Kärleksdamm..

En ovanligt vaken natt inatt. Med en snörvlig liten tjej, som for omkring likt en vessla i sängen.. Hon sov, snörvla, sparkade pappa i ryggen och snuttade högt på nappen, pappa U har inte sovit många timmar inatt.. men, glittret.. Det magiska som faller i livets mysterie..

Hur trött jag än är, är min kärlek större. Hur arg jag än blir, är min godhet starkare. Hur ledsen jag än är, växer sig min glädje likt universum runt mig.., så oändligt älskar jag detta liv.. Som havens djup, stjärnhimlens valv och bergens höjd..
Likt evighetens klocka slår mitt hjärta för det som sker, det som skett, det mitt liv gett mig.. Mitt ända, mitt bästa.. min trygghet och tröst..

Kom in i min famn och omslut dig av värmen, lilla du.. för i själens kammare lagar jag det trasiga..

Vi har skrattat oss genom dagen. Vi har kelat och gosat. Vi har busat och lekt. Legat nära och viskat sagor. Lyssnat på musik, pappa har sjungit högt till Elton, o hennes hand har hållt om min och strömmar av gudomlighet hittar fram..

Vilken lycka att finnas.. att dom är mina.. Kärleksglitter.. en tår av ömhet.. nuddar.. Ger mig kraft att fortsätta leva precis som jag gör..

Men, vem ser mig när månen går i moln..

Självklart kan jag känna smärta och oro. Ömkan, och en undran varför.. En längtan till det kravlösa som var.. Ställt mig frågan mer än en gång.. Varför just jag..?

O så kommer svaret. När vi busar som mest, hon och jag. Då står plötsligt min fina son där i dörröppningen och säger - Hej, Maya.. O änglar sår sina frön i hjärtat..

Pappa får ledigt nån timme, Alex och hans flickvän Alinde tar hand om det.. Om hem och unge.. Jag far förstås ner till gymet.. Lyfter tungt. Tänker. Andas. Är. Smsar.

Köper med pizza hem till barnen och Maya strålar när hon sitter med de stora barnen och äter, dricker onyttig cola..

Det är söndag. Dags för rutiner igen. Medicin som vanligt till film och sedan borstas tänder och välling ges..

O så skapas den där kvällen en perfekt avslutning. Ömt i min famn, på mitt bara bröst somnar hon, med sin lilla hand hållandes om min tumme och skatten vid regnbågens slut är min.. men i högsta grad sig själv..
Jag kan inget äga. Ingen är min. Låsa in i en bur och gömma nyckeln är en form av ägande.. Frihet att älska, att vara precis sig själv.. På det viset kan jag ge bort det jag har, men ändå behålla det..

Nu ska jag skriva mail. Jag planerar mina avlösartider flera veckor innan, och ikväll ska jag skicka iväg mina önskemål för januari.. Thats life..



Njut av livet.. Låt tiden laga det trasiga..

Sovgott.. U.