Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

måndag 2 januari 2012

Dag 1 och 2.. O en tanke om nr 3..

En nyårsdag. Den var som igår. Den var som den var. Underbar och med några tårar, men icke några otröstliga, bara salta stänk av kärlek..
Såna som man pussar bort och tröstar med en kram, med närhet och tid.. Då pappas knä är den bästa platsen i världen och hans bröst hela universum att luta sig mot.

Sen den där dagen, för snart fyra år sedan, då hon kom till världen och jag tog henne i min famn, virade in i en ljusblå filt och satt i timmar och såg ett underverk.. sjöng Lilla lull, lullanlej.. pappa älskar dig.. O stjärnorna föll över oss, månen log och solen skrattade. Själen voltade och hjärtat stannade, i evigheten, i stunden, för alltid kär..

O dagen tickade på. ticktackticktack.. Framåt eftermiddagen, blev det bättre. Fick ju vara med pappa och städa, sicken höjdare.. Likt en virvelvind stormar vi fram, med dammvippa och skurtrasa, bland hörn och vrår, i hall och kök, skjuter damm i sank. Diskar i en hast. Hänger tvätt och då och då headbangar pappa på bordet och hon den lilla tittar förvånat o undrar "vad gör han"?? Sen kommer skrattet..

Hat och kärlek går hand i hand.. Låter dock aldrig mitt hat förmörka guds kraft inom mig.. Mörka moln kan torna upp sig och skymma min horisont, men tankarna, min vän, går i kärlekens tecken.. Då skingrar sig det gråa, och ur hatet växer kärleken sig starkare..

När tiden rinner ur min hand, timglaset snart ska vändas. Kvällen knackar på. Lugnet lägger sig i mitt hem. Tänder några ljus och berättar sagor från fantasin..
När jag gör det, behöver jag inte tänka, bara känna, hur rätt jag gör. Att livet är ett minne.
Såren läker. Såren blöder. De djupaste skär strimlor av själen.

Jaha, o så var det då en ny arbetsvecka. En ny morgon att vakna på. Satans lurigt det där. Att vakna. Sängen är ju såååå skön just klockan 6.30 på mornarna!!
Inatt vaknade fröken filur och som vanligt yrade jag upp och hämtade henne. I ett nästintill rusigt tillstånd bäddar jag in henne bland täcke och kuddar och letar förbrilt efter Lisa.. O nappen.. Hur kan en napp försvinna spårlöst i en säng??

Sov, Unge sov.. :).. men det är nog allt lite alldeles för mycket kul o sparka pappa i ryggen och bubbla om vad som helst till Lisa klockan 4 på morgonen..
Äsch, tänkte pappaBus.. o lät ungen vara vaken och bestämde sig för att sova alldeles själv..
Vilket resulterar i att Maya försov sig, så går det om man inte lyder..

När jag hämtade Maya idag kom dagispersonalen och hade ett förslag.. Att jag skulle ändra mina dagistider.. o så får det nog bli.. Kanske är det en halvtimme hit eller dit som är lösningen.. eller?

Avlösning. Mia. O maya ÄLSKAR det.. Hon strålar av lycka när jag kommer hem. Möjligen alldeles för uppspeedad, men vem orkar, vem kan klaga, vem kan säga till att man inte vill att dom ska leka?? Låt ungarna leka och njuta.. Det finns alltid tid för annat.. Dom somnar när dom somnar. Punkt slut.

O så är det snart dag 3.. its go on and on and on.. its heaven and hell..

Jag såg en ängel blicka in i mina ögon och locket på asken av sorg stängdes.. I det glimrande ljuset gömmer vi oss och leker, våra själar förblindar hatet och ögonen säger.. Jag älskar dig..


Sovgott.. U.

Inga kommentarer: