Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

söndag 19 februari 2012

Olika tänkande..

Berätta jag? Om förra veckan? En kväll ringde jag min son, för jag behövde komma iväg nån timme på kvällen och jag kan ju liksom inte bara åka iväg när Maya somnat..
Alex hade lånat min pappa, farfars bil, och han och hans bästa kompis Kalle kom hit..
Jag tänkte som så, att jag kan ju lika gärna ta farsans bil (han kör Mercedes, så det kan ju vara lite nice o köra en sån ibland).
- Alex, vart har du parkerat bilen, frågade jag, innan jag gick..
-Precis utanför, svarade han.. Det var ca fem minuter efter att dom kommit hit..

Jag tog hissen ner och glad ihågen plocka jag fram bilnyckeln ur fickan och klev ut ur ytterdörren.. men, bilen?? Inte stod den utanför.. Nähä, tänkte jag..då står den väl på gatan.. Nix..ingen bil.. men liksom vaf-n.. Ok, då har han parkerat på parkeringen bakom huset då.. o jag klev iväg och undrade hur han kunde säga att han parkerat precis utanför??..
Ingen bil på parkeringen eller!! Då började mitt hjärta slå lite hårdare och andningen blev lite tyngre.. Stulen? Rullat iväg? Har han glömt o lägga i parkeringen (automat) så bilen ahr rullat nerför backen? Men, stulen, det var ju bara några minuters sen han kom hit..

Pust.. ringde honom och frågade, troligen med en ganska irriterad röst..
-Vart tusan är bilen?? Du sa ju att den stod utanför..??
- Va.. Öhhh.. Öhhh.. Aaa, just det.. glömde, vi parkerade utanför Robin..

Denna Robin bor 10 minuters gångväg från oss.. Hmm..

- Men, Alex.. du sa ju precis nyss att du parkerat utanför vårt hus??
- Ehh.. Aaaa.. Öhh.. Vad då? Jag trodde jag gjort det.. Öhh..

Jag sa hejdå och la på och tog min egna bil.. Den visste jag iaf vart den stod parkerad..

Hämtade en strålande glad prinsessa idag.. En ljuvlig sfär av lycka.. När vi kramas.. blickarna.. kärleken..

Vi har haft en pappa/dotter eftermiddag och kväll.. med kel och bus.. o så somnade hon.. på mitt bröst och där låg jag länge.. med mitt allt på bröstet och kände hur livet pulserade.. Fyra år om en vecka.. fyra år.. då hon kom till mig.. en ängel som log.. tindrade och gjorde mig förälskad..

Tack.. för mail.. Det ska ni veta.. att jag uppskattar mail.. får energi att fortsätta skriva när ni skriver mail..och jag svara alltid.. där är det ett annat sätt att kommunicera.. mer personligt.. så skriv.. om ni vill..

Nu lockar soffan.. tycker mig nästan höra den viska.. -Uffe..Uffe..

Sovgott.. U.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, se ungdomar! *skrattar
De har för mycket annat att tänka på än att hålla reda på var de parkerade bilen alldeles nyss.

Vem vet? Jag kanske skulle mejla någon dag om jag har något bra att säga ... Hm!
Hälsn. Nincasol

Eva sa...

Svarar du alltid på mail? Nja... vet inte det jag :)