En annorlunda helg

Kim och Robin har varit här hela helgen, och vi har haft det väldigt fint tillsammans. Både Robin och Maya har trivts med familjekänslan.. att krypa upp i soffan och se Emil.. det botar de allra ondaste benen.

Hon har det jättesvårt. Hon har ont och benen funkar inte alls. Men igår fick Kim ta i Mayas ben och med hennes magiska händer och kunnande kunde äntligen Maya räta ut sina ben helt och hållet.

Jag är såå glad att du gjorde det. Tack..

Nätter och förmiddagar är jobbigast, och det är inte några krokodiltårar som kommer när man ska byta blöja, eller lyfta, eller stretcha.. 

Det är skräck i hennes ögon. Rädsla. Ont som fan.

Yes, det är tufft, och nu börjar tröttheten verkligen göra sig påmind. Men ändå.. trots att både Kim och jag är trötta in i själens inre, så ger vi varje sekund våra barn vår kärlek. Man lär sig hur man ska leva med trötthet. Den glöms bort tillslut, men kommer alltid tillbaka som en bumerang..

och slår hårt.. 

Det vore ett mirakel om vi alltid, 24/7, kunde vara de ideala, bästa och mest kärleksfulla föräldrar, det är en omöjlighet, ibland korta stunder kan allt svämma över och det enda man vill är att ha sitt liv tillbaka..

En fin helg har passerat förbi.. 

Nu satsar vi allt på att göra Mayas ben bra igen. Stretch morgon, förmiddag, lunch, eftermiddag, kväll och natt. 

Vi har redan bestämt att jag ska väcka Maya inatt och röra på hennes ben, och hoppas det hjälper.

Vi måste passera det här, det finns liksom ingen genväg, utan det enda rätta är att kämpa, och fylla hjärtat med det som är bra..

/Uffe