urkraft, en livsglädje ingen kan förstå som har gett och ger av sitt goda underbara hjärta.. en ängel.. Tack mamma för att du finns hos oss.. Jag bär med mig allt i min själ.. Jag lever upp till kärleken.. Jag ger..

O jo, vi har det underbart Maya och jag. Underbarare än på länge.. Det handlar om att leva upp till det man skriver, det man tänker.. ens egna livsfilosofi.. O vi gör det.. Skrattet är en viktig ingrediens i vardagen, man mår helt enkelt mycket bättre då.. Möta människor med värdig respekt och de jag älskar får hela mig.. De tar jag hand om och med ömhet vårdar jag det magiska..

Kärlek och ägande är aldrig samma sak.

Nu kan jag knappt hålla ögonen öppna.. Så,

Julafton.. :)

2011-12-24T22:29:00.000+01:00

En stjärnklar kväll. Mina tankar och jag en promenad. Om det som skett, sker i livet. Hur denna afton är, vad jag skulle vilja den var.
Detta förtrollande som visar sitt leende ansikte mot mig är en gåva. Den bästa. På sant. Stjärnhimlen är min, den är din. Den är vår..

Dagen har stulit sin tid. Den gav mitt barn skratt och spratt i benen. Förväntningar, stora nyfikna, lite rädda ögon då tomtarna knackade på.
I farmors knä, sen i pappas så var dom till slut bara väldigt spännande och roliga. Jag har gett min dotter av min tid och gjort allt jag kunnat för att denna julafton blir ett minne för alltid..

Jag är trött. Somnade vid 3 tiden inatt, sov bara sådär 3 timmar och det är för lite.. alldeles för lite..

För mig har dagen varit bra. Svårt att förklara, men dock längtar jag efter min egna jul. Den jag och min lilla familj en dag i framtid gör till vår.

Somnade i soffan med Maya förut.. O ska lägga mig i soffan och relaxa nu.. Meditera.. Må bra.. Avsluta denna kväll med kärlek i hjärtat..

Sovgott.. U.

GoJul..

2011-12-24T07:46:00.001+01:00

Tidig gnistrande morgon. Öppnat paket under täcket i soffan. Ögonkast, kärleksfulla.. Kel och lite bus..

Nu, välling och kaffe.. Sen far vi till världens bästa farmor och firar jul hela långa dagen..

God Jul, kära läsare..

U&M..

Lite sent.. men ändock.. efter den kvällen .. så..

2011-12-24T01:49:00.000+01:00

Ikväll kom den på riktigt. Känslan att det är precis så här jag vill ha det. En trygghet och ljuvlig känsla av att på något sätt hittat rätt. Hem. Ombonat.
Som den där tomma lägenheten, man älskar.. Jag älskar.. O sakta, sakta möblerar man, inreder precis som man vill att livet ska vara..

Maya var på ett alldeles strålande gnälligt humör när vi åkte hem från dagis. Precis som sin pappa. Hatar att vara hungrig, för då är inte livet kul..
Hade tänkt att hon och jag skulle äta gröt och skinkmackor, men fick ändra planerna. Dom hade bjudit på samma sak på dagis. Maya tyckte inte om det..

Ok, då lagar vi fisk, tänkte jag. O tog mig till vår förnämliga fiskaffär och köpte abborre.. Mmmm.. Stuvad dill och gräslök abborre.. sååå gott.. O vi åt..

Äsch.. Klockan är alldeles för sen. Mina tankar helt ute på annat håll.

I vilket fall glittrar en julgran i mitt hem. Paket är inslagna och nyss hörde jag små tassande steg in i Mayas rum. Det var nog strumptomten som lämnade paket.

Imorgon, idag, är en ny dag. Full av förväntan. Längtan. Den är min, den är din och vår föralltid.
Bara jag själv, som kan bestämma hur dagen ska bli. Ingen annan ska få förstöra Mayas och min jul.. Den är och ska bli underbar..

Stanna tiden och fly. In i själen. I fantasin. Denna innerliga magiska..

Nu ska jag sova. Drömmarna får ta mig dit jag vill vara.. Då. Nu. Sen. Igen..

Sovgott.. U.

En torsdag..

2011-12-22T22:21:00.000+01:00

Jo, det är nog så. Att när man lever ensam, klarar man allt. Det är som en inre obändlig kraft får en att älska lite intensivare, lite mer, och ännu djupare.
Det kan dock vara en fara. Fastnar liksom i sina egna tankar och utvecklingen, den där underbara, stannar av..
Man behöver samtalet. Att påminnas, att lära av andra. Det är samtalet som i förlängningen utvecklar.. Det allra viktigaste i ett förhållande, i alla förhållande, man o kvinna, vänner emellan..

Ikväll tog det tid att natta min prinsessa.. Men, det gör inget, hon är förväntansfull och nyfiken, julen stundar.. Barnens högtid. Vår stund av vila och gemenskap.
Skulle kuinna skriva mycket om detta. Mina beslut om julen grundar sig helt och hållet på vad min dotter mår bäst av, och var hon har roligast.. Det måste ju vara där tomten kommer, där alla barnen är..

Vid datorn görs inga konstverk.. Iallafall inte med penna och papper.. Många är mina teckningar som gjorts när jag pratat i telefon. Min telefonkonst. I blyerts eller tusch..
Den kittlar min själ.. Lusten att skapa.. Igen.. Det var länge, länge sen.. Men där kan känslorna få ett annat uttryck.. en bild av kärlek..

Telefonkonst..

Jaha.. Köpte gran idag. Hämtade ungen och sen körde vi genom hela staden för att plocka upp Mia, avlösaren, det tog en jäkla tid. Gnällig unge, hungrig pappa, bilkö.. En liten djävul i en röd Volvo.. Som det sakta växer horn i pannan på.. Men, gud ge mig sinnesro att acceptera det jag ej kan förändra..
O så, är vi i sagans värld.. bland tomtar och kraxande kråkor.. Prinsessor, Kung&Drottning.. till slut funkade faktiskt inte ens det.. Men när Mia klev in i bilen, då log hon igen.. O en pappa oxå.. av det och tusen andra ting..

Borde nog slå in klappar, men jag hinner.. Imorgon.. Det har varit en lång dag och ett två timmars träningspass tar lite lite på orken..

Nu, matlagning. Musik on. Ta fram mina käraste stekpannor. De jag vårdar lika kärleksfullt som livet självt..

Ser fram mot morgondagen. Då tar jag raka vägen hem från dagis. Förhoppningsvis hinner jag hämta fröken filur lite tidigare, sen har vi julpyntning, klär granen och mumsar pepparkakor och dricker tomtedricka.. O när hon somnat, sitter jag här, som vanligt i skenet av stearinljus och slår varsamt in mina klappar i vackert papper och röda band..

Tipptapptipptapp..

sovgott.. U.

Yes..

2011-12-21T21:34:00.000+01:00

Långa dagar. Långa veckor. Tiden rusar fram..

O yes, yes yes.. Life of U, flyter fram som en stilla flod.. Inget stoppar mig.. Satte mig ner här, o då ringde telefon, o det samtalet var nästan den bästa julklapp Maya och jag kunde få..

Vår bästa, underbara AnnaMaria börjar arbeta igen som avlösare.. DET är stort.. Det är tryggt.. Det är precis vad vi behövde. Life of US..

Har inte orden ikväll. Varit på julbord, åt i en hisklig fart, för jag hade en tid att passa här hemma. Men, god mat, trevligt sällskap och ett o annat skratt. Japp.. Det blir som man gör det.

Att tänka positivt är bra. Tänk positivt, så blir det så, brukar Lindahl tänka..

Nu, ett samtal bort.. sen sängen..

Sovgott.. U.

Snor..

2011-12-20T23:06:00.000+01:00

Hmm.. En dag med tankar. Avbokningar. Planering och längtan bort till en liten stuga mitt i vinterskog..

Svar på en kommentar: Hur jag kom bort från droger och mitt destruktiva liv?? Ja, det vet jag knappt själv. Jag hade nog bara två val, eller kanske tre.. Fängelse, leva eller dö.. O ni som följt min blogg vet hur mitt hjärta slår för detta vackra som kallas liv..

Så klart, lever jag med en oro att min son, Alex, ska hamna i "samma" elände som jag. Med droger och missbruk.
Men, jag kan inget mer göra än att samtala och försöka finnas för honom. Han måste göra sina egna framsteg och misstag för att lära sig. En dag, kanske, ska jag skriva mer om dessa tankar..

Hmm.. De sista klapparna skulle köpas idag. Kom ner på stan, klev in på första affären och fick en viss panik i kroppen.
Satan, vad folk..
Tänk på mina ord från bloggen igår kväll, tänkte jag. Ingen stress..
Blundade och bestämde mig för att när jag tittade igen så var jag helt ensam i affären. O vips.. där gick jag allena, hade varenda affär för mig själv. Ingen kö fanns.
Det gick som en dans att handla. O bra blev det. Hahaha.. De små liven kommer le när de öppnar paketen.

Dags för mig att gå till sängs. Hade en sömnlös natt inatt. Maya är snorig och det är jobbigt för henne. Hon blir spastisk, och får panik när hon inte får luft.
Har försökt träna henne att snyta sig, men det funkar inte. Svårt att förklara, men det är som med hennes armar, när hon vill ta något och ska föra armen framåt, så blir det tvärtom.. Likadant med snyta sig, allt åker inåt istället.
Tror jag vände på henne minst 15 gånger inatt. Varje gång jag kände hur sömnen kom, så snörvla hon till, blev ledsen och vem kan sova då??

Har starka misstankar att även denna natt blir en repris..

Sömn är bra, sömn är underbart.. Därför sover vi länge om mornarna.. :)

Sovgott.. U.

Lycka

2011-12-19T21:27:00.000+01:00

Mysiga mornar. Sover länge i decembermörkret. Smyger upp, tysta, kanske får vi se tomten? Hustomten. Han som snor alla strumpor, o gömmer farsans snus, eller nycklar.. Men varenda morgon har han lyckats smita undan, men en dag så jäklar tar vi honom på bar gärning.. Maya&jag..

Tänder ljus och lever upp till det jag känner. Det jag tror på. Att ge tiden. Sitter under täcket och ser Bolibompa, dricker kaffe och välling. Är. Mitt i det rusiga..

Vad gör man när själen rinner över av känslor? Hur hanterar man det? Alla dessa känslor som överfaller mig..
Vad gör man en dag som denna? Några dagar innan jul och inget är klart?? Jo, man tar hand om alla dom där känslorna..
Meditation i domkyrkan. En lång promenad i mörkret, med snöflingar, som glittrar, dalar, smälter tungt..
Ett hårt träningspass. Höll på att spy rakt ut efteråt. Troligen är man galen. Underbart galen.. En långsam promenad hem.. Till mitt hem. Mitt alldeles egna..

När man varit där jag varit. Hemlös. Bott i bilen. I källarförråd. Eller, som jag ibland gjorde om somrarna, i ett vindskydd vid en vacker liten sjö.. Där satt jag i ensamhet, i brasans sken, såg dess skuggor kasta längtan in i skogens mörker. In i alltet. In i mig..
Tacksamhet. Att ha det jag har.. Inget är jobbigt. Allt är förtrollande..

Kliver in genom dörren och hör min dotters porlande skratt. En förunderlig trygghet av lycka. Av att ha hittat det jag sökt under flera år. Ja, vem vet.. Hela mitt liv.
Hon ligger på sitt rum, på golvet, på träningsmattan och är en liten orm.. Rullar runt, tar sig nästan, nästan framåt.. Njuter av att leka.

Lugn och ro. Blickar i stearinljuset sken. Förväntans ögon, när saga berättas, om troll och tomtar som kikar fram i gammelskogen..

Sömnen kommer. Utan tjat. Inga irriterade ord. Ingen jäkt..

Varmt bad. Hett. Mjukar upp stela muskler. Träningvärken.
Blundar. Tar mig till en plats där jag vet själen får vila. Tömmer hjärnan på tankar och kroppen med luft..

Nu sitter jag här. I tystnaden. Tänker. Funderar.
Håret i en knut mitt på huvudet. Tjena Shogun.. Hungrig. Ska laga mig mat. Något gott. Belöningen kommer säkert senare..

Imorgon är en annan dag. Då kommer världens bästa farmor hit, vad gjorde jag utan henne, Dig?? Ska på stan och handla klappar till barnen i familjen. Maya och kusinerna Askul..

Nu är Uffe trött, men gud vad jag mår bra. Vilken lycka att leva.. Att finna det man söker. Det är inte målet som är lyckan, utan vägen dit.. Stigen må vara kantad av törnesnår.. Men jag vet att en trasig själ kan läka.. Med ömhet, lyssna, krama, lyhörd vara..

Så våga. Lämna ut det onda. En dag.. en dag då solen värmer.. älskar man igen.. Ljuset i tunneln är blott en strimma, men det är ändock ett ljus av hopp..

Sovgott.. U.

O magiska under..

2011-12-18T21:25:00.000+01:00

.. Så är prinsessan hemma igen, allt är precis som vanligt och det är underbart. Hade ett långt samtal, igår, med ett djup som jag verkligen har saknat länge.
Hennes ord, påminde mig om saker jag glömt. Det gav mig oerhörd energi tillbaka. På många vis. Bland annat har jag tagit med mig och tänkt, känt på orden idag, och en ljuvlig värme har spridit sig..

Jag åker, tänkte jag.. O hämtar hem Maya redan nu.. Vi bygger en koja, o vara i, vi.. Där kan vi bo, där kan vi njuta av tidens spår.
Lägger pusslet av liv, bit för bit, ser hur det skapar en väv, stark och djup, en tillit och vänskap.. En kärlek inget kan rå på.. Famnar att vila i, då såren blöder.. Smekningar på kinden..

Sonen kom ett tag. O Maya sprudlar.. Han är inte här så ofta, o idag samtalade vi om det, han och jag. Han hade dåligt samvete för att han inte var här, så har det ju varit i många år, varannan vecka farsan, varannan morsan.. Men, tiderna förändras. Jag upplever att alex mår mycket bättre att ha det just så här som det är. Han behöver inte dra omkring på sin dator, inte flacka, utan har en trygg plats hos sin mamma, och hit är han alltid välkommen.. Min son är en ung man. Det är hans liv, varsegod här har du ditt liv tillbaka. Pappa finns när du behöver.. Alltid.

För så är det. Lev och låt leva. Jag kan ingen annan förändra. Det är upp till var och en att ta ansvar för sitt egna liv. Ibland behöver man lite extra hjälp och stöd på vägen. Men i slutänden står man där själv..

Längtan har ett namn..

Alltså, sjunga är väl inte min grej.. Men vad f-n jag bjuder på den.. Hon har roligt, jag har roligt, men Alex tycker inte det är lika roligt.. :)

Det var ett jädrans ståhej inatt. Nåt lurade sömnen, tankar och känslor starka likt jordskalv.. Kontinentalplattor rör sig och skapar förändringar och jag är med. 100%.

Nu somnade Maya. O jag?? Sitter här och tänker. Skriver. Är.
En ny vecka stundar, sex kvar, men jag tänker ändå fylla tiden jag är med bra saker för mig själv. Jag har bestämt mig, och då är det inget som kan hindra mig..

Ha en fin vecka, kära läsare.. Stressa inte. Stanna upp och se, era liv, era barn.. Huka ner, möt dom på deras villkor och se dess glittrande blick i förväntan på juletid. Deras tid. Låt inte skapad stress förstöra den.. Ge av er tid..

Sovgott.. U.

Hit by love..

2011-12-18T10:05:00.000+01:00

Zoega. Liv. Magiska under. Ödet.

En helg har gått, och fast jag känner en ovan ensamhet när mitt troll inte är hemma, har jag haft en underbar helg. Fast den där sömnen blir nog inte som den jag drömmer om under veckorna..

Helt ok. Inatt har jag drömt, inte varit ensam. Nästan som verklighet och det var som jag trodde det var. Du, själen om du ska ut på bus om nätterna behöver du väl inte störa min sömn.. Det finns ett helt universum, en stjärnhimmel, en värld av kärlek att leka i..

Vet ni hur jag menar?? När man liksom sover, men samtidigt inte?? Det är liksom som man drömmer att man är vaken, fast man sover, o så vet man inte vad som är sant eller fiktion..

Zoega. Frank Sinatra. Den är snodd. Men jo då, fly me to the moon.. Det är kallt i min lägenhet, har fortfarande inte elementen på. Jag fryser inte, är varm in i själen. Varmblodig. Fryser nästan aldrig.

Hämtar fröken filur framåt sen eftermiddag. Ikväll ska vi kela ihop oss i soffan, o njuta av tiden. Att det som sker sker. Att vi finns och är. Du&Jag..

Nu, kära läsare, ska jag förpacka min längtan, och leva mitt liv.. Ta mina beslut, be om kraft och ork, fylla hjärtat med öm kärlek och sedan ta hissen ner till källaren och hämta julsaker.. Hmm.. källaren, en sån där källa till dåligt samvete. Där får ordet kaos sin rätta innebörd..

Hon, mitt liv, mitt allt.. ger mig evigheten och kärleken ett ansikte. Saknar dig, att hålla dig nära, höra ditt skratt och se din innerlighet..

.. till våren sitter där jag där igen, i mitt paradis och ser hur månen glittrar i havet,

med mitt block och pennor.. Söker din hand och håller den ömt, ger dig min kärlek,

min tid och mitt hjärta..

Ha en underbar dag, njut.. U.

Annorlunda kväll.. Underbara kväll..

2011-12-17T00:31:00.000+01:00

Musik för själen. Den har följt mig sen barnsben. Tror det var sisådär 1976 jag köpte min första Black Sabbath skiva.. 10 år och helfrälst.
Barnledigkväll. Enjoy.. Varit på stan och kollat in lite julklappar.. o det är som irrande myror runt runt runt.. Jag vägrar smittas av stressen, fast jag känner ändock knackning..

Maya ringde förut, o hon bubblade av skratt.

Gymet. Svett. Metallica. Affären, handla, mjölk..lättmjölk o grillchips..mmm.. Hem, svänger in på gatan och kommer på.. just f-n.. KAFFE..

Drar ett sånt där fördel/nackdel rabbel snabbt i huvudet, men inser ganska snart att fördelen väger över nackdelen och är snart i affären igen.. Zoega.. olalala..

Svettig och disträ. Hemma. Tyst. En hög med disk. Orkar inte. Inte nu. Musik. Men, jag är en omtänksam man, o vet att min granne flera gånger, på ett fint sätt, påpekat att han inte alls tycker om hårdrock.. Så, jag drar inte på som jag vill.. bara lite..

O nu, efter flera timmar, av skratt och tårar, känslostormar, midnatt. Sitter jag här obeslutsam, men bestämd. Hur gärna jag än vill, funkar det inte.

Jag skulle inte orka. Hur magiskt det än vore. För stunden, självklart.. men det kommer en annan dag. Då LillLull är hemma igen. En måndag. En tisdag. En vår.. Vår vår..
Solen som strålar och skir grönska, o himlar likt glittrande ögonkast..

Det är mycket som skett. Allt jag inte här förtäljer.. Om min konst.. Den serie av bilder jag håller på med.. Natten. Månens glitter. Kontrasterna mellan ljus och mörker. Svart och vitt. Hat och kärlek. Hand i hand..
Hur öm jag är, i hjärtats själ.. Smärtan, när kniven skär.. Kontrast..

Det tuffa skal jag en gång var. Den lilla pojken som skrek efter trygghet. En kram. Hur jag sökte med blicken vart jag än var? Undrade var du var?? Fanns du överhuvudtaget kvar?

Minnen. Orden som fick mig att gråta. Det som du sa, hur illa det faktiskt var..

Midnatt. Tipptapptipptapp.. Disken odiskad. Den står säkert kvar imorgon, kan jag lova.. Ingen som diskar den, ikväll..

Vår natt. Den första i vårt liv. Doften av honungslen hud. Släppa fjärilar fria..

Det var någon som viskade i mitt öra. Skriv, bara skriv.. Låt orden flöda.. Jag tar med mig den viskningen och lär..

.. Något varje dag. Insikt. Står fast, en klippa, orubblig i stormen, men osäker som Wasa..

Stödfamiljshelg. Barnfri. Julklappar. Julsaker. Gymetx4.. Kan inte. Vilan är oändlig. Smaken av kärlek. Till dig, min vän. Till mina barn. Till mig. Just bara lilla jag..

.. Fast jag är inte så jäkla liten.. bara däruti, likt ett barn som skriker se mig, krama mig, älska mig, visa mig vägen..

Men, jag är en man, som klarar mig bra. Som lärt mig, att inte den stigen vandra.. Jag fann den till slut, min väg.. min stig.. Lägger mitt livspussel till den vackrasta av alla stjärnhimlar..

Sovgott.. U.

Betraktaren..

2011-12-15T22:33:00.000+01:00

Vad är viktigt i livet? Vad är vackert..
Sådana funderigar har jag gått omkring med i mitt sinne idag. Fast jag mest känt som jag haft hjärnbrist.. Vet i tusan varför.. eller kanske jag vet.. eller jag vet..

Suttit och skrivit skolarbete :).. Klar! Trött.. JA...

Maya vägrade somna ikväll. Ville vara med sin pappa och ja, en pappa ville vara med henne..
Hade några timmar avlösning, och möttes av en alldeles bedårande strålande glad tjej när jag kom hem..

Färdig för nattning.. men liksom vem tusan vill sova när man kan göra det på morgonen?? För det gör hon, min pärla i livet.. som en stock.. och jag med.. men!! Imorgon har jag ett möte jag INTE får komma försent till.. så imorgon, Maya får du se till att väcka pappa..

Hungrig som en varg.. en vit.. sitter jag här.. kanske borde göra något åt det..

Sovgott.. U.

Disträ.. Jag???

2011-12-14T23:12:00.000+01:00

En alldeles vanlig dag i vårat liv har sprungit förbi..
Imorse, sov vi länge och gott, kelade som vanligt i soffan och bestämde oss att aldrig mer stressa.. Det tar den tid det tar och morgonen är våran.

Fullt i agendan under dagen. Mycket att göra, helt enkelt..

Möte på dagis. Trött och hängig, ville ju bara hem med min tös.. Ofokuserad, tankar på annat..

Fick en stund för mig själv, ett par timmar, var tror ni jag var???

" Nu vet jag var fjärilar övervintar"

O dom vaknar när vårsolen sprider sitt ljus. Av värmen.. Kärleksrus..

Jag vet en plats, en klippa med utsikt över öppet vatten, där kan man sitta och blicka ut över det mest magiska vackra jag känner.. Dit har jag åkt många gånger, och sett på månen, stjärnorna och sakta, med åren funnit en otrolig ro i min själ..
Dessa ögonblick i livet. Då jag är i det, mitt i det som är oändligt större än mig själv, förstår jag att gud finns.
Många jag möter förstår inte det där med gud, men för mig är det en makt som jag tryggt kan vila i. En högre makt.

Dit vill jag åka. Sitta och beundra, komma till insikt, tyst samtala..

Disträ, japp.. Som attan.. Skulle skriva rent alla mina anteckningar ikväll. Studierna, ni vet.. gjorde iordning hemma, o sen tog jag fram min väska och skulle ta fram blocket.. Men!! glömt det på jobbet.. så tillråga på allt, även glömt köpa kaffe.. Det, är satans klantigt..

Klockan börjar bli natt. Ny dag imorgon.

Nu stänger jag av, softar ner och lyssnar på musik..

Sovgott U.

En rak höger..

2011-12-13T22:32:00.000+01:00

Stormen öppnade asken av sorg. Locket slets upp och störtskuren av tårar gick inte att skydda sig mot.

Jag kan inte, jag orkar inte förklara. Dagen har varit hemsk. Samtidigt som den är himmelsk. Likt stjärnhimlen både du och jag ser.. I all oändlighet, i dess magiska skiffer av ljus..

Vi har även varit på läkarbesök på habiliteringen idag. Inga roliga besked alls. Maya har ep. dom jag har berättat det för har sagt.. - Men det finns ju medicin för. Utan en!! Hon sa något annat. Hon sa det jag tänkte och beslutade. Maya ska än så länge inte ha medicin!!
På något sätt måste man stanna upp och se för och nackdelar. I det här fallet ser jag medicinen som nackdel.
Jag har någonstans förstått att hon har små, korta epanfall, det handlar om sekunder.. o än så länge, är det inte läge med medicin. Punkt slut. En fortsättning följer..

Ikväll pluggar jag. Vet i f-n hur jag orkar eller klarar av det, för det är milt sagt hårt i livet ibland..

Men, som ni vet.. En sak i taget så fixar det sig.. Allt ordnar sig..

Skrivit en himla massa sidor om socialt behandlingsarbete.. Mitt ordförråd är slut. Nu vill jag mest bara hålla käft och njuta av min ensamhet.. min fantasi och min längtan..

Sovgott.. U.

Sagobarn..

2011-12-12T22:13:00.000+01:00

O så sover prinsessan. Jag har lagat mat till sonen och mig, enkelt är bra.. Omelett..

I helgen åker Maya till sin stödfamilj. Hon är på lillsemester brukar vi säga. Det är verkligen skönt för mig, att hon trivs så bra där. Det finns en tanke och önskan att tiden där kunde utökas. Kanske från torsdag till söndag.. eller fredag till måndag..
Jag ska ta upp frågan med dom, för fråga måste man annars blir man nog ståendes där i ett hörn och undrar hela livet..

Längtar till havet. Till friheten. Låta blicken söka ut över horisonten och se hur havsörnen kungligt glider över himlavalvet..
Bara sitta på en klippa och njuta av solens nedgång, stor och rund, sprakande röd.. Hålla en hand och i tysthet samtala om livets tid.. Låta månens glitter ankra i hjärtat, och finna den ro jag söker.. funnit.. Vara där i dofterna, vågornas kyssar, frihetens famn..

Men, nja.. det blir nog inget hav för mig i helgen. Ekonomin spökar.. BUUUU.. Pengar, detta nödvändiga onda..
Vi får se, jag har överlevt värre saker. Mycket värre.
Eller ta bilen, på fredag kväll och bara köra.. tills jag är framme.. Eller? Det lockar..

Storstäda, kanske?? Dra på musik och dansa fram med skurborste och dammsugare.. O träna förstås..
Gå ut och äta en middag, samtala, se, lära, sedan en lång promenad i nattens kyla.. Krypa upp i soffan.. Se en film, o bara vara.. Hur låter det, min vän..

Den sitter där fortfarande, den lilla djävulen och hest viskar i mitt öra.. Kör, Uffe, kör.. Ta en rejäl fylla, kör huvudet i väggen och slipp tankar och annat..
Han vinner inte längre. Han har inte en chans.
Demonerna från förr krälar än i skuggan av mitt egna jag..

Vem vore jag om jag riskerade allt jag vunnit?? Det är kanske 0 på kontot, men själen är rik.. Mitt liv.. som sagan..

Men det är så. Jag lever med tårarna nära. Sårbar. Svår att närma sig. Idag har varit en sån dag. Kände det redan imorse. Hur dom brände.
Lyckorus. samtidigt som det som märkte mig, övergivenheten, gör mig vaksam..

Underbara ungar. Saliga. Är dom där två, fina mina??

Vill. Av hela mitt hjärta. Vill. Tänk inte så mycket, Uffe - GÖR!!! Brukar en vän till mig säga.. O nu tror jag det är dags att agera..

Det är en vinst, att se henne måla. Trodde aldrig att hon skulle klara det.. Hon får kämpa med sina händer och kropp som inte alls gör som hon vill.. Något som är så självklart för andra barn.. Glädjen, hon ger, smittar..
Pappa diskade, hon målade.. O efteråt hade pappa fullt ståhej o få skitungen ren..

Så var det det här med nattning.. Lugnt kan man säga att fröken är väldigt bestämd med vad hon vill.. Ikväll skulle hon absolut ligga skavfötters i soffan och titta på tv med farsan..

Fast hon ser ganska förskräckt ut.. o varsågoda, jag bjuder till och med på mina fötter..

Snart dags för mig att lägga mig..

Imorgon ska vi till farbror doktorn, väga och mäta, vilket Maya HATAR.. Samtal om knapp på magen. Återigen dessa beslut att ta. O beslutet är mitt. Det är betungande att bära..

Sovgott.. U.

Kärleksdamm..

2011-12-11T21:47:00.000+01:00

En ovanligt vaken natt inatt. Med en snörvlig liten tjej, som for omkring likt en vessla i sängen.. Hon sov, snörvla, sparkade pappa i ryggen och snuttade högt på nappen, pappa U har inte sovit många timmar inatt.. men, glittret.. Det magiska som faller i livets mysterie..

Hur trött jag än är, är min kärlek större. Hur arg jag än blir, är min godhet starkare. Hur ledsen jag än är, växer sig min glädje likt universum runt mig.., så oändligt älskar jag detta liv.. Som havens djup, stjärnhimlens valv och bergens höjd..
Likt evighetens klocka slår mitt hjärta för det som sker, det som skett, det mitt liv gett mig.. Mitt ända, mitt bästa.. min trygghet och tröst..

Kom in i min famn och omslut dig av värmen, lilla du.. för i själens kammare lagar jag det trasiga..

Vi har skrattat oss genom dagen. Vi har kelat och gosat. Vi har busat och lekt. Legat nära och viskat sagor. Lyssnat på musik, pappa har sjungit högt till Elton, o hennes hand har hållt om min och strömmar av gudomlighet hittar fram..

Vilken lycka att finnas.. att dom är mina.. Kärleksglitter.. en tår av ömhet.. nuddar.. Ger mig kraft att fortsätta leva precis som jag gör..

Men, vem ser mig när månen går i moln..

Självklart kan jag känna smärta och oro. Ömkan, och en undran varför.. En längtan till det kravlösa som var.. Ställt mig frågan mer än en gång.. Varför just jag..?

O så kommer svaret. När vi busar som mest, hon och jag. Då står plötsligt min fina son där i dörröppningen och säger - Hej, Maya.. O änglar sår sina frön i hjärtat..

Pappa får ledigt nån timme, Alex och hans flickvän Alinde tar hand om det.. Om hem och unge.. Jag far förstås ner till gymet.. Lyfter tungt. Tänker. Andas. Är. Smsar.

Köper med pizza hem till barnen och Maya strålar när hon sitter med de stora barnen och äter, dricker onyttig cola..

Det är söndag. Dags för rutiner igen. Medicin som vanligt till film och sedan borstas tänder och välling ges..

O så skapas den där kvällen en perfekt avslutning. Ömt i min famn, på mitt bara bröst somnar hon, med sin lilla hand hållandes om min tumme och skatten vid regnbågens slut är min.. men i högsta grad sig själv..
Jag kan inget äga. Ingen är min. Låsa in i en bur och gömma nyckeln är en form av ägande.. Frihet att älska, att vara precis sig själv.. På det viset kan jag ge bort det jag har, men ändå behålla det..

Nu ska jag skriva mail. Jag planerar mina avlösartider flera veckor innan, och ikväll ska jag skicka iväg mina önskemål för januari.. Thats life..

Njut av livet.. Låt tiden laga det trasiga..

Sovgott.. U.

Sömntutor..

2011-12-10T21:38:00.000+01:00

Imorse, så hämtade pappa mig från min säng, men han såg mest ut som ett stort förvirrat troll. Jättetrött och rufsigt hår.. Men istället för att gå upp till soffan och mysa bar han bara sådär in mig i hans säng. Bäddade ner mig bland täcken och kuddar utan att säga ett ord, sen somnade både han och jag igen..

Vaknade klockan 9 och undrade hur och när jag hämtade Maya. O 9, wow hur länge sen var det jag sov så länge??
Det är denna årstid, mörkret och fullmånens fel..
En björn skulle man vara. Äta gott, och massor fram till nyår och sedan bara krypa ner under dunet och sova..

När vi satt och som vanligt drack min välling och pappa sitt kaffe kom plötsligt Mia, en av våra avlösare.. Tjabatjenahallå.. vad kul..

Dagen har rullat på. Varit lite som vanligt. Men samtidigt väldigt ovanlig. Avstånd.. hmm..

Söndag imorgon. Bara jag och Maya. Kan ibland känna en del stress över vad tusan vi ska underhålla oss med en hel dag. Men, det brukar lösa sig..

Nu ska jag äntra min soffa. Orden räcker inte till..

Sovgott.. U.

Fredag!

2011-12-09T21:45:00.000+01:00

Jag sprang alldeles för fort, och krockade med mig själv i gathörnet. Satt slagen röd av blod och såg min spegelbild i den smutsiga vattenpölens yta.. O tänkte.. "Vem är du"??

I rummen, mitt i staden, bland ansikten runt omkring, ekade ropen..

Dom finns där, meningarna, likt ett trassligt nystan, men hur jag än drar i tåtarna hittar jag inte fortsättningen..

Helg igen. Fredag och då har jag alltid avlastning. Från klockan 17 till 23.. men, ibland träffar längtan mitt hjärta alldeles för hårt. Så jag körde ett stenhårt pass och for sedan hem till min prinsessa och så var vi.. Bara hon och jag..
Nu sover hon, gott, sista gången jag gick in och gav en puss. En skäggig sådan, lite sticksig, men öm och försiktig, kika hon på mig och log. Blundade sen föll hon i sömn...
Tror mig, hämtar nog den lilla när det är dags för mig att njuta av sängens värme. Hon har ju ändå vaknat i flera nätter, sisådär vid 4.. O sen sover hon som en stock, imorse fick jag återigen väcka.. Tänk, om hon kunde göra likadant imorgon!!
Men, barn och det där med helg??

Sovgott.. U.

Senare än vanligt..

2011-12-08T22:23:00.000+01:00

Jag kan inte förändra världen. Jag kan inte förändra dig, eller dig.. eller du.. men, jag kan visa glädjens ansikte och le, jag kan genom positiva tankar ge hopp att det går, jag kan med kärlek i sinnet dela med mig av min själ. Jag kan vara medmänniska och jag kan se dig, genom ditt skal och möta människan..

Vårat samhälle är till så stor del uppbyggt med "titlar".. men vi är alla lika nakna när vi föds.. Alla är vi bra, alla har vi något att ge varandra..

Slutade arbeta alldeles nyss, har skjutsat hem några till sina små krypin. Att lyssna och lära av dessa, är nog det bästa jag kan göra.. Samt att jag aldrig, aldrig glömmer vart jag själv kommer ifrån.

Ömhet inför livet. Tacksamhet för det lilla.

Nu, tänker jag bara vara lat..

Lazy, my friends..

Sovgott.. U.

Lokalen..

2011-12-08T18:03:00.001+01:00

Smygbloggar på jobbet!!
Som jag berättade igår, tror jag, hämtade min mamma Maya på dagis idag. Ringde nyss och checkade av läget och allt hade gått bra. Såklart..

På min arbetsplats har vi ett ställe som heter "Lokalen", en mötesplats för människor som vill komma ifrån alkohol och droger, Lokalen är öppen varje dag från 9-16 och här kan man umgås, se på tv, dricka en kopp kaffe, låna dator eller spela biljard.. Ibland kommer det människor hit som behöver hjälp, med mer akuta saker, samtal och kanske skjuts och stöd påden första biten av vägen till ett drogfritt liv. Vi hjälper dem, med kontakt med behandlingshem osv..
Vi har också en del aktiviteter, åker iväg på bad och marknader samt går på hockey.. Ikväll är det hockeykväll, då vi bjuder på korv o bröd, dricka och chips.. O ikväll är det jag som arbetar.. Det är ett häftigt och underbart jobb.. bara att få vara mig själv och medmänniska..

Jag har hitintills haft en kanon dag, många skratt idag och det ger positiva vibbar i hela kroppen.. Its nice to be a King..

Njut av er torsdagskväll.. U.

En styck kväll..

2011-12-07T21:31:00.000+01:00

.. And justice for all..

Fy fasiken.. Vad jag är trött. Inte sådär skönt, nice, så man vill sova.. Nää.. på alla hembestyr som liksom måste fixas.. De trollar bort min lust att skapa.

Har en längre tid gått med en del fantasier, idéer och en saknad, längtan efter mitt staffli och penslar.. Att dra på sig de där slitna jeansen, en tshirt, lyssna på hög musik och måla natten igenom..

.. eller bara få slippa gå upp en torsdagmorgon.

Det har blivit en vana att hon vaknar om nätterna, det har väl nåt med den där fyra års åldern att göra. Men, vi har det helt ok, skavfötters, o min hand runt en liten len fot..
O leendet som glittrar ikapp med stjärnan som hänger i fönstret.

Imorse var vi trötta, Maya och jag, hon tröttast.. Fick gå in flera gånger och försiktigt viska "vakna".. O jag som hade lite brått imorse. Skulle hämta en klient redan vid 8.30.. men, vi hann..
Det blev bara så att allt gjordes lite snabbare, men vår kelstund i soffan rubbar ingen på.. Det finns alltid tid för kärlek..

Förbrukade nog mina ord i ett mail. Men, det var med ett smile jag skrev det..

Jaha, lång dag imorgon.. Underbara farmor hämtar Maya på dagis, o jag jobbar.. Det ska ändå bli skönt att slippa hämta för EN dag..

Slutade tidigare idag. Var på kurs på habiliteringen. Så imorgon jobbar jag igen förlorad tid.. plus får nog en o annan timme extra.. tror jag slutar framåt sisådär 21..

bladder och strunt prat.. Nu ger jag upp..

Sovgott.. U.

Befriad..

2011-12-06T22:16:00.000+01:00

Satans jäkla måne. Eller? Nja.. Maya snörvlar och det blev nog lite så, att otäcka drömmar gjorde att hon sov oroligt och höll en pappa väldigt vaken.. Alltså, det kanske har med åldern att göra men jag behöver mer än bara 3 timmars sömn per natt..

Varit på föreläsning ikväll. Om ångest och oro. Lärde mig föga något nytt, men gjorde en riktigt nice teckning medans jag satt där och lyssnade på en man som i slutänden försökte kränga sin bok till alla åhörare..
Jag tänkte faktiskt, det du står där och säger, har jag skrivit om i flera år på min blogg..

Tack underbara mamma och farmor för att du var hos Maya ikväll! Innan föreläsningen var jag med mina arbetskamrater och åt middag på restaurang.. Trevligt och gott..

Har en hatkärlek till soffan. Den kramas liksom inte så bra tillbaka..

Nähää.. Ny dag imorgon, har en viss feeling för att den kommer bli ungefär som vilken annan dag som helst.. eller, just tusan, nu kommer jag ihåg.. Ska ju på kurs imorgon igen.. Lära mig använda ett data program.. så jag kan bli ännu bättre på att tillverka bilder till Maya.. Prata med bilder är ta mig fan inte enkelt..
Har ett installerat program på min dator, men bilderna är ju jägarns trista, så jag brukar teckna en del själv.. men, gott folk.. tiden, denna värdefulla..

Har haft ett samtal med min handledare på skolan idag. Planerat mina studier och det var befriande. Under några veckor har det tyngt mitt samvete att jag inte pluggat och gjort det jag skulle..
Nu har jag bara en uppgift kvar att lämna in innan jul, sedan kör vi igång igen nästa termin.. Nice..

Ooops, I did it again.. Kom på hur mycket jag har att göra i livet, o varje gång förundras jag, och undrar hur jag hinner med???

Kanske för att jag ibland inte gör något alls. Nada. Faktiskt, microögonblick så tänker jag inte ens..

En av mina favoriter. En att minnas till.. en att hoppas på.. En att le åt, en att gråta till.. allt medans själen lagas..

Sovgott..U

En vardag..

2011-12-05T22:21:00.000+01:00

.. Vakna, gå upp, brygga kaffe, kela, byta blöja, värma välling, en stund av evigheten, sen vidare in i tidens måsten.
Kläder på, unge i sulkyn och agendan i innerfickan.. Ner i hissen, in i bilen o ut bland bilar och ilande cyklister. Kö där och kö här. 1-2-3-4-5-6-7-8-9-10.. Gnäll, ett leende, o där flög en ängel förbi och gav mig hoppet tillbaka..
Ut med ungen, in på dagis.. minusgrader, ruskigt, hiskligt, blött, is, snålblåst rakt in i själens värme.. Inte en chans, tänk inte ens tanken..
Kram och puss, ha en underbar dag, mitt lilla yra troll..

Arbete, möte, svindlande tankar, lunch o så springer jag vidare.. gipsväggar..

Bilkö. Dagis. Jo, har ätit helt ok, men inte bajsat.. jaha.. så genom staden vi far, sagan om "Tjejen i stubben" om hur hon och hennes vänner, Kråkan och Musen, äter pannkakor tills dom har magar stora som berg..
Rödljus.
Tankarna. Om hennes vikt. Om beslutet att operera knapp på magen. Eller hur det är med hennes höft, resultatet på senaste höftröntgen. Hur ska det gå..??

Studier. Socialt behandlingsarbete. Om missbrukets konsekvenser. Pennans rassel på pappret, en rykande kopp kaffe bredvid.
Undrar hur det går hemma? Avlösning, och ute är det minus och regnet övergår till pinande snö som skär huden likt skalpellsnitt..
Ser på klockan och inser att det nu är över 12 timmar sen vi startade dagen, o här sitter jag med mina studier, för att bli klokare.. Blicken flyr bort, ser fjällens branter, spegelblanka ytor, hör tystnaden och hur porlandet från älven.. Saknad.

