Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

onsdag 28 september 2016

Att våga vara sig själv

.. Men ibland.. vissa stunder och perioder av livet så går det bara inte att följa ens inre önskningar och jag faller..

Faller genom Dantes inferno och smärtan river i själen. Stigen är full av törnen som skär blödande sår och det enda jag söker är ett ljus i allén av mörker. En famn att vila i en stund. Ett ögonblick bara få vara i tystnad och trygghet.

Den förbjudna sorgen över min dotters CP-skada. Frustrationen att inte alltid förstå vad hon menar. Önskan att jag kunde trolla så hon kunde cykla och springa med sina kompisar på skolgården. Blunda och allt skulle vara som det borde vara.
Slippa ta hand om henne om nätterna, slippa se hur jobbigt hon har det i sin kropp. Slippa vakna och hon har slagit knut på sig själv..

Tänk er att inte kunna vända sig från sida till sida. Tänk er att inte kunna berätta om alla sina tankar och intryck man fått till sig under dagen.

Det gör så ont i en fars hjärta.

Det är tufft och känslan att ha allt på sina axlar kan tynga mig mer än någon annan kan ana.

Jag kan finna ro vissa dagar. Då känner jag änglarna vara med mig och jag kan lämna över alla känslor och bara vara i nuet, känna lyckan smeka min kind och att jag har skapat en värld för mig och Maya där vi kan skratta och leka oss fram i labyrinten..

Men så kommer det. Den där raka högern som nästan sänker mig och får mig att ge upp.

Jag vet att jag alltid kommer resa mig och gå med rak rygg. Stolt och trygg. Sakta känner jag att det återkommer, livet, glädjen, lyckan och insikten vilket fantastiskt vackert liv jag har. Dit jag idag har kommit på min resa..

Jag är mig själv. Jag är en fri man och jag ska försöka ta med mig att leva här och nu, inte låta demonerna från förr ta över tankar och känslor.

Jag tänker låta tillåta mig själv att vara just mig själv och acceptera mig själv för att jag kommer in i de här mörka perioderna.

För vad är livet värt om jag försöker vara någon jag inte är??

Nu.. ska jag äta filmjölk, musli och ett gäng knäckemackor med messmör.. även det kan vara lycka..

Avslutar kvällen med dessa ord:

"Vårt verkliga värde är att vara oss själva"

/Uffe

2 kommentarer:

Helena sa...

Kram från kusin!

edvina sa...

Förstår att det är tungt ibland.
Ang att cykla, har du kollat vad det finns för alternativ av cykel för barn med handikapp? (Ja, det har du nog, men tänkte ifall.....)
I mitt område finns en tjej som jag sett på nån specialanpassad cykel.
Finns ju även cyklar där man sitter två st på.