Ikväll har jag faktiskt inget i huvudet. Inte ett smack. Men ändå är det fullt. Det är som när jag har något viktigt beslut att ta fungerar liksom inte min hjärna. Den tänker inte. O om jag börjar tänka hittar jag ingen boll att bolla med.. Så då är det bättre att inte tänka och bara tänka på nåt helt annat..
Plötsligt står beslutet framför mig. O jag lovar när jag väl tar tag i saker och ting är jag en handlingskraftig man.
Men, många gånger är jag det utan att ens tänka mig för. Om ingen annan gör det, gör det själv..
Maya har inte haft sin bästa eftermiddag. Inte alls. Det blev ändock en ganska bra kväll. O en pappa som bestämde sig för att ändra lite planer inför imorgon.. När det behövs finns jag där.. Alltid.
Gillar sånt. Snabba beslut i stunden. Att väga för och nackdelar. Få agera. Vad är bäst? Negativt eller positivt? Vad leder mitt beslut till? För denna människa, för mig? Konsekvensetik.
Jag gillar människor som står för sina ideal.
Havet, det stormande blå, det glittrande smaragdgröna, det gåtfulla, det oändliga.. Dit längtar jag. Skulle kanske behöva det, komma dit.. gå genom storskogen på stigar som knappt finns och se mitt paradis. Dit bara jag hittar.
Sitta och se horisonten, och möta ensamheten, möta mina tankar och vad min längtan står för.
Fiska, tända en brasa, laga till lite sjysst mat och njuta av tystnaden.
Lite förvirrat, jag vet. Jag är förvirrad och förundrad.
Det har tagit mig över en timme att skriva allt detta. Eller nästan ingenting. Känslostorm. Ömma smekningar över trasig själ.
Vad är viktigt och vad är rätt. Hur mycket framåt i tiden ska jag se?
Jag är redan trött. In i kroppens inre. Jag kämpar. Mer än vad många förstår. En del allt.
Det är för många som står på kö. Beslutskö. Var god ta en nummerlapp..
Dag 4, blev ok.. Nu ger jag mig..
Sovgott.. U.
1 kommentar:
Ungefär lika virrig hjärna som jag känner att jag har ibland ;-)
Gillar det där också med människor som står för sina ideal.
Kram på rej!
Skicka en kommentar