Frihet

Yr, hjärnan avstängd. Plockar ihop mina block och beger mig hemåt.

Det är när jag kommer på mig själv att nynna gamla Supremes låtar jag måste stanna upp lite..

Nattning. Sedan släcker jag ner hela lägenheten, och i totalt mörker tar jag ett varmt bad. Ge er av, tankar.. sjas och fly.. Inte nu.. Känner hur det varma vattnet omsluter mig, tryggt, tar mig tillbaka till verkligheten. Sorterar i hjärnan. Går igenom mailboxen.. En del kastas direkt på skräphögen.. Nähä du tanke, mig kan du inte lura.. O den där känslan är det lite virusvarning på.. Öppna den inte, Uffe..

O så.. tick tack.. sitter jag här, med Kim Larsen och en blogg, en dotter sover, en son som är där någonstans, men föralltid i mitt hjärta..

Vart ska vi hän, lille du..

Maya&Jag

Se positivt på det som sker,

problem likt möjligheten..

Varför stanna hemma och

låta tåren förmörka

när livet

lockar..

Sovgott.. U.

Tårar av lycka..

2011-12-04T20:01:00.000+01:00

En liten hand som håller runt min tumme, närheten, min arm runt hennes kropp. Smeker ryggen, känner doften av nytvättat hår och mjukt klappar jag en len kind... Vad är pengar värda då??
Min magiska skatt vid regnbågens slut.. Du ger din pappa det allra underbaraste jag kan få.. Innerlig kravlös kärlek, blickar som tindrar likt miljoner stjärnor, skratt som klingar i hjärtat och leenden som för alltid kan plockas fram ur minnet när dagen är mörk och tung..

Du lär mig, min ängel, att livet ska levas glatt.. Du ger mig tankekraft och får mig att inse vilka strider jag ska ta.
Min pärla, du lockar fram fantasin hos mig, våra stunder med sagor, i vilda djupa gammelskogar bland troll och jättar.. Fjärilar som svävar fram, grottor och vackra sagolika ängar där vi kan springa fram, hand i hand och dofta på blommor..

Tack för idag, lilla Lull.. Den började tidigt, fast du tyckte det var himla mysigt under pappas varma duntäcke och du somnade om gott nära min kropp.
Din lilla i sked med min ganska mycket större.. Så låg vi och slumrade tills ljuset bröt igenom persiennerna och barnet sspratt for i dig..

Emil och hans bravader.. Frukost.. Pappa pysslar o du målar..
Ibland önskar jag vi kunde spela in en film, du och jag, för att visa världen.. Att möjligheterna är större än problemen.. Att det finns såna som du.. Att det finns pappor som kan..

Godnatt, o dröm goda drömmar.. Om otäcka bilder kommer till dig inatt, så är pappa här.. Då tvättar vi bort bilderna och myser ihop oss i min säng.. För i mina armar är du trygg.. Jag finns..
Det är som jag en gång lovade mig själv.. Från och med nu ska jag bygga mitt hem på den starkaste av alla grunder. Väva den tillsammans med kärlek och ömhet. Förståelse och respekt. Så även dagar då tåren rullar på vår kind ska vi känna hur bomull värmer vår själ..

Pepparkaksbak!!!

Orden räcker inte till. Orken gör det, fast jag kan gå på knäna ibland. Vilken underbar dag.. Du&Jag..

Nu ska jag ta det lugnt, se en film och njuta av min egna tid. Ta hand om bara mig. Meditera. Låta tankarna vandra iväg till en fjällsjö.. Där ensamheten råder, där själen vilar i famnen på moder jord..

Sovgott.. U.

Äsch.. + lite kärlek..

2011-12-03T21:20:00.000+01:00

Nej, nej jag ska inte sluta blogga.. O inte kommer jag skriva färre eller kortare inlägg, utan bara fortsätta precis som jag gör.

Jag är inte en man som vill ha materialistiska ting, men härom dan blev Maya och jag utan TV..
Den jag haft under nåt år har jag lånat av AnnaMaria, vår f d underbara resurs, numera vår underbara vän..
Klart hon ska ha tillbaka teven, men det blev förbaskat tomt utan.. Snodde teven i Alex rum och insåg att han nog skulle bli allvarligt sur och också att jag inte alls har lust att ha honom o alla av hans odrägliga:) polare hängandes, sittandes, liggandes i min soffa när dom ska se nån film eller spela spel.. Så idag fick jag en lite för tidig julklapp av min mor.. Mammor är ta mig tusan det bästa som finns:).. Ja, jag fick inte hela, utan ska betala av en del under ett år..
Maya älskar den här nya tingesten, varför gå på bio när vi har en hemma??

Mia har varit här med Maya idag. I mig kan det infinna sig ett visst dåligt samvete när jag har avlösning ( o jag vet, att jag inte behöver ha det!!!).. Hon kom klockan 10 och gick vid 15 tiden.. fem timmars barnledigt.. två tillbringades på gymet.. men, äsch o fy vad trist det är att skriva om vad jag gör.. Hur intressant kan det vara??

Det dåliga samvetet döver jag med fakta.. På en vecka har jag ca 15 timmars avlösning.. Maya är på dagis 30 timmar i veckan.. En vecka har 168 timmar.. Äsch.. igen..

Jo, jag skulle gärna ha någon som gästskriver här på bloggen, visst måste det vara nån som är intresserad???? Nåt inlägg i månaden, eller så..

Orden finns där inom mig, men jag når dem inte och jag vet inte varför.. Kanske behöver en utmaning, någon som kan trolla.. Saknar samtal, djupa om tidens era, om universum och tankar om liv.. Ett skratt (fast det har jag fått väldigt många under veckan).., både Mayas och mina egna.. men, jag tror jag saknar, att stänga av alla maskiner, tända några ljus och lyssna på nice musik och samtala.. Motståndet, få utvecklas.. Vishet skapas inte själv..

Jag har en sån där lite större kontorsstol som om man vill kan rulla runt på hjul. Idag, körde jag över min egna stortå när jag satt här, o jag kved av smärta.. DET var mycket roligt tyckte Maya och skrattade så tårarna rann..

Ändock, både med och utan ömmande stortå.. Är livet verkligen en underbar resa.. Vi tog en promenad genom staden gator och torg, bland glittrande granar och månens mystik, tänkte då på just det där med vad lycka är.. Kom inte fram till något egentligt svar, förutom att det är nog så.. för mig.. att det är just då o nu.. Lyckan är att vara i sig själv. Må bra precis som man är. Låta kärleken snudda själen..

Jaha, söndag imorgon. En pappa dotter dag hela dagen.. Årets pepparkaksbak ska äga rum.. Måste nog ta några kort då, va?? En liten smulunge med mjöl långt upp över öronen..

Vet ni, vad min son sa när jag för några år sedan berättade att jag börjat skriva på en blogg som heter Ensammapappan??
F-n, farsan, det var det mest desperata jag någonsin hört..!

Tekniska saker är inte min grej.. Jag är mycket bättre på andra, mer trevliga ting..
Men, ska väl ändå bläddra lite i instruktionsboken om teven.. Jag brukar komma till sida 3, o då har jag ändå glömt vad jag läste..

Jag har ju faktiskt någon i åtanke när jag frågar om gästskrivare.. men alla är välkomna med förslag..

Baka är inte eller det min grej, fast det är kul.. Laga mat däremot, mmm.. Det är lite som att skapa en vacker värld..
Mat?? Magen kurrar.. Så, goa läsare.. Njut av kvällen.. Ta hand om livet som lever runt omkring.. Stanna upp och känn.. O mitt i den där mest stressiga stunden.. tänk.. Lugn, jag hinner..

Sovgott.. U.

Lite ditt o datt...

2011-12-02T22:10:00.000+01:00

Hihihi... Ni skulle se hur pappa ser ut klockan 4 på natten när han kommer och hämtar mig i min säng och bäddar ner mig i hans stora sköna säng, med massa kuddar och täcken... Först hämtar han mig och sedan säger han typ så här.. - o vars f-n är nappen, hur tusan kan en napp bara försvinna så där??
O när han hittat den, eller nån av alla dom där andra napparna och han kryper ner och säger.. - Sov nu, Maya.. Då!! Påminner jag honom om Lisa!! För vem kan sova utan bästa dockan Lisa?? En viss suck hörs när han går upp igen och ett otydligt mumlande hörs.. typ.. hmm..

Sen somnar jag gott.. med pappa bredvid, min napp och Lisa och gosigt inbäddad..

Gäsp, vad jag är trött. Tror Maya helt enkelt busar med mig om nätterna.. Det har varit en underbar dag idag. Det var länge sen jag skrattat som jag gjort under några dagar.. O något har snuddat själen.. En nivå igen, i livets spel.. Hämtade min lilla magiska dotter vid halv 4 på dagis, glada men lite trötta och hungriga både Maya och jag..

Efter dagis idag åkte pappa och jag ner på stan och käkade korv och drack cocacola.. Det är bland det bästa jag vet.. Att gå omkring i stan, se alla fina ljus, glittrande granar och alla konstiga människor.. Å så sitta på en parkbänk och mumsa i mig korv och cola.. Urkul..

Efter den där korven på stan åkte vi och hämtade Mia, en av våra avlösare.. visst, Maya möter många människor och det är många som är involverade i våra liv. O ja, de arbetar med Maya, när vi går ifrån mötena på sjukhuset eller habiliteringen blir Maya en i raden som dom möter i sina arbete.. men, våra avlösare, har gjort stora avtryck i hennes liv och de är UNDERBARA.. Jag har verkligen varit noga med valet av människor som kommer hem och arbetar här.. Flera stycken har jag sagt blankt NEJ till.. Det där är något jag tänker skriva mer om.. Mina tankar och funderingar om hur betydelsefullt det är att möta, träffa, rätt människor.. Människor med en vacker och god själ..

Som vanligt, fredag då kommer bästa Mia.. Hon och jag har hur kul som helst ihop och när pappa släptte av oss vid affären ville jag bara att han ska gå.. Så vi får busa precis som vi vill!!!
Pappa åkte väl ner till det där gymet, där är han visst jämt när han inte är med mig.. Skaffa dig ett liv, brukar jag tänka.. :)

Timmarna flyger fram med Mia.. När pappa kom hem, sisådär lite efter 8 satt jag och Mia och dansa till Idol.. Jag var helt svettig..
Fick en pappa kram, sen satte hans sig och läste mail och fixade lite i lägenheten.. O Mia och jag fortsatte o busa och sjunga.. wow.. Så hörde jag från köket..
- Nää.. nu får ni ta och lugna ner er lite, Maya kommer ju aldrig somna ikväll annars.. Hmmm.. sicken tråkmåns, eller hur..
Men!! Mia kommer imorgon igen och ska vara ganska länge.. Då jäklar ska jag busa och leka igen.. utan tråkpappa..

Klockan börjar närma sig godnatt.. Har haft en fundering ett bra tag om min blogg.. Ni vet, nja.. ibland känner jag bara för att göra en Bilbo Bagger och försvinna.. men så kommer ett mail, o jag inser att mina ord betyder något.. men, en fråga.. Någon som känner för att gästskriva på min blogg???

Maya sover, äntligen.. O jag har suttit här alldeles för länge.. Ska lägga mig i soffan som en strandad säl och bara softa ner.. Njuta av att helgen är här..

Sovgott.. U.

Tårar..

2011-12-01T20:36:00.000+01:00

Skulle ju ha städat och fixat här hemma idag. Men, barn kan verkligen ändra ens planer.. Maya har nog ALDRIG varit så gnällig, trött, hungrig och helt hopplöst pappig som idag. Jag lovar, absolut inget funkade, vad jag än försökte med.. Det började i bilen på väg hem. Storgråt, o sååå ledsen. O då kommer hennes spasticitet som ett brev på posten. O det fortsatte hemma, inte ville hon sitta i sin stol och måla, eller klinka hennes lilla piano, inte nåt dög åt fröken.. Det är då jag verkligen önskade att jag var två.. En som tog hand om fröken och hade tid för lek och bus, smek och kel och en som lagade en god middag.. Hon hungrig, trött och en pappa som var i ungefär samma skick..
Jag gav upp.
- Nähä du lilla Maya, sa jag.. Nu ser vi på film du och jag och det blir en stor portion glass till middag. Då!! Kom leendet.. Tänk att få sitta med pappa, tända ljus och smaska glass en vanlig torsdag i livet.. Sedan försökte jag igen..
- Nu städar vi.. men, äsch.. inte tusan gick det.. Underläppen började darra bara jag sa "städa".. Men, ibland måste ta mig tusan ungarna lyssna lite, så det blev en kompromiss..

Det handlar väldigt mycket om hur Mayas kropp blir när hon är ledsen och gråter. Hon blir jättestel i hela kroppen och det gör ont i den då. O när hon blir så ledsen som hon varit idag, kommer hon liksom in i det och det kan vara, ta lång tid att får henne lugn igen. Man kan nästan säga att hon fastnar i gråten, otröstlig.. Då måste jag ha kraft och energi att finnas där. Bara kramas, gå omkring med henne nära, nära och låta handen smeka den lilla ryggen.

Men, man får inte vara fantasilös när man är ensamstående förälder. In med Maya på min stora säng, och busa.. Farmors lilla kråka och flyga helikopter.. Sedan, kurragömma.. Under täcket och jag går iväg och letar sedan efter henne och då passar jag självklart på att ta tag i det som är mest akut att fixa.. Lite disk, plocka iordning kläder.. o så in i sovrummet igen och hitta busfröt.. Det funkade i en kvart..

Alltså, 2 timmar av livet kan flyga fram, men de kan oxå krypa långsamt.. tillslut, slog klockan vällingtime.. Jag skulle nog kunna tidigare lägga nattningen idag, men det blir ju så fel imorgon då.. rutiner..rutiner..

Jaha, nu sover hon iaf, mätt och belåten. Jag har äntligen fått i mig lite käk.. Städa nu??? Nääää.. tror knappt det va..
Jag lägger mig!!! Läser en bok och fyller på själen med lite ork.. Kärlek och glädje finns så det blir över..

Sovgott.. U.

Gäääsp..

2011-11-30T20:04:00.000+01:00

Behöver inte avlösning med Maya nu, jag behöver helt enkelt både tid och hjälp med en hel del.. Måste ta tag i städningen här hemma, men det är inte så jäkla enkelt när man har en liten tjej som kräver ganska mycket tid och tålamod.. Kommer hem vid sisådär halv 5 och då ska middag lagas och mat matas.. Men imorgon får jag tag tag i botten av mig själv och fixa och dona.. Vi har ju gjort det förr, Maya och jag.. Städat ihop..

Har inte mycket mer att förtälja, eller jag känner bara att jag mest av allt vill ligga i soffan och glo på en engelsk deckare..ni vet ju.. en sån man inte behöver tänka så mycket till..

Hmm..

Sovgott.. U.

Jaha, tisdag..

2011-11-29T21:14:00.000+01:00

Jaha, då var tisdagen överstökad. Den blev ungefär som en ordinär måndag brukar vara..

Försökte kommentera en blogg jag läste igår, en jag känner jag kan rekommendera, http://queensara-ppp.blogspot.com/, välskriven och lite annorlunda.. Läs.. men att kommentera gick inte.. :)

Läste någonstans att vi föräldrar med barn som har någon form av handikapp har i snitt ca 17 personer runt oss som vi kontinuelligt träffar.. Den siffran kan ju få en att bli tokig, man undrar hur tusan man hinner med?? Jag vet att många föräldrar går in i väggen, blir sjukskrivna av stress och oro. Jag förstår dem! Förstår att det blir så..
O undrar dock hur jag orkar? Tror det handlar om att ställa sig upp och vara stark, säga ifrån, ha ett djupt civilkurage, men också att acceptera att det är som det är.. En del strider kan man inte vinna och då är det kanske bättre att inte ge sig in i striden..
Ändå, finns det tankar i mig att i framtiden, då jag har mer tid och KAN lägga energi på orättvisorna som finns i denna värld, i den Maya och jag och många med mig lever i. Då ska jag kämpa för att alla föräldrar får någonslags koordinator och kan hjälpa till med att finnas i familjen och vara stöd och liksom ligga före.

Men, skrattet, kära läsare, skrattet och ömheten.. Kärlek till det som sker. Se möjligheterna i de problem som hela tiden möter oss på vägen..

Titta, vad underbart fin hon är.. o så liten.. tänk, vad tiden tickar på.. dagarna rusar fram så varför, varför inte njuta av dom??

Ny dag imorgon igen. Vi har nu ca 120 dagar kvar tills vi har sommartid igen. Ljusa tider, ljuvliga ljumma vindar som smeker våra längtansfulla själ.. Det är just jag som skapar det som sker i mitt liv. Bara jag som kan förändra och leda mina steg mot det jag vill. Precis som just du kan..

Sovgott.. U.

En ordinär måndag..

2011-11-28T21:42:00.000+01:00

Nya rutiner. Härliga förändringar. Välling till Beppes godnattstund och sedan saga bland alla kramdjur i sängen.. Sedan följa med pappa upp igen och somna gott på hans bröst.. Ljuvlig innerlig stund i livet.

Mindre ljuvligt är att betala räkningar, men liksom det hör väl till, det blir så jobbiga konsekvenser om man inte gör det.. jag vet.. jag har varit där..

En måndag i slutet av november, lite sådär som en måndag är, nästan faktiskt som vilken tisdag också kan vara..

Vem bryr sig att en o annan dammråtta kilar fram över golvet när livet är likt en dag på Liseberg?? Upp och ner, samt förbannat nice..

Jo, de finns allt, men jag har det ändå förbannat fint hemma.. Det är ju så det är, man måste prioritera det som är viktigt.. O för mig är det viktigare att må bra än att stressa halvt ihjäl mig i jakten på råttor..

Som sagt, att vara pappa är ganska lätt, det är allt annat som kan vara lite svårare..

Märker ni att jag inte har så mycket att förtälja?? Dagen började precis som vanligt.. Jag vaknade..

+3 och skratt i soffan. Smågnälligt när blöja byts, ett hiskligt hallå när overall ska på.. Nöjd tjej när allt är klart..
Kiknar av skratt när pappa slår i tån.. Jäkla unge..

Pappersarbete på jobbet. Uppföljningsrapporter. Dokumentera mera.. Möten, telefonsamtal, en lunch som inte smakade..

Försenad till dagis. Kom på när jag svängde in på parkeringen, att.. just tusan.. pysseldag idag.. Varför en måndag??? Maya som en solstråle när jag kom, skulle visa allt hon gjort, bjuda pappa på kaffe och pepparkaka.. O jag som hade brått.. Ila, ila fram.. men vem kan motstå?? Vad kan inte vänta då?? Det finns mobil, ett samtal bort, - Du, vi blir försenade..
O där satt vi sen, bland alla andra barnen och dess föräldrar.. med pepparkaka och saft.. En kvart av livet, ett minne förevigt..

Så egentligen hann vi ju, fast vi gjorde det försent.. Sussanne, vår avlösare varje måndag, stod och väntade när vi kom hem.. O Maya sken, min ängel..
En styck pappa kan med lugn i sinnet åka ner till gymet för några timmars svett och slit. Idag blev det verkligen så.. Trodde jag skulle spy av trötthet.. Nice känsla, tokig känsla..

O så kramen, ett litet huvud som läggs mot min bringa, små, korta ögonblick av en otrolig kravlöshet..

Plötsligt sitter jag här igen, med en sovande prinsessa i sitt rum. Svag musik i bakgrunden, Van Morrison, days like this..

Klockan tickar på.. tick tack.. Natten knackar, knack knack.. sovgott U

Tillbaka..

2011-11-27T18:59:00.000+01:00

O så är min underbara dotter hemma igen, åter klingar skrattet och bus leker tafatt med tiden. Kelande kramar och gosiga pussar, o åter känner jag hur kärleken stärker. Minnet av gårdagen, som fotspår i sanden, som sakta försvinner bort..

Nu ska vi mysa ihop oss i soffan, tända ett ljus och bara vara vi två.. Maya o jag..

Ny vecka framför oss. Nya möjligheter, nya möten.. Njut av det som är i nuet..

Sovgott.. U.

Söndag..

2011-11-27T09:22:00.000+01:00

Ibland blöder dom sakta, som sårytorna aldrig läker ordentligt och spricker upp av minnen. Dofter. Musik. Av en obändig längtan som porlar likt en vårbäck, förenar sig med allt som skett och tillslut forsar fram med full kraft. Dånar, brusar, tar sig framåt oberoende av hinder, tills den når evighetens horisont. Breder ut sig i en lugnhet, likt havets spegelblanka yta, där månens sken viskar ord av ömhet i mitt öra..
Hur stark jag än är, i själ och kropp, kommer jag ändock alltid ha det som skett i mitt liv med mig, och accepterar helt enkelt att det är så. De har gjort att jag är den jag är.

