Till sist..

O så.. somnade en lycklig tjej.. då vi varit ute och gått, sett änderna busa vid ån, och då en styck pappa i språng galopperat fram med prinsessan på ryggen..
Det var som när Pippi rider barbacka på Lilla Gubben.. eller Emil leker och stormar fram över gräs, i björkbackar och skrämmer ihjäl fin folk som har gökotta..

O som hon skrattade. Klingande, sprudlande, fyllt av glädje.. till stunden..

Lördag. Vi smet in på affären och köpte favoritchokladen, till fröken finemang, dubbelnougat. Inget till pappa..han äter inte godis för tillfället..

Hemma.. O med Maya på ryggen dammsög jag och skurade golv.. o hon skrattade.. nästan hela tiden.. Det blev trist, för jag tror, hon kom på att hon hade choklad att snaska på..

Maya kan inte alls äta själv.. Det funkar inte.. Så.. eftersom jag ville bli klar med det jag börjat med (en ganska god egenskap, tror jag) satte jag ungen i fåtöljen, och hon kan inte eller sitta själv i en fåtölj, men jag "bullar" upp henne med kuddar på sidorna, då funkar det..
O när hon satt där.. sprang jag omkring med levangen (hur många vet vad det är) och titt som tätt satte jag mig ner och gav en bit godis.. Ni vet.. det där med att ta sig tid.. Att leka fram livet..

Jag längtar till havet.. åka tidigt och möta dess mäktiga skönhet.. fiska.. ligga på någon ö och se upp i de knotiga tallarna.. havsörnen.. öringen.. Kanske slå upp ett tält.. sitta vid brasan i mörkret och blicka ut över en nattblank vattenyta.. där månen pratar med sitt glitter..

Japp.. har en alldeles strålande fin lägenhet.. doftar gott och stearinljusen flämtar.. kastar sina skuggor.. dansar med sitt sken.. o jag.. Jag är.. finns.. här..
Maya somnade som en stock. På mitt bröst. Med sin lilla hand runt min tumme..och min andra hand mjukt, ömt smekandes hennes rygg..

Jag vet hur kärlek smakar..

Sovgott.. U.