.. tickar rutinerna, dag efter dag, i den gråa vardagens balans..
Idag kom intyget jag måste ha för att få utökad assistans nästa gång Maya ska göra en höftoperation, för jo, det blir så. Även andra höften måste opereras och vi är tillbaka på ruta ett. Med gips, Morfin.
Det är som det är och jag tänker ladda med energi fram tills dess. Träning. Bra mat. Jag ska vara där för Maya,
Onsdagar kollar jag trav. Fixar nåt gott att äta. Tar det lugnt. Trav är den roligaste sporten att se på. Onsdagar brukar jag även spela biljard med Micke, men han är i Oslo hos sin dotter. Jag saknar honom, vi hörs varje dag, ibland flera gånger, vi har kontakt på messenger från morgon till kväll.. Han är en väldigt god vän..
Precis som du..
Min Maya och jag kämpar på. Vi gör det oftast med ett skratt.
/Uffe
1 kommentar:
Hej Uffe
Jag hittade tillbaka till din blogg efter en lång tid.
Nu har jag förhoppningsvis sörjt färdig och då kan jag vända mig utåt igen.
Undrar om din kära dotter sover på en madrass som är luftfylld och som styrs så att olika delar av madrassen blir hårdare och mjukare.
Den är till för dem som inte kan röra sig på egen hand. Jag jobbar som assistent och har och haft dessa där jag jobbar. Kan såklart inte berätta om de jag jobbar för. Men även min far fick en sådan innan han gick bort.
Jag läste att du måste bädda om flera gånger varje natt. Bara en fundering ifall detta kunde göra livet lättare för framförallt din dotter men även för dig. Det är ju ett hjälpmedel som förskrivs om behovet finns. Ibland vet man ju inte om det hjälper men kanske värt att prova? Framför allt inför ny operation.
Om ni redan har provat eller om det av andra anledningar inte är aktuellt så snälla se mitt inlägg som ren omtanke. Bara en tanke.
Vänliga hälsningar
Ingrid
Skicka en kommentar