Var på havet och fiskade igår, med min vän Niklas. Gäddorna högg och vinden blåste, solen sken och vattnet glittrade.
Mina blickar sökte sig ut mot havsbandens pärlband av öar och skär, där fiskar som är likt silver simmar, de lockar mig, de är förunderliga och svåra att locka till hugg.
Det är det som gör mig nyfiken, jag tycker om den utmaningen i livet.. Att lyckas med det svåra.

Enkelhet i livet, att leva utan en längtan efter materiella ting. Vara nöjd i det som är nu, fast ändå ha drömmar och mål på vägen.
Lyckan är på något sätt inte något som hägrar i framtiden, utan den är hela tiden. Eller? När drömmen äntligen nås, kan ju en viss form av tomhet infinna sig.
Dit har i vilket fall fisket tagit mig. Det jag vill ha ut av det. Känna den enorma frihet naturen ger. Se det mäktiga, befinna sig mitt i det som för alltid kommer vara större än mig själv. Något jag aldrig kommer kunna förändra..

Igår stoppade naturen mig, igen, vädrets makt. Vinden slet och drog, inade, visade hur mäktig den är.

Nästa gång. då kanske jag kan lura någon av de där silvriga vackra fiskarna, havsöringen, till hugg.. Få tillfredställelsen att ha lyckats och samtidigt känna tomheten smeka själen..

Som att skapa. Lägga de sista penseldragen på en oljemålning, eller dra de sista strecken på en blyertsteckning.. Likt en vänskap som är fullbordad och förevigad. Den sviker inte utan blicken kan vila där och minnas hur resan var..

Besvikelsen i såren som blöder. Revs djupa av kärlek och vänskap som inte höll. Försvann och jag fortsatte stigen fram ensam..
Rädslan att åter bli sviken.

"Inne i livets mysterie finns ingen oro"

Det häftiga är vetskapen och kunskapen om mig själv. Att jag tillåter mig gråta och inte är rädd för känslor. Såren får blöda. En del av dom, de djupaste skars in redan som barn. De är svårast att handskas med, de är liksom gömda i ett dunkel och gjorda där tryggheten och kärlekens ömhet ska finnas.. Som man kan jag möta kärleken och vänners svek, som barn förirrar jag mig in i en värld där jag inte ska vara.. Barn kan inte förstå..

"Ondast av alla sår, längtan år efter år"

De kom igår. Efter fisket. Tårarna. Jag botade dem med att läsa mina dagböcker och lyssna på gammal go musik, vilket fick mig att gråta ännu mer.. Ni vet, det där med att fly från det som gör ont är inte riktigt min grej.. Lika mycket som jag inte springer från de dagar som känns som somriga ljuvliga smekningar..
Hand i hand på stigen fram, med glädje och sorg hand i hand och kärleken sittande på mina axlar..

Någon dag. En dag. Jag kan se skimmrandet i horisonten, men inte tyda vad det egentligen menar..

Just nu sitter jag och velar om jag ska köra ett pass på gymet eller inte??? Känner mig lite trött och sliten :).. Har inte varit i källaren och hämtat upp stjärnorna.. Tror jag gör det sen, så Maya kan få vara med och göra fint i vårat hem..
En sak är säkert idag, jag ska åka och hjälpa en vän med hennes fönster. Tänkte nog inte riktigt när jag lovade det..men när tänker jag riktigt???

Ha en underbar advent.. Njut av livet.. U.

Äntligen..

2011-11-25T21:53:00.000+01:00

Ensam hemma. Maya är hos sin stödfamilj och det var glädje och lycka i hennes ögon när jag lämnade henne på dagis, gav henne en lång öm Uffekram, pappakram, och en eller kanske tio pussar på kinden. Det var förväntningar och spänning i blicken. Det kom ett vykort häromdan, från just stödfamiljen, där det stod hur mycket dom längtade och att dom skulle ut i skogen och hugga gran och hämta granris och göra adventsfint, samt gå och hälsa på fåren och kossorna.. Jag läste det för Maya igår, då jag förstod att hon faktiskt blev frisk och pigg och kunde åka. Vilken underbar upplevelse för prinsessan. Vilken magisk tur vi haft som mött dessa underbara människor..

Jag njuter i fulla drag av min barnledighet. Tillåter mig att bara vara med mig själv. Det är en fantastisk känsla..

Undrar hur många gånger jag gjort matsäck inför en fiskeresa i mitt liv. Många är det..

Allt packat och klart. Kläder, krokar vässade och mackor bredda.. Så nu..

Sovgott.. U.

Nja.. lite sisådär, va?

2011-11-24T21:10:00.000+01:00

Att ta beslut. Både de där dagliga, de som ska tas i stunden, och de som är av större vikt. Att ta dem kan vara påfrestande och ensamt.
Idag har Maya varit hemma med sin farmor och bästa kusinen Matilda, hon har varit glad och pigg hela dagen, samt ätit bra. Hon och Matilda somnade gott mitt på dagen i Mayas säng och sedan har dom busat, sett på film och troligen lyssnat på farmors sagor.
När jag kom hem efter en lång arbetsdag, så sken Maya av lycka och av febern märktes ingenting. Så.. hur ska jag göra, tänkte jag. Imorgon. I helgen?
Nu när jag skriver om det och mitt beslut tagit form och klubbats känns det ganska självklart. Imorgon kör jag Maya till dagis precis som jag brukar och Bibbi (stödfamiljsmamman:) kommer o hämtar prinsessan precis som hon brukar göra..
Tog febern innan nattningen och den visade då 36,8. Så om det är så imorgonbitti och Maya lika glad och sprallig som hon varit idag torde väl beslutet att Maya ska till stödfamiljen vara helt korrekt, eller hur??

Jag behöver verkligen den här tiden för mig själv. Ja, jag skulle nog egentligen behöva lite längre tid än två dygn var tredje vecka.. Iaf då och då.. kanske från torsdag till söndag.. Är det en självisk tanke och önskan?

Jo, det här med matlagning är något jag gillar. Lagar gärna fiskrätter, gammal fiskhandlare som jag är.. Men, matlagning kräver kärlek och tid. O under en ganska lång period nu har jag liksom inte haft så mycket kärlek till maten, eller rättare sagt att tillaga den, det har mer känts som ett illa tvång. Jag ska försöka ändra på det. Kanske kan använda mig av bloggen till att hitta inspiration igen, göra om min kära blogg till en matblogg.. Nja.. men, skriva mer om det.. Påminna mig om glädjen att laga god mat. Dela med mig av mina tankar och recept.. Lite så, som en kär gammal vän säger.. Lite så..

Ska ta mig från mitt skrivbord till soffan nu. Skrivbordet ser ut som en klok gammal professors. Men, jag trivs nog ganska bra med det.. Så nu vet ni det också.. Ni vet ganska mycket om mig.. o om Maya.. Internet är väl för underbart..

Det lockar något i min själ, det pockar en tanke av nyfikenhet. Små frö gror i djupet av hjärtat. Hur jobbigt det än är så trivs jag med det som sker..

gonatt.. U.

Dagisfritt idag..

2011-11-24T07:37:00.000+01:00

38 grader. En liten snuvig röd näsa och ett par glansiga ögon. Men, pust, matlust och glad ändå.. Mitt underverk i livet..

Vaknade med ett ryck och hörde hur Maya snörvlade, undrade vad klockan var för jag kände mig pigg och utvilad, gick upp och bar in en ganska ledsen tjej till min säng, bäddade om och la henne bland kuddar och dun och pang bom så sov hon igen.. tände sänglampan och kollade in väckarklockan ( lyset i den har gått sönder), midnatt och jag kröp ner och blundade.. men inte tusan kunde jag somna om!!

Ni vet det blev en sån där natt med en blandad kompott av sömn och vakenhet. Vid 6 tiden gav både Maya och jag upp och smög oss upp i den mörka morgonen och kelade ner oss i soffan. Barnprogram och kaffe.
Vällingen intogs och nu sitter hon i sin egna fåtölj och kollar Saltkråkan. Väntar på att farmor och kusinen Matilda ska komma hit och vara barnvakt..

Hur helgen ser ut, om det blir stödfamilj eller ej återstår att se.. En sak i taget och positiva tankar..

Jag ska ta hand om hemmet och mig själv nu. Duscha och äta frukost. Samla energi på hög.

Ha en nice dag önskar jag o Maya..

Lite sjukt..

2011-11-23T21:19:00.000+01:00

Har haft en sömnlös natt. O imorse var inte lilla Maya som hon brukar. Det var ganska gnälligt och attans inget ville hon äta. Såg lite hängig ut på ögonen, men ändå, när hon vaknat till kom det där sprattlandet och glädjen tillbaka.. Åkte till dagis, men när jag kom och hämtade var det en jättetrött Maya, som såg på mig med såna där glansiga febriga ögon.
Hela förmiddagen hade varit bra och Safie och Maya var som vanligt och badade, vilket dom alltid gör på onsdagar. Efter middagsluren hade det kommit ordentligt, hon ville inte vakna och var varm.

Åkte raka vägen hem. Maya ville måla medans jag lagade maten och visst tusan var hon lite annorlunda, inte riktigt den tjejen jag är van att ha. Fast om man inte ätit bra på en hel dag så blir man ju automatiskt hängig och trött. Iaf jag.
La min själ i matlagningen och fixade Mayas favoriträtt. Kolja som paneras i mjöl och steks snabbt på vardera sida, sedan på med gräddmjölk, sakta koka en stund innan dill, gräslök, ärtor och citron går i.. Det blir sagolikt gott.. O yes, Maya åt som en varg!!! Glass till efterrätt och även den slank ner med glädje.
37,8 visade termometern på när vi med vilda prostester tog tempen. Det kan man inte kalla direkt för mycket feber sådär på kvällskvisten??
En styck pappa är lite dålig på det där med feber..
Lång kelstund i soffan, gav så mycket vatten till henne som jag kunde, eller som hon ville ha och sedan blev det även välling..
Nu sover hon, somnade gott på mitt bröst. O då kändes hon precis som vanligt..
En styck pappa vill gärna att hon är frisk imorgon :)..

Allt det som skett i mitt liv de senaste åren. Att få en underbar liten dotter. Att vara ensamstående pappa, och ha allt ansvar och skötsel på mina axlar. Att Maya har sin cp-skada. All tid som jag ger henne. Har gett. Det blev liksom min uppgift i livet. O jag tar den med ro. Tar tiden precis som den kommer. Känner någonslags djup stolthet för det som jag var dag ger och får. Men!!! Lilla Maya inte bli sjuk just nu.. Imorgon och på fredag har jag fullt upp med viktiga möten, människor som verkligen behöver mitt stöd.. Om det varit några vanliga dagar framför mig, med de där alldeles vardagliga besöken jag gör vore det inte lika "farligt", men faktiskt så är dessa speciella.. Min underbara, fantastiska mamma ställer upp och den tacksamheten jag känner för henne finner inga gränser.
Det är stödsfamiljshelg i helgen. De dagarna är viktiga för mig och Maya, men om hon är sjuk blir det liksom inget.. Så håll tummarna att det bara var ett tillfälligt besök av feber..

Det är som det är. Fortsättning följer..

Lyssnar på gammal go hårdrock ikväll. Medicin för min själ. Blandar och ger, skriver några rader och tecknar en del, skissar på det som förhoppningsvis ska smycka min arm, bröst och rygg.. Dags o tatuera sig igen. Nice.. :)

Asken med sorg är stängd. Locket ligger på. Kan dock ana den, och känna hur det bubblar inom den. Ser mitt liv, dagarna som traskar på, ser mig själv och det som sker från ett annat perspektiv. Jag har tagit tag i de beslut jag tog på min semester. Ger Maya än mer kvalitetstid, mina timmar för mig själv tar jag hand om på ett bättre sätt och slappnar av mer.
Jag har bokat samtal med en helt utomstående för att reflektera på ting och skeenden i livet jag själv inte kan styra över.. Jag gör så gott jag kan, bra saker för mig och mina barn. Mer än så kan jag inte göra..

O jag går faktiskt och lägger mig i tid, fast sömnen kan vara lite svår att ta fatt ibland. Mår alldeles förträffligt bra mitt i denna varma november..

Nu ska jag sätta mig ner och planera mina avlösartider för december. Så..mina fina läsare jag önskar alla en godnatt.. o dröm drömmar om lycka..

Sovgott.. U.

Hockey o höftröntgen..

2011-11-22T20:32:00.000+01:00

Igår kväll var jag på hockey, det är inget som tillhör vanligheterna som ni vid det här laget vet, att herr Lindahl beger sig på något sportevenemang, men det är trevligt ibland och speciellt när vi som igår är några stycken.
Min allra bästa vän var med, Micke, han och jag har kännt varandra sen vi var sisådär 7 år och sedan dess är vi bästa vänner och gjort mycket ihop genom livet.
Vi tog en bit mat innan matchen och samtalade. Om livet som flyger förbi. Om hur våra liv förändrats och att vi på sätt och vis saknar det som var, men njuter av fulla drag av det som är.. Nöjda i stunden, men båda med olika mål och drömmar i horisonten.

Min fantastiska mamma var hemma med Maya och när jag kom hem sov hon, o jag och min mamma fick även vi en stund av allvarliga samtal. Sådana som betyder något, sådana man tar med sig och lär sig av.

Vaknade imorse och kände att något var liksom fel.. O japp, när jag kollade klockan insåg jag att vi försovit oss!!! Jädrans sömntuta till unge.. Men farmor hade sovit över och den hjälpen var ovärdelig idag, för vi hann.. förutom min och Mayas dagliga mysstund framför teven och barnprogram.
Varje morgon, en kvart av livet ger vi av varandras kärlek och närhet och det är en innerlighet, en ljuvlig ömhet som sprider sig i kroppen av just den stunden.. Tänk vad lite det behövs, för att ge och få..

Höftröntgen idag! Nu håller vi tummarna att inte höften glidit ännu mer ur sitt läge. Röntgen är inget Maya gillar direkt. Hon är panikartat ledsen och det skär djupt i hjärtat av hennes rädsla och tårar. Men jag vet att det är bara att köra på, låta det vara så, i det läget när Maya är såå ledsen finns det inget att göra utan att se till att få det gjort, och jajamen, direkt när jag lyfter upp henne från röntgen bordet så snyftar hon till och småsneglar lite surt på sköterskan, men snart, goa läsare, så kommer det där magiska leendet igen. Hon är en ängel..

Haft en underbar eftermiddag, Maya och jag.. Skrattet har klingat i lägenheten och det infinner sig en harmoni i vårt hem.. En harmoni byggd av tid..

Nu sover hon och jag ska ta hand om en del pappersarbete. Tyvärr får bloggen lite mindre uppmärksamhet för tillfället, jag är tvungen att prioritera, men jag lovar.. Snart, snart kommer det mer, om bara ni hänger kvar och läser.. Lite dåligt med kommentarer ibland :)..
Min dator krånglar en hel del, men det har kommit en del pengagåvor till min "insamling till ny dator",jag har bestämt att fortsätta med den november ut.. så, många bäckar små.. skänk en slant..

Njut av livet. Känn sötman av kärlek och trygghet i er famn..

Sovgott.. U.

En helg ihop..

2011-11-20T19:52:00.000+01:00

En hel helg ihop har vi haft, min lilla dotter och jag. Precis som jag beslutade för nån vecka sen, att tillbringa mer tid, kvalitetstid med henne. Tid för kel och bus, träning med både kropp och kommunikation.. För hennes skull, för min skull och framförallt för vår skull.. Oj, oj vad hon har skrattat, och jag till hennes klingade glittrande underbara skratt.. Hon har åkt helikopter, raket, gungat på mina fötter och fart som en vante när vi sjungit "Pappas lilla Maya" istället för nån trist kråka..

Älskar livet. Visst är det lite småjobbigt ibland och det är svårt att få ihop det där med att både vara pappa, anställd, studerande, Uffe och människa.. Men, om jag älskar tillräckligt hårt med hjärtat behöver jag inte tänka så jäkla mycket på det. O så försöker jag nog blanda och kupera bland de där olika uppdragen jag har i livet så det till slut bara blir människan Uffe som är kvar..

Något har fastnat i min hjärna och jag får inte riktigt bort det från tanken.. men, nja.. tror ta mig tusan jag gillar den tanken ändå..

Jo, hade faktiskt några timmars avlösning idag. Men det tyckte nog bara Maya var kul, för hon och Mia läser sagor och gör sånt som inte papsen gör :), som att måla naglarna..

O jag tränade förstås..

Ny vecka framför oss. Ett par besök för mig och Maya på sjukhus och hab. Först ut är höftröntgen, vilken alltid är trist för Maya. Hon är rädd och blir väldigt ledsen när vi kommer in i röntgen rummet. Nu håller jag tummarna att inte hennes höft har kommit ännu mer på glid än den varit!!

Men, en helg med en liten glad pigg treåring är knappast någon vila :).. Underbart, ja, men nu är Uffe trött.. så en stunds studier sedan blir det soffhäng..

Sovgott.. U.

Yes..

2011-11-18T23:13:00.000+01:00

Igår kväll när jag höll på med nattningen av min prinsessa hörde jag hur Alex gick omkring i lägenheten och pratade i telefon, o låg inne på min säng och pratade, stod i hallen och pratade, o balkongen.. o samtidigt hade han två av sina bästa kompisar sittandes på sitt rum.. Något är fel, tänkte en pappa, som också varit ung och kär..

Nattningen tog tid, igen, men med tålamod och mycket ömhet kommer man långt, så när Lillan väl låg tryggt i sin säng och ögonen började bli tunga av sömn knackade jag på dörren till Alex rum och bad honom komma ut och prata en stund.
Då kom hans tårar. Längtan efter flickvännen och att dom hade småbråkat var jättejobbigt.. Usch, o fy.. Det är liksom lite skillnad på att trösta en ledsen tre årig tjej och en ledsen 19 åring.. Men, vi samtalade. Jag förstod. Kände igen den där ångesten, längtan, oron..
- Pappa, får jag långa din bil och åka och hämta henne? Imorgon ska hon åka hem till Göteborg..
Hon går i skola i Vadstena, ca 4,5 mil från Linköping..
Sommardäcken sitter fortfarande på och jag hade tidigare på kvällen sett hur det var på gränsen till frost ute.. Jag såg framför mig hur han satt och körde de slingriga småvägarna, trött och kanske med en tår i ögat..
- Nej, sa jag, du får inte långa min bil. Men jag kan åka och hämta henne..
Så vid 21 tiden satte jag mig i bilen och hämtade henne. Gjorde jag rätt?? Ja, för den glädjen dom visade, den kramen dom gav varandra var värt allt..

Man finns till för sina barn på olika vis. Huvudsaken är att verkligen finnas till, men både hjärta och själ.. o i tankarna..
Att aldrig glömma hur det var, hur det kändes att vara ung och kär.. Underbart, men oj så ont det många gånger gjorde..

Ikväll har jag haft en efterlängtad avlösartid. Ända till tio på kvällen. Vet ni vad jag gjorde?? Japp, gymet.. tog hand om mig, bara slappnade av och njöt av min egna tid.. Jag behövde det, känner nu hur mycket. För jag mår väldigt bra. Det börjar spritta lite i själen igen.. O tankarna är positiva..

Som så många andra går jag omkring och är sådär lite småtrist förkyld, helst på morgonen, då är det mer som att ha en deg innanför skallbenet istället för en hjärna..

Har haft en jäkla bra vecka på jobbet. Stimulerande. Givande. O idag skrev jag på för ytterligare tre år. Det känns helt fantastiskt!!
Stolt är jag. Enormt stolt att vara där jag är idag. En fin lägenhet. Ett hem. Två barn. Ett jobb. O en himla massa kärlek till livet.. Nyfikenheten på det som är och kommer blir bara starkare och starkare ju äldre jag blir.
Häftig känsla att njuta av att bli äldre. Känner mig inte alls som 45, mer som 25.. Har nog eller aldrig varit i mer form än jag är nu.. Varken fysiskt eller psykiskt..

Imorgon är det en dotter pappa dag. Den ska fyllas med skratt och bus. God mat. Lite, men bara lite städning.

Nu, börjar klockan närma sig tid att gå och lägga sig. Önskar väl att jag kunde sitta här vid datorn och skriva på det som en gång kanske blir en bok. Eller att knäppa på lite nice musik och skapa vid ritblocket. Fast min prinsessa vaknar imorgon, troligen tidigt, det är ju lördag.. O för att få den där dagen jag vill, behöver jag min sömn..
För jag är ju faktiskt inte 25 längre.. :)

Sovgott o njut av livet, det är en underbar gåva.. U.

