Kanske ligger mitt vemod i att jag sett och ser så många människor som far illa. Som mår dåligt och blir behandlade som skit av stat och kommun.

Jag blir förbannad på sånt, helst när man försakar ett liv av ekonomiska skäl. När spargrisen ska ha mer än ett litet barn som behöver all hjälp för att leva det liv som var meningen att bli.

Jag ska göra mitt bästa för att lätta bördorna.

Det är min kamp.

Men jag måste ha stöd i den. Thats life..

Det är kärlek.

Maya mår ganska bra, hon är som en tioåring, trotsig och vill inte ha med farsan så mycket. Hon klarar sig bra med sina assistenter och kompisar.
Assistent Erik har skaffat sig en hund, en 12 veckor gammal fransk bulldog. Gissa vem som älskar den?
Lucas heter han och det är Maya som bestämt namnet. Stolt liten tjej.

Nästa vecka kommer Lucas hit, och då ska två av Mayas kompisar komma också. Lycka på hög nivå.

Klockan börjar närma sig sängdags. Imorgon är en ny dag, likadan eller helt annorlunda. Vi får se vart allt leder..

/Uffe