Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

söndag 19 oktober 2014

En egen säng!

Rekord!!! Imorse sov Maya till halv 9, helt fantastiskt underbart!!

En söndag, en där bara du och jag är. Finns. Vi ligger kvar i sängen och filurar, småpratar som bara hon och jag kan. Förstår varandra precis, fast inte ett ord behöver yttras.
Kommer så väl ihåg när vi träffade logopeden första gången, det var ett hembesök och Maya var lite över året. Orden hon sa: "Hon kommer aldrig kunna prata".. Aldrig..aldrig..

Ett sårat eko i själen. Ett blödande. En sorg. Allt det där man som förälder vill vara med om. De första orden. Pappa. De första frågorna. Barnets tankar och funderingar.

Ekot har sakta klingat av. Såret rivs upp då och då, men Mayas enorma glädje och livslust gör mig oerhört glad och allt det, min kärlek och ömhet för min dotter väger upp allt annat.
Så har vi ju lärt känna varandra. Genom åren.

Projekt "Städa Mayas rum" stod på schemat. Hmm..

För vet ni, ikväll ska hon sova i sin säng!! Vi har pratat om det ganska länge nu, att hon inte kan fortsätta att sova inne hos mig hur länge som helst.
Så nu är det fint i rummet. Sängen renbäddad och nattlampan lyser. När hon somnat här i soffan ska jag bära in henne, så får vi se sen, hur det går.
Hon sover ju i egen säng på kortis och där är det inte ovanligt att hon sover till 8-8.30.. Attans unge.

Själv är jag otroligt trött. Städning. Matlagning två gånger. Promenad. Bus och lek. Det tar på farsan..

Önskar alla en fin vecka.. Njut av tiden!!

U.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Åh vad spännande att Maya ska få sova i egen säng, hoppas det blir lite sovmorgon nu då:)
Usch ja alla gånger man fått höra aldrig aldrig.... Jag minns när jag frågade sjukgymnasten om hon trodde att Sabina skulle kunna gå i framtiden? Nej hon kommer aldrig kunna gå! Jag minns hur tårarna bara kom.... Dom kan väl vara lite smidigare och säga att vi tror inte hon kommer kunna gå, men ska göra allt för att hon ska kunna det!
Ja ja det är som det är! En dag i taget...
Hoppas ni får en fin vecka med!
Kram på er:)
Lisa

Linda sa...

Tänk vad ord kan såra. Enligt en läkare skulle jag aldrig kunna lära mig att gå(helt utan belägg för det) .... Oron min mamma hade då jag var sen med att gå. Filmen där jag tar mina första steg och lyckan mina föräldrar kände den kvällen var obeskrivlig.
Den där logopeden skulle höra hur fint Maya säger pappa... Ett favoritord hon använder ofta på förskolan.

Håller både tummar och tår att tösabiten sover hela natten i sin säng. För hur mysigt det än är så blir inte sömnen så bra. Imorse hade vi två filurer imellan oss och själva balanserar vi på varsin kant ;-)
/Linda

Anonym sa...

Hoppas att alla har fel och att Maya kanske kan både prata och kunna gå i framtiden. Har läst om barn som med tiden kan mer än någon trott. Fint om hon kan sova i egen säng.
Solveig

Anonym sa...

Man lär sig leva med sina sorger. De hoppar fram ibland och gör sig påminda och det kanske är bra, visar att man är människa.
Men visst fasen gör det ont!
Hoppas det gått bra i natt!
Kram från Marielle.

Anonym sa...

Så sårande att höra att ens dotter aldrig ska kunna prata. Man skulle kunna utrycka sig på många andra sätt och ge hopp i stället för att såra. Maja kommer att kunna kommunciera även om hon pratar talat språk. Det viktigaste är ATT kommunciera snarare än att prata.
Hoppas ni får en skön natt.
/ Maria