Vår tid..

2011-11-16T22:15:00.000+01:00

Pust.. men även en vindil av salig, ljuvlig tacksamhet..snuddar själen och jag känner hur kraften sakta växer inom mig igen..

Maya, min fina, har nog gått in i en ny fas av livet. Ni vet ju, hur bra det gått med nattning och sömn en längre tid. Ja, faktiskt ända sen vi flyttade hit i juni.. men nu är det annorlunda igen och jag tror jag vet varför.. Det är saknad i hennes själ.. o just den saknaden kan jag inte hjälpa henne med och det är otroligt frustrerande..men det handlar inte bara om det utan just att hon börjar bli en liten stor tjej.
Hon börjar alltmer förstå att hon är hon. Egot, jaget, det medvetna och det undermedvetna, vår egna skugga..
Det sker mycket i hennes liv och många är människorna hon möter, kanske, kanske känner även hon av en viss stress och oro i det.
Men, min innerliga djupa tro på samtal och närhet är orubblig. Ömhet och kärlek. Tålamod och lyhördhet.
Hon vaknar sisådär vid 4 tiden gråter otröstligt. Inatt gick vi omkring en stund, vaggandes, håller henne nära, nära mitt hjärta och smeker hennes rygg med handen.. O så bäddar jag till i min säng, o hon somnar om, nöjd och småsnyftande, men ändå finns det där, leendet igen. Mayas kännetecken, leendet, glädjen och nyfikenheten på livet.
Många som möter min lilla dotter säger att de möter en ängel som sprider enorm lycka runt sig. Det liksom strålar en aura från henne..

Bus och lek. En tre årings lycka. Den kärlek jag känner till denna underbara varelse är obeskrivlig. Hon är skatten vid regnbågens slut och inget kan göra mig rikare än det jag har i livet. Den vardag jag är priviligerad att leva i.
Igår, ja ni vet, då höll det på att brista. Små trivila ting blev berg höga, omöjliga att bestiga. Min son, Alex, förstod något just i den stunden. Han såg nog att farsan var på bristningsgränsen och nära till vansinne :).. allvarligt, så var det nog exakt det som behövdes.
För Alex har en tid varit för jäkla slarvig och inte brytt sig om någonting här hemma.. Det är mest.. Öhh.. vaaa.. näää.. jag är trött.. Ahhh, sen..
Men!! Idag kom jag och Maya hem till en dröm!! Hela lägenheten städad, balkongen (mitt ständiga dåliga samvete) helt iordninggjord, mat lagad, tvätt tvättad.. O så tog han och flickvännen, Alinde hand om Maya några timmar så farsan fick chans till ett pass på gymet.. Jag får tårar i ögonen när jag skriver om det..

Att först busa med pappa, sen bara vara med brorsan och Alinde ( som hon avgudar!!) o sen igen få tid med pappa blev nog lite mycket för Maya. Hon har vägrat somna ikväll.
Trött, hungrig och kelsjuk. Fick sin välling och sedan en lång saga o vaggvisor. Fast ikväll när jag pussade godnatt började den där lilla underläppen darra och en tår i ögat kom..
Det blev att ligga på pappas bröst och kolla trav ihop. O så gjorde vi om hela proceduren, o samma visa igen.. godnattpuss och tåren var tillbaka.
Varför envisas?? Upp med ungen och bädda i soffan så fick hon ligga där och vara med.. O när jag såg att hon knappt kunde hålla ögonen öppna, bar jag in henne i sängen, bäddade om, o så berättade jag ytterligare en saga. Viskande, för alla kramdjuren och faktiskt till och med Pippi sov ju redan..

Nu!! Är det min tid. Klockan är 22 och det är fiske på TV.. Ska in och säga till Alex. o bara må bra av att det är just mitt liv jag lever.. både i sorg och glädje..

Sovgott.. U.

Påfyllning, tack.. :)

2011-11-15T21:33:00.000+01:00

Usch o fy.. Någon som tror att varje dag är en dans på rosor och varje stund fylld av öm kärlek och förståelse?? Nja.. Ikväll tog orken plötsligt helt och hållet slut. Tomt. Soppatorsk.
Blev irriterad på både Maya och Alex för minsta lilla sak. Men, jag tog tag i det, sa till Alex att nu får du ta hand om din syster en stund och så gick jag ut på balkongen och räknade till 100 samt tog ett antal djupa andetag. Förstod varför jag blev som jag blev, alldeles för lite mat och alldeles för mycket att göra idag. Ingen bra kombination alls.
Åt en banan och sedan berättade jag för Alex hur jag mådde, att det inte alls var hans eller Mayas fel. Tror det är oändligt viktigt att samtala. Att berätta om både ilska och glädje.

JAg har suttit och skrivit massa mail. Långa och viktiga. Det får nu min blogg lida för. Hade, eller har en himla massa tankar och känslor som vill ut, men varken orkar eller har lust nu.. tyvärr.. thats life.. life of U..

Sovgott.. U.

En tår av lycka..

2011-11-13T20:39:00.000+01:00

Har haft en underbar dag på sjön.. Med både fiske och sällskap, samt magisk natur..

Kom hem till en pappig liten tjej..Oj, oj oj.. I nästan tre timmar har hon vägrat vara mer än en meter från mig. O jag som är hungrig som en varg.. vi har legat i soffan o kelat, hon på mitt bröst, precis som så många många kvällar. Ja, så somnade hon mer eller mindre varje kväll i två år, eller förresten i nästan tre år.. min underbara prinsessa..

Farmor var här när jag kom hem och då berättade hon följande:

"Igår kväll så berättade vi sagor, precis som du gör Uffe, o sen sa jag gonatt till Maya och pysslade lite, efter en stund, gick jag in till Maya och då låg hon där och log.. Så jag stoppade om henne och pussade gonatt igen.
Efter 20 minuter var jag säker på att hon sov, för jag hörde inte ett ljud innefrån sovrummet. Gick in till henne för att kolla läget och då låg hon och grät. Tyst gråt. Kudden var blöt av tårar, o så tittade hon upp på mig och sa - Pappa.."

Det gjorde ont i mitt hjärta att höra. Samtidigt som det berörde mig in i själen. Min Maya kan inte prata, hon kan säga några få ord, men det hon kan säga perfekt är pappa..

Så dessa timmar med kel och mys var välbehövliga för både henne och mig. Nu är det några veckor där jag kommer lägga tid med henne. Har visserligen en del avlösartid, o några timmar för mig själv, men i det stora hela kommer jag se till att vara där, finnas för min fantastiska dotter och jag ser fram emot det.. Att vara pappa är lätt, det är liksom allt runt omkring som kan bli lite småjobbigt ibland..

Gick nyss in och såg till henne, o nu sover hon gott.. En puss på kinden och viskande i örat.. -Pappa är här..pappa älskar dig och då log hon i sömnen..

Jag gick upp klockan 4 ( får helt och hållet skylla mig själv) och är nu ganska så trött. Det blir soffan och dra täcket över mig och se en ordinär engelsk deckare. Brukar somna gott till en sån..

Sovgott.. U.

Men, åk då farsan..

2011-11-12T19:52:00.000+01:00

Det var fisket som fick mig att börja blogga. Jag har en "fiskeblogg", men det var urminnestider sen jag skrev där.. men framförallt är det till stor del fisket som gjort att jag lever som jag gör idag.. eller kanske att jag överhuvudtaget lever.. Imorgon ska jag dit igen, ner till havet, "mitt" Ytterby, med doften av tjära och tång, båthusen, bryggorna, alla mina vikar där jag fiskat i så många år. Träffa min vän, fiskaren Lasse som är likt en far för mig. Han tog emot mig och lät mig bo hos honom när jag som allra mest behövde lugn och ro i livet. Då jag var tvungen att dra, fly från flaskan och drogerna, för att det höll på att ta kål på mig.
Då fanns han där.. Lasse och hans fru Britt..

Lämnade Maya hos syrran förut, o sen kom morsan dit.. När jag gick så var hon i famnen på fina kusinen Marcus och skulle upp på övervåningen till kusin Matilda..
Jag ville ha en kram innan jag gick, men hon vände bara bort huvudet och log.. o tittade på mig och ögonen sa liksom, men ÅK då farsan.. :)..

Har en bra kväll hemma i min ensamhet.. ätit lite god mat, packat fiskeprylar, tagit fram kläder och gjort matsäck.. Ska väl ta och lägga mig snart, så jag är på topp imorgon när jag hämtar upp min vän Niklas som jag fiskar med..
Niklas har jag känt ganska många år. För längesen var jag tillsammans med hans syster och då var vi då och då barnvakt åt den lilla rackarungen.. :).. Hoppas han har kläder med sig ordentligt imorgon, LillNicke..för jag orkar inte med nåt tjafs om att man fryser.. hahaha.. för jag gör det nästan aldrig..

Livet tickar på.. var på möte idag och där var ytterligare en människa som betytt oerhört mycket för mig och min resa till den jag är idag.. Din kram, dina kramar och din närvaro värmer mitt hjärta.. Lycklig att du finns..

Nu.. soffan.. sen sängen..

Må underbart.. U.

En dag att minnas..

2011-11-11T20:53:00.000+01:00

Vilken underbar dag!

Den började lite tidigare än vanligt och jag fick gå in och väcka min sömntuta till dotter. Körde henne till vår fantastiska resurs, Safiey, hon tog Maya med på en lång morgonpromenad till dagis.

O så mötte jag upp mina arbetskamrater och vi åkte genom Kinda bygden, in i storskog, och till STORA hästar..
Fick hämta dom i hagen och verkligen göra iordning dom, borsta och kratsa hovar.. Jag längtade tillbaka, minnen for som varma vindar i själen.. Om hur det var, när jag och Caroline bodde på landet och hade stallet runt hörnet.
Hästarnas närhet, doften, den trygghet de bringar. O så, när jag satt däruppe på hästryggen, oj vad jag tycker om det.. Min häst hette Amadeus, och var 1,87 i mankhöjd, en ganska stor pojke..

Magisk ridtur genom skog och mark. Sedan avslutade vi med en god middag på Kisa värdshus och några timmars personalmöte..

Skulle hämta Maya hos Safiey vid klockan ca 18, så när jag kom tillbaka till stan hann jag faktisk med ett kort pass på gymet :)..

Nu har vi haft en sån där mysig pappa dotter kväll, prinsessan och jag.. med bus och lek, sagor och sång.. Det var en väldigt nöjd tjej som nyss somnade gott..

O en styck Uffe är ganska sliten och hungrig, o kanske lite ensamt.. Men, jag tänker njuta av denna fredag.. Jag tänker njuta av morgonen och förmiddagen med min dotter imorgon, har några timmars avlösning imorgon, o sen ska vi till farmor.. Maya vill sova över där, älskar att vara hos sin farmor!! Jag tänker passa på o ta mig ner till havet på söndag och fiska några timmar. Kan känna ett sting av dåligt samvete när jag inte är med Maya, o hon sover hos farmor.. men, jag är ju nästan jämt med henne, varje kväll nattar jag, varje morgon tar jag hand om henne, varje dag lämnar jag och hämtar på dagis.. Jag tänker njuta.. o må bra.. för den grund jag byggt för mig och MAya är otrolig, den är gjuten i massivt berg av trygghet..

Sovgott.. U.

Beslut..

2011-11-10T22:15:00.000+01:00

Dagarna tickar på. Imorgon är det fredag igen och min semestervecka är slut. Många tankar i min hjärna och beslut har tagits.. Om hur mitt liv och framtid ska levas för att jag ska orka..
Det kommer inte bli så stor skillnad, förutom små detaljer som jag upplever inte funkar som det ska förnärvarande. En del handlar om avlösartiden. En del om mitt arbete. I det stora hela handlar det om hur jag prioriterar min tid med mina barn, o min egna tid. Men även om såna saker som ekonomi, mat, planering osv osv.. Jag är ensam om detta, med att ha min lilla tjej, underbara dotter. Det är ganska struligt med hennes mamma igen, och mer än så tänker jag inte skriva om det. Det handlar om respekt för en annan människa, och jag tänker ALDRIG använda min blogg till att skriva negativa saker, aldrig "kasta skit" på någon som inte har en chans att förklara sig.

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.

Mod att förändra det jag kan och

Förstånd att inse skillnaden.

Mycket av mina tankar under denna vecka har handlat om stress. Inre stress. Hur jag ska kunna möta en del av dagen på ett annat sätt.
Jag försöker hela tiden lära mig av det jag upplever. Förstå vad som sker. O sånt tror jag inte man gör sådär mitt i vardagen, mitt i allt som sker. Utan sådant måste komma med reflektioner. Genom att stanna upp och se bakåt, se vart det är den där otäcka inre stressen kommer. I vilka situationer och vilken tid på dagen jag mår som sämst av den.I det lilla förstår man helheten.
Har begrundat. Analyserat. Använt förståndet. Ringt och bokat samtalstid, för jag har den tron att man måste få ventilera en del som skett och sker med någon helt utomstående för att verkligen gå vidare och utvecklats. Det är inte alls så att jag håller på att bryta ihop, utan nog mera tvärtom.. Jag växer.. Jag utvecklas och den processen måste få ta tid.

Fyra besök för Maya kvar denna månad. Inte så många. In i början på nästa år kommer LEMO träningen igång igen.. Det innebär träning i grupp sju förmiddagar i veckorna 2-5. En utbildningskväll. Gruppträning en gång i vecka 10 samt två i vecka 12..
O så ska jag se till att mitt arbete inte blir lidande, samt att jag måste ju ha lön.. Ja, vad ska man säga.. Kan ju bara le och njuta av att jag inser mina begränsningar..

Fast, de tankar jag haft mest av allt denna vecka handlar om MIG. Min kärlek till barnen är så given. Att ge tid och vara hos Maya ( o självklart Alex, men han klarar sig och vill mer och mer vara i sitt liv).
Vad älskar jag med livet? Vad får mig att må bra?? Vad behöver jag mer av för att kunna hitta ännu mer energi? Vad behöver jag inte? Vad kan jag förändra och vad kan jag inte förändra?

Att vara i naturen är ett måste för mig. Fisket en ventil som jag inte skulle klara mig utan. Ju äldre jag blir (o det blir man ju hela tiden, tack och lov) betyder själva fisket mindre och mindre, utan det handlar om att få vara mitt i det som alltid varit. Naturen. Se, dofta, känna.. blicka in i horisonten..

Imorgon har vi personaldag. Vi ska ut och rida häst, och jag ser verkligen fram emot det. Har ridit en hel del i livet och älskar den frihet det ger.. o det lugn hästar ger.. O så ska vi rida på Shirehästar, världens största hästras, wow!! Jag har alltid beundrat denna ras och tycker de utstrålar en enorm skönhet och harmoni..

Ett av mina beslut är det här med sömn. :).. så nu börjar det bli dags o släcka ner i mitt hem. Stänga av alla maskiner och bara vara med mig själv..

Det handlar om mod. Att lära av livet och dess erfarenheter. På det viset kommer jag klara och växa inom alla områden. Jag kommer klara av mitt arbete ännu bättre. Maya likaså, men framförallt kommer jag bli en bättre människa i hjärta och själ..

Ge varandra kärlek och omtanke. Stanna upp och lyssna på både dig själv och dina medmänniskor. Smyg in till ditt barn och skåda dess oskyldighet, påminn dig om varför just du blev förälder och vad du ville ge det liv du satt till världen.. Pussa den lilla lena kinden och viska ord av ömhet..

Sovgott.. U.

Njut..

2011-11-09T21:06:00.000+01:00

En helt vanlig onsdag. Inte mycket alls att rapportera. Däremot har jag en snorig tjej här hemma, en liten näsa som täpps igen, och hosta som stör..
Men, hon äter bra och är pigg och glad.. Det är när hon ligger ner som "problemen" blir lite jobbiga.. Berätta saga som vanligt, o pussade godnatt.. Funkade inte ikväll, när näsan blir sådär igentäppt när hon precis somnar in, får hon panik och blir sååå ledsen, och då kommer spacistiteten som ett brev på posten.. HAr legat och kelat i soffan, med henne på mitt bröst och sedan gjorde vi om proceduren.. En saga till, en lugn och rofylld.. Så, till Mayas förtjusning sjöng jag vaggvisor.. Det gjorde susen.. Nu sussar hon gott o jag ska krypa ner under täcket i soffan och vila..

Det kan vara så att det blir en vaken natt. Jag känner liksom igen det här, med snorig näsa och hostig hals..

Njut av era liv.. U.

En dag med pappa..

2011-11-08T20:41:00.000+01:00

Sicken farsa jag har, det är ju inga otäcka drömmar eller nåt sånt där som han tror.. Jag är ju bara så jägarns snuvig om nätterna och då vaknar jag när jag liksom inte får luft.. men, hihihihi.. det är ganska kuligt att se när papsen vimsar in klockan 4 på morgonen och lyfter upp mig..han är sååå trött.. o det är ännu mysigare o somna om i pappas säng.. Då kommer jag upp lite mer med huvudet och kan inte halka ner som jag gör i min säng, o som alla föräldrar vet ska barnen sova med högt huvud när man är snorig..

Men, han tjatar ju om att han är så trött o då undrar faktiskt jag varför han inte somnar om igen, när vi har myst ihop oss i hans stora säng?? Han stör mig ju, med att ligga där och vrida och vända på sig, o vet ni hur knasig han är, för när jag sen vaknar o det är dags att gå upp, ja då har han precis somnat och säger till mig att -Maya vi kan väl sova en stund till.. men liksom baaaa..

Det är mörkt ute när han bär mig upp ur sängen, o vi två ligger länge under täcket i soffan och bara är.. tror det är en av de allra bästa stunderna på dagen.. Jag blir lite lack på honom när han säger.. - Jaha, dags o sätta lite fart på den här dagen då.. o lämnar mig ensam där i soffan.. men äsch.. jag myser iaf vidare..

Pappa, han fixar kaffe och välling, plockar fram mina kläder och oftast får jag välja precis vilka kläder jag ska ha på mig, fast jag måste säga att han har ganska bra smak för att vara pappa.. :)

Att klä på mig är jobbigt, både pappa och jag tycker det. För min lilla kropp gör inte som jag vill.. O mina armar är stela som pinnar, helst vid just såna tillfälle, då jag inte vill och är lite obstinat.. Jag har nåt som kallas växlande tonus. Det betyder att antingen är min kropp väldigt stel eller helt slapp.. O ni kan ju själva förstå hur det är att klä sig då!!! Det tar mer en 15 minuter att klä på alla kläder. Men pappa gör det kuligt ändå.. Imorse satte han mina vantar på fötterna och strumporna på händerna, jag sa till flera gånger men han bara visslade vidare och fattade inget.. Jag pekade med ögonen på fötterna och sen på händerna.. O tillslut såg han sitt misstag.. Hmm.. undrar vad som rör sig i den hjärna egentligen..
Troligen bara fiske.. det är ju det ända han pratar om.. fiske..

Vilken tur att lilla jag inte var med när pappa fick den där gäddan, den skulle ju kunna äta upp mig.. vi är precis lika långa, gäddan och jag..!!

Så, äntligen är vi klara med påklädningen.. O pappa fixar till det sista innan vi drar iväg.. Mot dagis o alla mina kompisar..

Det var buskul på dagis idag, men jag gillade inte maten, så när pappa kom och hämtade mig och han sa att vi skulle åka och äta varm korv o dricka cocacola blev jag jätteglad.. Det han inte sa var att vi oxå skulle gå och handla en KVAST!!! Hur kul tror ni det är?? Men, ok.. först korv o cola sen kvastköp.. Har jag nåt val, det är bara o hänga på..
Det blev ändå roligt att köpa kvast, för pappa var på bushumör och vi körde race i den där stora affären.. sladdade runt hörnen.. lekte kurragömma bland bananer.. o provsmakade sån där mat som dom bjuder på.. Jag skrattade så tårarna rann, och när pappa skrattade lika mycket skrattade jag ännu mer.. Att skratta är bra.. skratta är kul.. Det är så många som ser så trista ut och verkar ha det urtråkigt.. Jag tycker alla skulle få en stund med pappa och mig.. o få skratta..

En sak som jag kan längta jättemycket efter är att få gå och hålla min pappa i handen när vi är på stan eller i affären.. Idag fixade vi till det.. han höll min hand och gick bredvid mig när jag satt i vagnen, han liksom körde vagnen och styrde med min hand.. svårt o förklara, men mysigt var det..

Det är trist att vuxna människor ska titta så mycket på mig, ibland iaf.. för jag kan inte rå för att mina händer är felställda och pekar åt fel håll.. Jag kan inte rå för att jag sitter med armarna rakt ut, eller att dom är krökta i lustiga ställningar.. Jag kan inte rå för att jag sitter som en spänd fjäder, med öppen mun.. JAg kan inte rå för att jag inte kan prata och att jag låter högt när jag vill pappa nåt.. Jag känner mig annorlunda då, när vuxna människor stirrar och viskar.. Sluta genast med sånt, snälla.. för jag är bra precis som jag är!!

Ett troll, jippi tjoho.. Pappa köpte ett troll till mig idag.. som ska vara med i sagorna han berättar om kvällarna.. Trollet Lurv!! O jag blev världens gladaste tjej.. Här ser jag, Lurv och Lisa på "Vi på Saltkråkan" medans pappa höll på o vika tvätt..

Idag har varit en underbar dag. Knasigt rolig. O det bästa av allt att vara med pappa.. Vi såg film en stund, han och jag.. Men, det är MYCKET bättre o ligga mysigt nedbäddad i min säng och höra hans spännande sagor..

Nu skriver jag inte mer.. Pappa hälsar till alla läsare..

Sovgott.. M.

Små, små studer av lycka..

2011-11-07T20:52:00.000+01:00

Ni vet, min lilla tjej har ju under en ganska lång tid nu sovit som en stock från det att hon somnar till morgonen.. men nu är hon nog i någonslags förändringsfas i livet.. I fredags vaknade jag av att hon grät, ett sånt där hjärtskärande, som får en pappas inre att våndas.. Höll henne mjukt, kärleksfullt i min famn, smekte handen utmed hennes rygg och gick omkring i lägenheten och vyssjade tills hon lugnade sig.. O imorse, likadant, jätteledsen.. men pappa har en del tricks som får henne lugn och hon somnar gott igen..
Tvättar bort det otäcka, med keliga pussar och närhet.. Sedan lägger jag henne mellan mina ben, på mitt täcke och ett över henne.. Jag tror på det, då barnen känner en viss otrygghet, att bädda in dom, låta dess kropp omfamnas av värme och kärlek.
Det blir som att ligga skavfötters, o jag kan vagga henne med benen.. Hon somnar om, men nja, det är värre med mig..
Så, i fredag klockan 4, i lördags kl 4, i söndags halv 7 och imorse klockan sisådär 4.. Gäääsp.. Nu börjar jag återigen längta efter smaken av sömn..

Men, jag mår alldeles förträffligt bra. Underbart. O Maya mår nog ännu bättre, hon är på ett strålande humör..

Semester. Njuter. Av livet. Tiden. Inte bara försöker, utan gör. Välkomnar förändringarna och ser möjligheterna i dom. Möter problemen med nyfikenhet och öppnar mitt sinne för lösningar istället för att låsa in mina känslor bakom galler..

Städat idag. Inte allt, men en hel del.. Utnyttjat tiden. Hämtade Maya redan mitt på dagen och åkte till sjukhuset. Vaccinationdags. O lilla, lilla underbara, tårarna rann och hon skrek. Men, hon var nog lite stolt efteråt, för pappa berömde och sa att hon var världens bästa tjej.. O när vi sen satt och klädde på kläderna igen, charmade hon varende sköterska som gick förbi..

Belöningen blev en pariserbulle och Cocacola. Gick till mitt arbete och satt där och mumsade bulle och drack Cola.. Sicken lycka.. Små, små stunder av innerlig evighet i själen.. Minnen att för alltid njuta av..

Det blev en pappa/dotter eftermiddag. O, kanske blir tjatigt, men vi njöt av varje sekund.. Kvalitetstid.
På eftermiddagen kom Sussanne, avlösare, Maya trivs som fisken i vattnet med henne och det gör att jag kan verkligen slappna av de där timmarna jag får..
Vad jag gjorde de där lediga timmarna?? Gymet såklart.. :)

Nu har jag nattat, berättat saga och suttit vid hennes sida, klappat en mjuk liten kind och pussat godnatt, viskat i örat.. - Pappa älskar dig, min skatt..

Nu ska jag bädda min säng, med nytvättade lakan, hoppas bara dom har torkat. Sedan tänker jag inte göra ett dugg mer ikväll.. Livet är magiskt..

Sovgott.. U.

Pust.. :)

2011-11-06T17:57:00.000+01:00

Jaha.. stödfamiljshelgen slut. Tiden går fort. Har fortfarande svårt att på allvar slappna av de här "barnlediga" dagarna. I eftermiddag hämtas LillTuss igen..

O varför är det så hiskligt svårt att tillåta sig själv att SOVA när man väl har möjligheten??

Lilla Maya är hemma igen..o pappigare än vanligt :).. Nu kollar hon tv, men är sådär trött gnällig.. Jag skulle lagat mat och fixat, det blir att ta sig tid med dottern istället.

Välling och mys och sedan en tidig saga i sängen.. Hoppas er helg varit bra..

Sovgott..

Lita på mig, sa november..

2011-11-05T04:31:00.000+01:00

Tidig morgon. Tystnad. Novembermörkret griper tag i mig, lägger sitt gråa täcke över mig. Jag försöker finna ro och trygghet i dess skepnad, men hur jag än vänder och vrider, lyckas jag inte.. Ändock är november den ända månad jag kan lita på. Den jag inte alls har några förväntningar på, den kan jag göra mig besviken utan att skada, göra mig besviken, för den är november.. Tyst grå. Ruggig. Stjärnklar.. November klär av naturen och blottar en sårbar nakenhet.

Det är jag som är källan till det som sker runt mig.

Klockan tickar på. Jag ska först hämta Alexander, sen Oliver och Nicklas. Fiske hela långa dagen, eller korta kanske man säger..

Jag går på kanten av en brant, djupare än någonsin, ser inte ens vart stupet slutar. Måste försiktigt se mig omkring, vart jag sätter mina steg.. Stigen blir snårigare.

Må gott, kära läsare.. Njut av tiden. Varsamt ta hand om den och de som håller er kära.. Gräset är aldrig grönare någonannanstans..

U.

När tårar smakar lycka...

2011-11-03T21:41:00.000+01:00

Det är blandade känslor i mitt inre. Som att gå i sankmark och känna hur stegen blir tyngre och tyngre, men ändå blicka över en skönhet större än något annat.

Det kvittar, ibland, hur djup kärleken är. När den psykiska tröttheten knackar på. När minnen river. När jag påminns om hur svår hjärnskada min fina dotter har. Hur mycket jobb det är, med allt, hur sårbar hon är.. När kallelse efter kallelse dimper ner i brevlådan, från sjukhus och habilitering.. Just nu har vi fyra tider inbokade, inom en snar framtid, och jag vet att fler är på väg. Läkarbesök, höftröntgen, kommunikationsutredning..

Det kvittar, ibland hur mycket jag älskar livet. När tvätthögen växer, disken kallar, matlagningen blir ett krav, pappershögen blir högre och högre. När jag blir efter i studierna. Om man kommer efter lite grann, dag efter dag, med göromål, hembestyr och till slut har dessa små stunder blivit ett berg att bestiga.

Vad gör man?? Jo, jag plockar fram en obändig vilja att förändra. Inser att det är dags att just nu göra en liten förändring. Stanna upp i livet och komma ifatt, både i den psykiska balansen men också med de måsten som livet bär med sig. Att ta ansvar för sitt egna liv. Moralfilosofi.

Min prinsessa. Med kramar av innerlighet. En glimt av öm ljuvlighet. En glädje som är få förunnat..
Min son, med ett hjärta av guld och en själ som liknar min. Det är för dom jag finns..
Men, den viktigaste personen i mitt liv är ändå jag. Mitt väsen. För att jag ska orka här och nu, men även i den framtid som ligger framför.

Stannade upp i måndags. Parkerade bilen mellan dagis och arbetet och tog ett beslut. Ett som bara är för mig. Dock kommer det, förhoppningsvis, betyda att jag hinner ifatt och kan fatta strålen av ljus och ömhet, styrka och kraft igen..
Ringde min chef och bad om en veckas semester. Så, fina läsare, nästa vecka är min..
Då ska jag tvätta och feja, pyssla i mitt hem, låta frön som såtts i mitt inre gro.. De har legat där ett tag, såtts djupt och sakta grott till mina beslut. En förändring.

Rädslor. Obehag. En vaksam smygande farlig trygghet i det som hela tiden är kan för mig vara att gå på tunnaste is. Jag ser fram emot en slags förändring.
Det är inga drastiska förändringar jag skriver om. Jag söker en balans, för livets stig kan vara slingrig och valen vid vägskälen viktiga att ta..

Tror att det då och då är ett måste, för mig, att stanna upp och se mig omkring vad som sker. Inte bara skriva om hur viktigt det är att lära av erfarenhet, utan också göra det praktiskt möjligt. Sätta sin filosofi till verklighet.

Ikväll är ingen bra kväll. Den är fylld av trötthet. Känslig. Saknad. Mina ögon fylls av tårar.. men tårarna smakar lycka.. Jag är som en överfull tillbringare och nu börjar det sakta, sakta rinna över.. O jag vill inte spilla av den kärlek jag lever med.. Den vill jag behålla och ömt vårda..

Nu, klockan snart tid för sömn. Innan dess ska jag släcka ner, tända några ljus och i tystnad sitta och meditera.. Känna hur min kropp mår och låta själen få vila..

Sovgott.. U.

En styck onsdag..

2011-11-02T19:09:00.000+01:00

Nattat Maya, eller nattar Maya.. vilken otrolig tjej jag har. Välling och sedan en lång saga, om otäcka stora sjötroll och läbbiga grottor på hemliga öar i djupa skogsjöar.. Sicken tur att Pippi finns!! Maya har blivit lite rädd, o verkligen skrattat så tårarna rann när Pippi och Lilla Gubben galopperade genom skogen och hoppade över stock och sten.. Underbara magiska stunder som får en pappa på gott humör..

Nu ligger hon därinne i sin säng och bara liksom småpratar med sina vänner, kollar upp i taket, tittar på de glimrande stjärnorna som tindrar i hennes fönster.. Snart, snart ska jag gå in till henne igen och släcka stjärnorna och natten kommer.. Ge en sista puss på kinden och viska ord av ömhet i hennes öra..

Själv ska jag äta en god sallad, med en sjysst stor köttbit.. Gjort en typ grekisk sallad, och till det en maffig entrecote.. mmmmm... O sen bara softa ner i min soffa, se på travet och njuta av en onsdagskväll, in the life of U..

Det är mitt liv. Min tid. Vem kan göra den bättre än jag själv??

Sovgott.. U.

Mörka moln. Ljusa tankar.

2011-11-01T20:57:00.000+01:00

Det är struligt just nu. Med både det ena och det andra. Internet har inte funkat hemma hos mig på ett tag, så nu tar jag en kort stund på jobbet för att uppdatera, eller kanske informera är mer korrekt.

Helgen har varit bra, här i Lindahls liv. För både små och stora.. Samtidigt breder mörka moln upp sig i horisonten, de tornar upp sig till hotfulla monster, o en del har redan kommit och skymmer en del av sikten, och gör vardagen lite tuffare och möjligen jobbigare än den skulle behöva vara.
Fast, det är så att allt man möter, gör, är inte mina val

.. ett antal timmar senare.. för när jag satt där på mitt arbete, dök det upp en hel del annat att göra och jag fick ta emot ett studiebesök och sitta och informera om min arbetsplats och de arbetsuppgifter vi gör..

Maya har somnat. Efter dagis åkte vi till leksaksaffären, det är inte ofta, men när vi väl gör det glittrar hennes ögon av förväntansfull entusiast.. Vi var på jakt efter en prinsessa!! Ni vet, sagoberättandet om kvällarna handlar ofta om en prinsessa och alla hennes kompisar, men hitintill har liksom prinsessan bara funnits som en fantasi, men nu, ikväll fanns hon där på riktigt i sagan.. en blomsterprinsessa blev det.. Så nu bor prinsessan, Pippi, Lilla Gubben, Herr Nilsson, grodan, Apan Nicke, Fia och Lisa, Lillnallen och stornallen, Knas, myran Tyra, råttan Lotta, Voff, fjärilen Elsa, o några fler i Mayas säng.. Ni kan ju tänka er, sickna äventyr som sker om kvällarna.

.. Jaha.. Hade skrivet ett långt inlägg och precis när jag skulle publicera det så bara försvann allt..

Att odla kärlek. Ömt ansa och sköta om livet.. skörda lyckan..

Ändå finns dom där orosmolnen. Precis som ett oväder kan jag inte fly ifrån dom, utan måste stå fast i stormen. Lev och låt leva får bli mitt motto de kommande dagarna och veckorna.

Orkar liksom inte att skriva om allt igen, har suttit och skrivit nästan en timme. Satans dator.. Kör den där "insamlingen till dator" ett tag till.. TACK, alla för små som stora bidrag. Det är fantastiskt och ni är underbara kära läsare.. Fortsätt läs så ska jag skriva.. Det är er förtjänst att jag finns, att min blogg är kvar.. tipsa gärna en vän eller två om bloggen..

Lovar, återkommer imorgon.. om dator och anslutningar tillåter.. Nu måste jag äta och vila för att orka..

Sovgott.. U.

Lyckliga fredag..

2011-10-28T22:22:00.000+02:00

Det skimrar av lycka i mitt liv. Det är den sanna drömmen.. Det är på riktigt och en magisk verklighet.. Imorse vaknade jag tidigt, utan att bli väckt av Maya, jag vaknade helt enkelt av mig själv och kände mig utsövd och pigg...
Smög upp, klockan, tick tack slog snart sex.. Bryggde kaffet och förberedde Mayas välling. Satt i ensamheten och såg på nyheterna och njöt.. Nästan smårös över det liv jag lever.. Att vara jag..

Urkrafter ger det mig.. o min belöning visar sig var dag.. Att ta mina beslut på morgonen, att idag ska jag göra något bra, jag ska hjälpa en människa utan att kräva något som helst tillbaka.. Jag ska göra det utan att behöva berätta det för hela världen.. Jag ska ge mig själv tid, egen tid, fast jag har agendan helt fullmatad.. Mina gärningar är för mig, ta det lugnt och en sak i taget.. o sist, men kanske det viktigaste.. Lev och låt leva.. Låta andra människor ta ansvar för sina egna liv..

Sympati och harmoni.. smekningar som viskar i vinden.. Innnerlighet och känsla.. Om du älskar livet som jag, så vet du..
Det är liksom som det är. Ena dagen står man där, med tårarna upp i halsen och man är sårbar, man önskar bara få en kram och någon som kan ta emot en i fallet.. Men lyckan lever ändå.. Den är rotad, djupt i själen.. O så är det dagar som denna.. Det liksom spritter i benen, o skrattet, bubblar, lockar, pockar..

En stund, framåt eftermiddagen gick jag visserligen in i en vägg, som svedde näsan lite.. Den där väggen brukar komma sisådär vid 15 tiden, då är det som jag tappar all kraft.. Det är nog en kombo mellan massa arbete och hunger..o en viss stress att hämta Maya..

Hennes leende. Den djupa glädje hon visar när jag kommer och hämtar är värt allt.. allt.. Tog oss genom stan, bilköer, en ganska hungrig pappa och en utråkad Maya.. gick på stan och köpte kokt korv med cocacola.. bara dotter och pappa. Hon och jag..

Avlösning på eftermiddagen och kvällen. Jag tränade och träffade Alex ett tag. Viktig tid, pappa och son..
När jag sen kom hem hade min prinsessa somnat. Smög in till henne och gav en puss på den där mjuka, lena kinden.. pappas skäggstubb kittlar.. o hon slog upp sina fina blå..

Det blev en av de där underbara keliga stunder, en som fastnar i själen.. en gosig kram, ligga på mitt bröst och titta på teven..

Det gnistrar, ljusen från miljoner stjärnor träffar mig och jag är den rikaste mannen i världen.. Tiden, är mer värd en något annat.. den är gratis och den är magisk..

Nu, hur många läser min blogg??? Hur många har hittat tillbaka hit?? Som ni förstår är den där på "Bloggagratis" borta.. Troligen inblandad i en hackerkomplott.. Varför, jag undrar varför måste människor hålla på att jävlas??

Var gårdagens inlägg lite annorlunda?? Jag vet.. men hoppas de flesta förstår varför.. Det där med reklam, ni vet och jag kom ytterligare en bit på väg till en ny dator..

Nu, önskar jag alla en fin helg.. Ta hand om er, pussa era barn, sätt er på huk och möt dem med öppna armar.. ge av er kärlek och av er tid..

Sovgott.. U.

Lyx, casino och vackra kvinnor..

2011-10-27T20:36:00.000+02:00

Stannade upp tiden en stund idag, kände hur orken liksom rann ur mig och jag gick ner till stadens å. Satte mig på en parkbänk och försökte hitta tillbaka till ork och lust till arbete och alla andra krav som livet bär med sig..
Löven for runt mig, hösten påminde sig, vindarna fick dom att virvla och snurra runt och lämna träden, klä av dem till nakenhet.. Jag blundade och började dagdrömma.. Om en annan värld, långt långt härifrån.. till något jag inte brukar drömma om, men som ändå vore så underbart roligt att uppleva..

Tänk att glida in i Las Vegas i en Chevrolet Corvette, cab.. se hur hotellen, casino, restauranger och nöjespalats avlöser varandra.. Parkera utanför hotell Golden Nugget och ge nyckeln till hotellpersonalen som ordnar med parkeringen..
Softa in på rummet, eller förresten sviten och kasta sig i en stor skön säng.. Vila, utan krav, ta sig ett långt skumbad, o med bara en handduk runt sig sitta i fåtöljen och se ut över stadens puls, alla neonljus, blinkande lockande casino, där drömmar om de stora pengarna finns.. Där lyckan kanske bor.. Ikväll, gott folk är det min tur att roa mig..
Med självsäkra steg, doftande av parfym tar jag mig ut i vimlet. Bilar som far förbi, den ena finare än den andra.. Vackra kvinnor och doften av värme.. Promenerar South Las Vegas Boulevard fram och njuter av livet.. Plånboken full med pengar, ingen oro, inga krav.. Bara nöjen och casino. Ikväll ska det spelas.. Black Jack och Roulette..
Skylten, neonljusen blinkar.. O där, precis där på Fitzgeralds casino, där ska min kväll göras.. Där ska pengarna håvas in..
Ljuden av klirrande, doften av rikedom, precis som i en James Bond film, beställer en dry Martini och sätter mig vid roulettebordet och kulan börjar snurra.. Det här är min kväll.. min dröm..

Vaknar bryskt till av mobilens surrande ringning.. Arbete, löven täcker marken som en tjock matta, jag reser mig upp och inser att jag är kvar.. Mitt i dagen, vardagen.. men en dag, ska jag dit till Las Vegas och för en vecka leva i lyx..

Sovgott.. U.

Kalabaliken i Linköping..

2011-10-25T22:10:00.000+02:00

Tystnad, helt tyst i mitt hem, ingen teve och ingen musik.. Ett par stearinljus brinner, lågorna kastar skuggor bland väggar och tak.. Tyst harmoni. Min värld. Här, på denna planet sitter lilla jag och är.. Lycklig i skratt och gråt. Trött men samtidigt pigg och full med energi.
Jag förbereder mig för en lång stund av meditation. I mörker, där jag lämnar alla tankar.. och bara känner in hur min kropp och själ mår.. Tillåta mig själv en stunds vila och ta mig till en plats där stillhet och ro råder..

Den började urmysigt, denna tisdag i oktober. Hämtade Maya och drog med mig hennes täcke ut i soffan och bara låg och kelade.. Hur underbart är det inte, att känna den närheten, hud mot hud.. Klappa kinden, dofta i håret och småkittla foten.. Att bara vara, ingen stress, jäkt, eller krav.. Tänka att detta är viktigt, för henne och mig.. Göra göromålen så enkla som möjligt. Dricka en kopp kaffe, ge vällingen, plocka fram kläder.. Ja, imorse fick Maya helt själv välja kläder.. Hmm.. det blev lite Pippi Långstrump över dagens outfit!!

Utanför där vi bor hålls ett gigantiskt vägarbete på att utföras. Dom ska hålla på till sensommaren 2013.. o just nu är det verkligen kalabaliken i Tannefors.. Jag ska ut från min lilla gata och korsa två filer, där det är en strid ström av bilar och kö.. Man måste vara stentuff och liksom bara tuta och köra, annars blir man uppäten och får stå kvar där tills rusningstrafiken är över.. Igår hade jag en äldre liten dam i bilen framför mig, som just inte vågade vara tuff.. O det tog över en kvart innan jag ens kom ut från min gata.. Men imorse gick det smidigt och resan till dagis var en sån där resa med sång och skratt.. En styck pappa på strålande humör och en styck liten tjej som skrattade och njöt av pappas påhitt..

In på dagis och möts av en dagisfröken som säger..
- Jag har försökt att få tag i dig, men du har inte svarat i telefonen..
- Men, säger jag, har du ringt min arbetesmobil oxå???
- Näää.. jag har bara fått det här numret! Visar upp en lapp med alldeles korrekt nummer, men bara till min privata mobil.
Jag vet inte hur många gånger jag sagt att om jag inte svarar på min privata mobil, så ring arbetesmobilen.. Hur svårt ska en sån sak vara att förstå??
Vad har hänt, tänkte jag? Varför har hon ringt, nu på morgonen? Har det hänt Safie nåt?
- Du ska, skulle haft med dig Mayas ståskal idag!! Sjukgymnasten från habiliteringen kommer 9.15 och då ska Maya helst stå i sitt skal!!!
Det kändes som ett vulkanutbrott inom mig. Den informationen hade jag helst av allt fått igår..

Jag är världens snällaste och väldigt lyhörd och har ett tålamod utöver det vanliga.. men, imorse..
Det var en osande svärandes Uffe som med bestämda kliv gick tillbaka till bilen.. efter att ha sagt min mening till den där stackars dagisfröken..
Genom stan igen, med bara 30 minuter på mig tills jag skulle vara på utbildningen. 30 minuter. Hrmfff.. O varför ska det alltid bli rött överallt när man har brått???

Idagarna två är det utbildning för mig. En utbildning i MI. http://www.hojdpunkten.se/?gclid=CNrvv5TPhKwCFc1rfAodWkxQ9A, och jag har alltid tyckt det är skönt att vara i tid, i god tid när det är såna händelser. Att sitta och koppla av, ta en kopp kaffe innan och prata med de andra kursdeltagarna.. Det blev inte så idag!! Men jag hann..
När jag med skrikande däck svängde in på dagisgatan, stod dagisfröken ute vid parkeringen och tog emot mig..
- Så här är det, sa jag.. Hädanefter ringer ni båda mina telefonnummer och jag kräver att ni i GOD tid talar om för mig när habiliteringen ska komma på besök på dagis.. Punkt. Gav henne ståskalet och for iväg..

Första timmen var jag mest i tankarna hos Maya. Hur skulle det gå?? Det är ju så viktigt med att hon står i skalet.. O så smög det sig på ett lite dåligt samvete.. Jag hade ju inte behövt gå på så hårt.. visserligen hade jag rätt, i att jag måste få information. men...

Så, vid första fika rasten ringde jag dagis. Frågade hur det gått och bad om lite ursäkt att jag skällt.. :)

Maya stod i skalet.. Jippi.. Oj, vad glad jag är för det..

HAr haft en underbar eftermiddag och kväll med Lillbus.. Promenad på stan, gick till leksaksaffären och köpte en liten sak till Maya.. det är inte vanligt..men då det sker en stor och minnesvärt ögonblick för henne.. Tog en korv på torget och bara njöt av att vara pappa..

Det är underbart.. att vara pappa..

Sovgott.. U.

blandat och gott..

2011-10-24T22:06:00.000+02:00

Mitt skrivbord ser ut som en klok förvirrad professors.. o jag vet precis vart alla viktiga papper är i röran.. Koll på läget, alltså..

Men, jag har ingen riktig sån där koll på livet just nu. Har bara sååå mycket att göra och hinner inte med med känslor och tankar. Bestämde mig idag för att det måste jag göra något åt! Maya ska få mer tid med pappa.

Lyssnar på människor på mitt arbete, lyssnar på människor på min fritid. Behöver ta tag i det, o kanske ha någon som lyssnar på mig ibland..

Är helt slut i både kropp och huvud. Känner visserligen hur orden vill ut och de kittlar mitt innersta..

O så undrar jag vad tusan som hände med den där andra bloggen.. den adressen kommer iaf inte jag till.. om någon annan gör det.. kan ni väl höra av er..

"Insamling" till en ny dator fortsätter..:)

Mår ändå underbart bra. Känner mig stark och full med kraft i själ och hjärta. Maya mår oxå bra, är en piggelin liten tjej.. med massa bus och lek i sinnet..

Det är nog så, att när det är mycket i livet, hinner jag inte med i förändringen och kan eller inte beskriva eller skriva.. Det kommer.. det kommer..

Klockan är nu 22, och jag ska se på tv en stund. Sen plugga. Läsa och begrunda om dödshjälp.
Imorgon är det utbildning igen. Två långa dagar framför mig i konsten att samtala. Motiverande samtal. O där ligger ändock vikten i att lyssna.. Detta eviga lyssnade..

Sovgott..

Galen..

2011-10-23T04:47:00.000+02:00

.. Tidig morgon.. Troligen är jag galen som inte tar chansen att SOVA... :)..

Men, väl nere vid mitt favoritställe kommer jag inte vilja åka hem.. Där njuter jag.. önskar alla en underbar söndag..

U.

.. Förlåt..

2011-10-21T20:41:00.004+02:00

Förlåtelse är livets ljuvliga kärlek..
det är någonslags befrielse från kedjor som låser fast själen i plågsamma smärtor. Smärtor som skaver i det omedvetna, ilska och agg mot medmänniskor och sig själv.. Att förlåta..

Inte den ytliga. Ett förlåt handlar för mig om en tillit, en ödmjukhet inför mig själv och ett förlåt är att återigen leva igen..lämna ifrån sig minnen av något som skett.. ge en chans till försoning. O aldrig återvända dit igen.. aldrig, aldrig använda det som ett vapen, dra upp tingen som skett igen.. Tror det är så, att orden "jag älskar dig" och "förlåt mig".. är ord och fraser vi alltför ofta använder så de förlorar sin mening..

Att låta mina armar hålla dig tätt emot min kropp, runt din midja och viska mjukt i ditt öra.. o känna att de snuddar din själ..

Det är en av de allra viktigaste lärdomar jag gjort under min resa i till ett nyktert liv. Till den jag är idag. Att förlåta. Mig själv för att jag tillät mig att sjunka så lågt.. att skada så många människor.. att lura och bedra.. att slå och rent fysiskt skada.. Men även på sätt och vis förlåta dom som skadat mig under livet..

Gnistrar i horisonten, ett banér av hopp..

Rakt och ärligt. Naket lämna ut mig och livet. Känner mig enormt ensam ikväll. Hade avlösning några timmar och tog mig ett varv på stan, en kopp kaffe tillsammmans med mina egna tankar. Mina längtansfulla drömmar.. såg människor gå förbi, par hand i hand.. en kyss.. blickar som tindrar av glädje och kärlek.. Kära.. förälskade.. Kurade nära, värme, skratt..
Log, inom mig.. mindes dig.. o hur det var.. det var då.. nu är nu.. Plockade ihop min tidning och drack upp det sista av latten. Gick, Nygatan upp, förbi gyllentorget, över s.t larsgatan och såg ut över trädgårdstorget.. där jag hängt så mycket.. då jag var kung på stan.. Nu, är jag en i mängden, ändock så oändligt mycket mer.. Tanneforsgatan, gågatan mellan torgen.. Möten, blickar som inte ser.. Var är den? Kärleken..

Går på ett möte. Sitter och finner ro och harmoni.. Kraft och ork..

Hemma och Maya hälsar pappa välkommen hem med kramar och kel.. Hon är sååå underbart fin med sitt nyklippta hår och hon själv verkar älska det.. är på ett solskenshumör och gosar.. närheten finner liksom inga gränser.. Somnar gott, till sagan om fjärilen Elsa och prinsessan..

En fredag i livet.. Life of U..

Tystnad. Man hör nästan tankarna viska. Minnen så starka att jag förnimmer en närvaro.. ska ta med mig dom och mina drömmar, fantasier och förhoppningar in i sängen sen.. Krypa ner under täcket och låta själen sväva iväg på utflykt..

Önskar er alla en underbar helg.. U.

Trolskt..

2011-10-20T21:18:00.000+02:00

Ikväll var Maya hos frissan. Oj, så stolt han var när vi åkte därifrån.. o såå fin.. Mitt underbara lilla troll..

Tack för bidrag till dator.. Det är ju fantastiskt..jag blir lycklig och varm i hjärtat av att ni verkligen skänker en slant till mig och Maya..

Mötte vemod idag. For genom ett landskap som sakta förbereder sig för en vinter. Liv som dör. Hörde ord från ett liv av besvikelse. Dom viskade och snuddade hjärtats innersta. Själen lyssnade. Det var som en framtid inte längre fanns. Ingen återvändo i den mörkaste av alla tunnlar.. Mötte orden med tystnad, bekräftelse och respekt.. Ett liv som varit. Tid, återigen denna tid, sårad, djupt sargad av besvikelse.. Det tändes ändock ett hopp, ett uns av glitter i sorgset öga.. Att lyssna, att finnas.. o låta orden som vänder tillbaka vara fulla av ljus och kärlek..

I bilen, där långt in i smålandsskogar, ute for, virvlade björkens guldgula löv och klädde av träden. De visade sin nakna skönhet, och skrek dessa är vi..

Dagen började vid 6 tiden, o ja ni vet.. rutiner och kel på morgonen. Iväg till dagis och arbete. O som sagt idag har jag kört bil hela dagen. Till ett behandlingshem i smålands djupa skönhet.. Jag log inombords då jag såg namn som Mariannelund och Vimmerby.. O Backhorva.. där hölls det en gång en auktion, där slagsmålen hölls i schack med en brandspruta..
Hämta Lilltroll och for sedan till farmor, lite käk och bus.. Måste nog spela in nångång när Maya och jag leker "farmors lilla kråka".. för då, kära läsare.. kommer ni få se vad lycka är..

Hemma framåt 20 tiden.. o igen, rutiner.. byta blöja, ge välling.. lite kel och gos.. o så kolla om slottet där prinsessan bor lyste.. o det gjorde det.. vackert o sagolikt..
Saga i sängen. Om trollen och skogarna.. Om kärlek som skimrar.. en mjuk puss på kinden, kittel av skäggstubb.. en leende när sömnen kommer..

Men.. pust och pust och återigen pust.. Sedan är ju liksom inte dagen riktigt klar.. Disk!! Jag hatar inte mycket i livet.. men vet i tusan alltså.. disk!!

Haft en underbar dag. En som påminner mig om att mina tankar och filosofi är rätt.. Nu, däremot, har jag bara en sak kvar, en ganska trist sådan.. Måste ta ett snack med sonen om att hjälpa till lite här hemma.. för vem orkar i längden.. Vem ser mig?

Skogen där trollen bor..

Sovgott.. U.

.. En vanlig onsdag..

2011-10-19T21:58:00.000+02:00

Jaha.. Hur dumt är det då, att den där "nya" inte funkar.. Jäkla blogg!!

Fick ett mail idag, från en människa som ville använda min blogg för reklam.. Vad tycker mina läsare om det?? O hur många har hittat tillbaka hit?

Brrr.. trött som attan ikväll.. försov oss imorse, attans unge som sover som en stock om mornarna. Litar visst blint på att pappsen ska vakna. Jodå, jag var vaken redan vid 6 tiden, men wow så skön sängen och täckets värme är just då. När jag vaknade nästa gång var klockan nästan halv 8.. Upp, yr och imsig, fixar till en del, helt övertygad om att Maya ligger i sin säng vaken. Hon brukar ju göra det, ligga därinne och småfilosofera med sina gosedjur och teckningarna i taket.. Så, jag kliver in i hennes rum och säger..
- Men, Maya du måste ju väcka pappa.. Men, hahaha, hon sov som en stock.. Underbart.
Bar upp henne i min famn, la mig i soffan med henne på bröstet och lät henne vakna med mina händers smekningar över den lilla ryggen..

Leende. Ögon som skimrar. Mjuk, ljuvlig närhet. En dag som gryr. Dagen som är vår, ta hand om tiden, sköt om den.. Odla kärlek och skörda lyckan.. Mitt ansvar för livet. För mina barn och då främst lilla Maya.. att ge henne allt jag kan, av mig, min tid, min famn, min trygga närhet. Ansvar att ge mig själv detsamma. Tid för mig. Kvalitetstid som jag njuter av. Tid som får mig stark, kan ge mig energi..

Moralfilosofi.

O just tid kostar inte en krona. Jag är en av de rikaste, insåg på vägen, den där stigen av upplevelser och en ständig längtan efter rikedom, att men Uffe.. Stanna upp och känn doften av vad livet ger.. vilka minnen kommer Maya ha när hon blir vuxen? Av leksakerna i hennes rum eller alla busstunder med pappa?? Presenter eller keliga magiska ögonblick? Massa godis eller pappas sagor varje kväll.. Ja, det är kanske en mix av allt.. Ändå, minnen går aldrig sönder om man ser till att de är innerliga av ärlighet..

Sorg och glädje går hand i hand.. Jag tar dem var dag och håller dem ömt och ber dom vara sams.. Våg som jag är, är harmoni och balans den bästa medicinen..

Så kan man ju undra lite.. Hur f-n man orkar.. Det dimper ner kallelser från sjukhus och habilitering väldigt ofta nu.. Tror det är sex besök inbokade nu, de närmsta tre veckorna.. men det är klart.. bara två i veckan..

Kylan kryper närmre.. mörkret sluter sig runt.. ljusen tindrar.. våra liv, själar virar sig runt i universums evighet..

Klockan ställs ikväll. Att försova sig är väl ingen katastrof, men det är bättre att ha lite tid för varandra..

Sovgott.. U.

Här igen..

2011-10-18T22:20:00.000+02:00

O så plötsligt händer det!! Min gamla fina blogg fungerar igen.. Men, vet ni.. Nu funkar inte den andra så hur tusan ska NI veta att jag skriver här igen!!!??

O hur ska jag veta att den här funkar imorgon? Då kanske den andra funkar igen..

Jag som hade en del att skriva om, men nu känner jag mig totalt förvirrad. Jag gör så här..:

Insamlingen till en ny dator går vidare.. Här lägger jag ut en länk angående de uppgifter som behövs för att sätta in pengar.. Alla bidrag mottages med stor glädje..men som ni lärt er av mig.. Det är era egna beslut.. Lev o låt leva..

Jag ska imorgon kolla om det går att komma in på den "nya" bloggen från datorn på jobbet och då liksom tipsa Er att jag skriver här igen.. Men, så här kan vi ju inte ha det, eller hur.. sicket jädrans förhållande det blir.. Man ska känna trygghet i ett förhållande.. inte en uns av osäkerhet..

Min lilla prinsessa, nån månad gammal.. tryggt mot pappas arm hon vilar..

Det är det som tagit mig hit där jag är idag. Ett bygge av tid. En grund så stabil så den klarar den tuffaste storm. Genomtänkt. Lärdom av erfarenheter. Att inte glömma de hål i marken man trillat i.. försiktigt gå runt dem..

Se dig omkring. Möt dina medmänniskor med respekt och förståelse. Fyll vardagen med kärlek och skratt. Det blir helt enkelt enklare då..

Nu.. har jag då problemet kvar.. hur tusan ni ska veta att jag skriver här igen..

Sovgott.. U.

STRUL... Igen :)

2011-06-23T17:54:00.000+02:00

NU strular min dator.. igen.. o den gör det verkligen på det mest lustiga sätt, för det är egentligen bara till min blogg den vägrar hitta, då och då kommer jag fram till loggin sidan, men då jag skriver i mitt användarnamn och lösenord och ska logga in.. så kommer "websidan kan inte visas" upp.. Hur lustigt ä'r det på en skala 1-10.. 11!!
Sitter på mitt jobb och smygskriver lite här.. o tror nog det är helt ok för mina chefer, dom bästa cheferna av alla.. där blev det lite fjäsk men det bjuder jag på..för dom är helt underbara..

Min prinsessa är hos sin farmor och ska sova där inatt och min son är hos sin flickvän som bor i Kungälv, hmm, kan han inte hitta nån närmre..men ok, hon är en fantastisk tjej och det är underbart att se dom kära..

Alltså, jag är helt barnledig, wowowow.. o dubbelwow igen, för jag känner att jag kan slappna av i det.. Tänker ta mig en promenad runt staden, äta en bit mat, gå upp till domkyrkan och meditera och finna lugn och ro i själen..

Så här har jag gjort.. Jag har skapat en ny "tillfällig" blogg så länge min dator inte tänker samarbeta som jag vill ( om den inte aktar sig blir den skrot!!) men tills dess så kan ni läsa mina ord och om vårt liv på
http://uffe66.bloggagratis.nu/

Hoppas ni följer med.. Livet är snurrigt ibland, datorer likaså.. men i det stora hela, längst in i själens kärleksvrå lyser en strimla av ljus och hopp.. Lycka att finnas och djup tacksamhet att uppleva detta som kallas liv..

Nu.. gör jag stan ett tag.. U.

Annorlunda..

2011-06-19T22:58:00.000+02:00

Jag bor numera i den stadsdelen av Linköping där jag är uppvuxen. Jag trivs verkligen här i Tannefors.. Underbara stadsdel.. O Maya verkar trivas och Alex likaså, fast han säger att det inte är så bra för att det är mycket längre till stan och hans skola..

Jag trivs, men en ilsken liten ettrig sak har etsats sig fast i det inre. Tvivel över vem jag är. Känner mig ensam mitt i allt. Oro för att jag klarar det. Stress för att åka bort en HEL vecka från min prinsessa. Stress för allt som måste fixas innan resan.. Ja, en massa såna där dumma idiotiska tankar som är helt och hållet onödiga..

Gör och tänk inte så jävla mycket..

Det är väl bara o ta tag i saker och ting, Uffe?? Eller? Hur svårt kan det vara? Och, du, hur många gånger har du tänkt, sagt och skrivit.. "Behöver koppla av från detta, ha mer än en helg barnledigt, längtar till fjällen, o se in i oändlig horisont".. O så, när du är där, dit du vill, ja.. då tvivlar du??
Men, men.. Det är ju faktiskt väldigt mycket att planera och fixa.. mat, hur ska det gå med två tonåringar som knappt tar ett handtag hemma.. alla mygg.. ekonomi.. osv osv..
Jädra gnällapa.. Sitt där då, om det är så kul att låta oro och stress ta över det förunderliga underbara.. Den där längtan och planeringen..
Du kan ju ligga där i soffan och ruttna bort, varje kväll plita ner dina ord på bloggen.. Hur intressant tror du den blir om du inte ser dig omkring då och då.. Låta själen få uppleva..
Men, men.. Maya då?? Hur ska det gå? Kommer hon gå ner i vikt? Längta och gråta? Nej, jag vet inte.. Kanske räcker om jag är borta några dagar.. från torsdag till måndag.. det blir ju några dagar extra iallafall..?!
Jaha, ja, har inte hon nån rätt att få uppleva något annat än dig? Egoist.. Bestäm dig nu, min kära vän.. Njut av det som sker, av nuet och din stundande resa.. Allt blir bra.. Underbart.. Tänk vilket möte, vilken gudomlig känsla när du kommer hem och du vet att det kommer vara en ny Uffe, just nu är du sliten och trött och värd detta.. Åk, och njut av livet..

Ok.. Jo, det är nog sant, eller det är sant. Livet har kommit lite på kant. Eller stått still samtidigt som det rusat fram och jag åstadkommer, finns för andra varenda dag. Och varenda kväll ( förresten är jag väl medveten om att man inte ska börja en ny mening med ett och..fast jag tänker inte följa några regler ikväll, eller överhuvudtaget, utan göra som jag vill ), så.. varenda kväll tänker jag.. Wow, vad skönt, Lillan sover och nu ska jag bara njuta av min egna tid. Jag njuter. Fast det börjar bli förbaskat trist.. :)..

Annorlunda inlägg. Trött inlägg. Jag är trött, eller helt slutkörd är nog närmare sanningen. Jag vet, den där första natten vi sov här i "nya" lägenheten då skrev jag kvällen efter att jag sovit såå underbart bra. Så har det inte varit under några veckor. Jag har jättesvårt att somna. Inatt var jag uppe vid 3 tiden och drack ett glas mjölk och så vaknade jag vid sex tiden, eller den lilla terroristen väckte mig.. Börjar bli för gammal för att inte få mina timmar sömn. Endast tre eller fem timmar är alldeles för lite. Jädrans ekorrhjul som snurrar, snurrar och åter snurrar..

Lovar er att berätta om Mayas mamma. Jo, hon träffar fortfarande Maya. Den här gången kanske det funkar. Jag vågar inte riktigt tro det än.

Äsch.. nu tickar klockan på igen.. hahaha.. Dr Jekyll and Mr Hyde.. Det är ändock lycka som är den största drivkraften. Det är min livsfilosofi, den håller bara jag kör på med samma taktik.. men livet är kanske som ett hockeylag.. det går upp och ner.. ibland är man på topp, ibland förlorar man.. det viktiga är i slutänden att tro på sig själv..

Nu ska jag sluta detta dravel.. O sova?? Ja, jag ska iaf göra ett allvarligt försök..

Godnatt.. U.

Kaffe, tankar o så..

2011-06-19T08:33:00.000+02:00

Sitter i fåtöljen, lugn och rofylld ensamhet, med morgonkaffet och utsikten över Majeldens och Ramshälls höjder..
Maya sover fortfarande, sicken liten unge va? Men hon var vaken och väckte sin pappa vid 6 tiden, men när jag steg upp från sängen så vände hon sig och somnade om. Hahaha, bra trick att få hela sängen för sig själv!!
Men nu hör jag hur hon sakta vaknar till, låter henne vara en stund, hon mår allra bäst om hon får vakna på sitt egna sätt.

Däremot så kvittar det nog hur min son vaknar, han har ett alldeles förskräckligt morgonhumör, den vokubalären som då kommer från hans mun är likt ett fornnordiskt utdött språk..

Så.. nu sitter hon i soffan och tittar på Bolibompa. Idag ska vi vara hemma och pyssla en del med saker och ting. Sedan ska vi till min syrra, jag ska putsa hennes fönster och dom har ett o annat i villan där dom bor..men, men jag är bra på det där med putsa fönster :)

Kaffet snart urdrucket. O startsnöret på tankemaskinen har dragit igång.. Jag tänker för mycket, tror jag..

Ha en bra söndag.. Njut av livet.. U.

Le och världen ler tillbaka..

2011-06-17T22:15:00.000+02:00

Stilla införsikt i min inre, i själens vrå. Att fylla sinnet med kärlek istället för hat. Detta hat har alltför många år förmörkat och skapat oreda och oro i mig.
Med öppet sinne och en vilja att förändra och förstå det man gjort, det liv man levde, och lära av de som gått före så har jag sakta byggt upp den ödmjukhet jag har, omtanke om mitt liv..
Genom att förlåta mig själv och andra människor som gjort mig illa. På det sättet blir jag själv förlåten.

Det är något förunderligt som sker. Jag möter på sätt och vis motgångar varje dag. Ser en verklighet som inte många har en aning om. Står mitt i den. Känner lukten av den. Ser misären. Möter föraktet och hatet.

Min lilla dotters handikapp, alla krav, alla måsten det skapar. Ni vet, jag skrev om höften som glider, EEG, och den stundande knappen på magen och alla undersökningar som hon ska genomgå innan den operationen kan göras. Beslutet om botox, vilket jag redan tagit, ändock är det tuffa beslut. Viktiga sådana.

Att förlåta är en av kärlekens underbara val i livet.

Hon stod i sin gåstol när jag kom till dagis idag. Det glittrade i ögonen och dagisfröken berättade att Maya hade varit på ett strålande humör hela dagen.
Jag tog upp henne och satte henne på mina axlar och galopperade i lekhallen. Lät henne vara Pippi på Lilla gubben eller kanske Emil på Lukas.. vi var ett flygplan som brummade ut från dagiset, satte oss i bilen och for hemåt. Min hand var ett hungrigt snällt monster som ville äta upp hennes lilla goda mage och den var en krabba som tog hennes näsa..
Vem kan vara ledsen? Varför låta sorgen gripa tag och slå rot? Varför hata när man kan älska det som sker, det man möter?
Hade avlastning några timmar på eftermiddagen och kvällen och det var då en ledsen liten tjej jag lämnade. Oj, oj, oj.. Det skar i pappas hjärta när jag gick.
I hissen ( denna underbara hiss!!) kom jag på att jag rusat iväg alldeles för fort och glömt min träningsväska. Tog hissen upp igen och tyst öppnade jag dörren in till lägenheten. Ingen gråt, inget skrik.. däremot ett stilla fnitter från Maya och min avlastare.. Så var det med den ledsenheten :).. Det går fort över.

Maya somnade nyss. In i det längsta skrattade hon. Jag tror hon är en av de gladaste ungar jag träffat på. Glad och trygg.. Precis som barn ska vara.
Det är svårt att förklara i ord, hennes underbara klingande skratt. Så varsågoda..

Från våran kväll. Då jag kommit hem igen och Maya sitter i soffan och tittar på Emil. När jag går omkring och fixar med hennes medicin och välling och samtidigt leker tittut med busungen.. Min lilla krigare med den stora, kärleksfulla själen..

Nu ger jag upp. För ikväll. Tänker bära in Lillan i sängen och bara softa ner i soffan..

Sovgott..

På glid..

2011-06-17T07:50:00.000+02:00

Maya o jag somnade i soffan igår:).. Har ändrat på lite rutiner och ger henne välling nån timme senare än "vanligt", eftersom hon ändå är så pigg. Det funkar bra för hon dricker upp all välling, o det är en styck pappa väldigt glad över, för jag berikar den med kaloripulver och hon behöver varende kalori hon får i sig!
Så la vi oss och tittade på Simpson, hon på mitt bröst med snuttefilten och min hand som mjukt klappade hennes kind, o så vips sov vi..

Träffade kirurgen på hab igår. Mayas höftkula är på glid. Som jag förstått ganska vanligt hos barn med Mayas spasticitet, om man ointe gör något åt det så glider den ur och höften hoppar ur led. Nu blir det tätare röntgen och fler cpup, längre fram operation.
Om jag tillät alla trista besked och alla händelser i livetr som gör ont ta över min vardag skulle jag bryta ihop. Det är nära iaf ibland.
Men, jag lever inte så, det är det positiva, det fina, kärleken, skrattet, myset och det underbara som är viktigt. Då orkar man..

Vilket väder vi har idag. Regnet öser ner. Hör väl till vår svenska fantastiska sommar. Tänk vad jobbbigt det skulle vara för allt levande om det vore strålande sol och 30 grader varmt hela tiden.. Variation är bra!

Nu ska vi sätta rulle på denna fredag, Maya och jag. Hon till förskolan och jag mot arbete..

Må bra och ta hand om varandra.. U.

Sena kvällar tidiga mornar..

2011-06-16T07:56:00.000+02:00

Min lilla pärla har börjat med en dum ovana:).. Hon somnar jättesent om kvällarna, det är mycket roligare att sitta i soffan och kolla på tv med pappa än att sova sin skönhetssömn!! Sisådär vid 21.30 tiden somnar hon in och då får jag äntligen tid för för mig själv.
Fast jag har en sagolikt underbar dotter. Om kvällarna ser hon någon film, och bara myser, och allra bäst trivs hon nog när jag går omkring och pysslar, ni vet de där vardagliga hembestyren som även de måste skötas.
Det är helt ok att hon är vaken, egentligen bara en mysfaktor i den ljusa sommarkvällen. O den där sagofåtöljen på balkongen står kvar, nu när det är lite kallare ute så sveper vi in oss i en varm fleecefilt och ser över utsikten och fåglarna som då och då flyger förbi. Då har vi våra samtal och en närhet och trygghet byggs.
Det är stolthet i hjärtat att jag lyckats ge henne detta. Att jag gett all kärlek, all min tid och ställt mig själv vid sidan om när det behövs, mina barn är viktiga..

Fast det är jobbigt ibland, o vissa stunder mer än jobbigt, rent ut sagt för djävligt.. Det är ändå min skatt vid regnbågens slut och inga pengar i världen kan göra mig lyckligare och tacksammare än vad jag är.

Igår var Alexander med och hämtade Maya på dagis. Sicken lycka, vilka skratt..de klingar och ekar av ömhet i själen. De ögonblicken ligger som bomull runt själen och läker alla sår som gör ont.
Jag fick några timmar på gymet medans mina barn roade sig själva med massa glass och sagor.

Somnar sent. Vaknar tidigt, hmm, då vid 5.30 tiden måste jag ta till varenda positiva tanke jag har för att komma upp och vara pappa igen :)..

Nähä.. Prinsessan börjar tycka det är skittrist att sitta själv. Nu vill hon att det ska hända något i livet. Det är nytt läkarbesök idag. Kirurg och sjukgymnast. Om hennes höfter och bäcken, jag håller varenda tumme jag har för att det inte är negativa besked.

När man känner att man bara vill springa ifrån sitt liv och slippa ett tag, vänd istället och ta en annan väg. Lura livet lite med en omväg bland alla stigar i labyrinten.

Njut av denna torsdag.. och fyll er själ med mod att förändra det som går att förändra..

U

Bara en alldeles vanlig onsdag..

2011-06-15T07:56:00.000+02:00

"Om jag älskar med själen behöver jag inte tänka så intensivt med hjärnan.."

Ordnade i mitt kaos igår så nu är det ett iaf ett organiserat kaos och jag börjar se en struktur på lägenheten och bestämt mig för vilken plats mina saker ska ha..

Ett av de motton jag levt efter några år är "Lev och låt leva". Jag kan inte förändra någon annan än mig själv. Detta motto har varit min stöttepelare och mantra några dagar, så där lite extra mycket. Har inte, o gör inte, mår så jädrans bra.. men jag känner ändå att det är på rätt väg och att jag gör det jag kan för att ändra det.
Det kommer bli bra, det är bra, och sakta känner jag hur energi och ork åter börja sippra in i kroppen.

Utvärderingssamtal på hab i måndags, angående LEMO träningen vi gått. Positiva framgångar och nya tankar föder lust att fortsätta, man får nya ideér.
Skulle ha en träningsstund med prinsessan igår, men ICKE, det ville hon inte alls ha.. -Fy bubblan, vad trist pappa!!
Det är nog så, att träningen får integreras i vår vardag, lek och träning kombineras..
Har dåligt samvete för att jag inte tränar mer kommunikation och skapar fler bilder till Maya. Behöver nog en knuff i ryggen och någon som säger åt mig, ger mig lite feedback..

Idag ska vi till hjälpmedelcentralen och pröva ut Mayas nya stol. Känner absolut inte alls för det, varken Maya eller jag. Imorgon ska vi träffa kirurgen angående hennes höfter.

Ska ta till mig av en av kommentarerna jag fick på ett av mina senaste inlägg.. Jag lägger bort det där ordet cp ett tag.. Brukar ju göra det, men ibland blir det så påtagligt..

Undrar vart Amor är? Har han blivit dålig på att sikta..??

Oj, klockan har blivit alldeles för mycket, dags o sätta fart, rusa in i denna dag med förstånd och ge mig själv det bästa jag kan..

Ha en fin onsdag.. U.

En bild säger mer än tusen ord..

2011-06-13T21:32:00.000+02:00

Här ser vi Pippi och Maya tränar samtidigt på att sitta alldeles själv i soffan. Hon är såå duktig, min prinsessa och kämpar med allt hon lär sig..

O att teckna är kuligast av allt, har helt klart konstnärstalang.. undrar vem hon fått det ifrån.. ?

Ibland när livet blir alldeles för vanligt och slentriant så äter vi UNDER bordet.. Det är också väldigt roligt..

o så går det vidare. Dagen. Natten. Morgon. Kväll.

Det finns så oändligt med hat i denna värld, ondska som glöder och förtär.. Bekämpa den och fyll livet med glädje och skratt. Kramar och ömhet. Förståelse och respekt. Möt lögn med sanning.

Sovgott.. U.

Tankar, sömnens marodörer..

2011-06-12T22:03:00.000+02:00

Hur magiskt kan det vara att sitta i soffan och höra sin dotters andetag, se det oskyldiga lilla ansiktet och smeka en liten fot? Har suttit så, i över en timme, nästan att tiden försvann.
En stortå var lösningen på min själs stress ikväll. Den mjuka huden, hennes röda lockiga hår, och fridfulla trygghet som skapar harmoni i stunden.
Ett pärlband av lycka och kärlek, omsorgsfullt trädd på starkaste tråd, en för en, en pärla för ögonblicket, en för evigheten..

Jag har bestämt mig att även ömt vårda mitt hat för detta som heter CP..

Mina tårar kom imorse. Av trötthet efter en vansinnigt jobbig natt då sömnen stördes av tankar och funderingar. Det kvittade hur jag än vände och vred och tog allvarliga samtal med mig själv..
- Uffe, du kan inget göra nu ändå, klockan är mitt i natten och tickar fort mot morgonljus.

Vanvett tog över sansen. Den stegrade, ökade, som en älv i snösmältning forsa den, svämmade över och dånade.. Lockade ångest och oro, sorgeminnen till ytan..

Det dåliga samvetet. Gör jag tillräckligt för min vackra dotter? Hinner jag? Assistans? Alla läkarbesök? Kommunikation? Träning?
Är jag god nog mot min son? Tjatar jag för mycket? Hur och vad ska jag förbättra..
O så kommer alla andra, de står liksom långa som köerna på ICA Maxi en fredag eftermiddag och inte en endasta av dom vill att jag ska sova.. De är sömnens marodörer..

Ekonomi, satans jävla pengar!! Har bokat vår fiskeresa, o det är saligt fantastiskt men jag är inte en rik man. Måste ändå inhandla en del nödvändigheter som verkligen behövs på en sådan resa vi ska på.. vi ska in i ödemarker, där inga vägar finns, inga stigar och ingen bebyggelse. Där vädret är oberäkligt och vi måste förlita oss på den utrustning vi har.. Ett tält, ett bra sådant måste inhandlas.. Såna jädrans tankar blandade med det andra, voila, så har man den allra bästa cocktailen för sömnlöshet..

Det är trötthet som förtar, den skapar tårar..

Grönskande murar som förmörkar, jag ser igenom lövverket och hur ljuset sipprar in. Blänker och glimmrar och ger hopp.
Mod att förändra.

Min prinsessa sover gott. Tystnad råder i mitt hem. Ingen musik, ingen TV, bara ljudet av mina fingrars knappande på tangentbordet och hennes lugna andning..

Så här är mitt liv. Jag har skrivit och beskrivit det många gånger. För många? Dagar kommer, nätter likaså..

Ändock är mitt hjärta av godhet, min själ en krigares.. De fiender som det möter bekämpas med mod och förstånd och aldrig mer kommer den att fly in i rusets behag..

Somliga äro orden, de lagras och är likt goda ostar bäst när dom fått vara i fred ett tag.. Försvinnande gott tar fort slut, som mina gjorde nu..

Jag är trött, en flisa av sorg skär i mig, locket på asken gläntar och det undermedvetna säger BUUUU..

Tror jag tar plats i soffan igen, och låter min stora hand omsluta den lilla foten, söker tröst hos det bästa som finns i livet.. Mitt barns kravlösa kärlek.. Min dotter, magisk och underbar..

Sovgott.. U

.. Nästan natt..

2011-06-10T23:39:00.000+02:00

23.14 pip.. O här sitter jag i mörkret.. Det är ovant, o inte höra Mayas sussa, hennes snörvlingar och det är tomt.. Men skönt! Att bara vara, få tillåta sig själv att just vara själv.. Alex är på sitt rum och harmoni andas..

Dagen blev som jag skrev. Jag tog med mig orden in i den. Så när det var som allra mest mitt på dagen. Då telefonen ringde stup i ett, mötena avlöste varandra och trafiken var ett ända stort kaos.. Då var det ändock en lugn Uffe som satt vid ratten och fanns. Tog bra beslut, snabba lösningar, de enklaste, men väl genomtänkta..

Bokat flyget till Kiruna idag!! Vi åker upp och fiskar, på Sveriges tak, nordkalotten.. igen.. Där horisonten aldrig tar slut.. Där blicken och själen får vila..
På något sätt har jag tagit mitt fiske till en annan nivå. Förr var det så viktigt, det viktigaste att få så många och stora fiskar som möjligt. Nu, är det något annat som lockar.. Det är gemenskapen med naturen, med min son som är min ständiga fiskekamrat nuförtiden. Tanken att få sitta och se den magiska naturen, fjällen och höra älvens brus tillsammans med brasans knaster. Med min son, det måste vara större än alla pengar i världen, det måste vara det som kallas att vara rik.. Den allra hållbaraste lyckan.. Den som består..

Livspusslet flätas. O fast det är en del jobbigt i livet, allt som sker nämns ju inte här, så ler det mot mig och jag känner att det är mitt..

Sovgott.. U.

Godmorgon..

2011-06-10T07:29:00.000+02:00

.. En tidig morgon. En dag som ligger framför mig. Sitter och dricker mitt kaffe och tar mina beslut. De innehåller en tanke om att fylla tiden med positiva ting. Sköta om dagen idag, som är just nu. Ta en sak i taget och priotera det viktigaste först.
Acceptera att det är precis som det är.
Agendan är full från morgon till kväll. Ska träffa flera människor som på ett sätt behöver min tid och hjälp mycket mer än vad jag själv behöver den. Min hjälp gör deras dag enklare. Jag kan bara behålla det jag har genom att ge bort det..

Fast egentligen, kära läsare, skulle jag helst av allt haft semester idag och följt med mina arbetskamrater till Halmstad. Jo, det har varit bestämt sedan i vintras att just denna helg åka till Halmstad och bara vara.. De åkte igår, men för mig var det omöjligt att åka då eftersom Maya gjorde sin EEG undersökning och det fanns ingen barnvakt att uppbringa.
Har tänkt och vridit på detta flera veckor, o till slut bestämde jag mig för att stanna hemma. Hos min son. Jag är behövd.. så..

Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Jag mediterar. Ibland mitt i dagen, då det är som allra stressigast kan jag parkera bilen utmed vägen, och stänga av omvärlden för några minuter. Koncentrera mig på andningen och rensa hjärnan på alla tankar.. Flera kvällar i veckan sätter jag mig och mediterar, när Maya somnat och livet knackar på från flera håll, då tar jag mig en halvtimme, i ensamhet.. Andningen, fylla lungorna med luft och känna hur kroppen egentligen mår..
Igår, på sjukhuset när Maya skrek som värst, när jag kände den där vanmakten att inget kunna göra för henne, inte vara tillräcklig, inte kunna trösta, inte säga att - nej, det här tar vi och struntar i.. Då jag var tvungen att vara stark. Mitt i skriket, hennes förtvivlan, blundade jag och slappnade av.. Vid sådana tillfälle ber jag till min gud. Min egna gud. Det som är större än jag själv.. Jag ber om förstånd och ork, om vägledning och styrka..
Larvigt, kanske en del tycker, men det hjälper mig, det hjälpte Maya, lugnet, min och Safies trygghet smittade av sig och prinsessan lugnade ner sig och somnade..

För den underbaraste resursen som finns, Safie, var med oss på EEG undersökningen. Hon är guld värd, en av de där människorna jag mött på stigen som föralltid kommer finnas nära mitt hjärta..

Idag ska Maya åka till stödfamiljen. Lovat mig själv att bara släppa och njuta av min barnledighet.. Efter arbetet idag ska jag hjälpa några damer med att putsa deras fönster, o sen ska jag ner till gymet och ta ett "mördarpass".. Äta gott, plocka fram fiskesaker och imorgon far vi mot favoritsjön och fiskar..

Thats my life.. Life of U..

Önskar alla en underbar fredag och kärleksfull helg.. U.

En kram..

2011-06-08T22:45:00.000+02:00

Ibland, kan jag känna hur min själ skriker.. Det är som att stå helt ensam på tundran, oskyddad från alla känslor som stormar, piskar, far likt skärande glassplitter rakt igenom.. Se mig, hjälp mig, jag behöver dig.. Du som var min vän..

Det tar tid att få iordning. Arbetet tar mycket tid, Maya tar tid, Alex tar tid och så ger jag min tid till en och annan vän.. Just nu känner jag hur jag irrar runt och hittar inte vägen, i livets labyrint.. Jag behöver inte hitta ur, för jag gillar dom där slingrande stigarna, som leder mig till lärdom och erfarenhet. Det jag inte gillar är när murar byggs framför mig som jag måste stånga mig blodig mot för att komma vidare. De har en funktion. De är där för att jag ska påminnas.

Imorgon är det EEG-undersökning, håll tummar för att vi slipper, för att lilla Maya slipper och inte har någon epilepsi..

Bara en kram mitt i det som sker. En lång öm sådan, en av vänskap, ett ord som berör, ger kraft och ork att fortsätta.. Eller kanske en vän som hör av sig och är där, ger en stund utan att man ska behöva fråga..

En present, en som inte kostar ett öre, skulle jag uppskatta.. För idag sprang jag rakt igenom några väggar. Lite svedd i kanterna.. Inser att det finns en vägg som jag inte kan forcera och planerar utefter det.
På fredag ska Maya åka till stödfamiljen. Jag skulle följt med till Halmstad med mina arbetskamrater. Valde en annan väg, att vara med min son och mig själv. Jag är lärt mig att ta det enkelt och göra val, det viktigaste först.

Det finns en saknad i hjärtat. Själen full med kärlek..

Sovgott.. U