En vardag..

.. Vakna, gå upp, brygga kaffe, kela, byta blöja, värma välling, en stund av evigheten, sen vidare in i tidens måsten.
Kläder på, unge i sulkyn och agendan i innerfickan.. Ner i hissen, in i bilen o ut bland bilar och ilande cyklister. Kö där och kö här. 1-2-3-4-5-6-7-8-9-10.. Gnäll, ett leende, o där flög en ängel förbi och gav mig hoppet tillbaka..
Ut med ungen, in på dagis.. minusgrader, ruskigt, hiskligt, blött, is, snålblåst rakt in i själens värme.. Inte en chans, tänk inte ens tanken..
Kram och puss, ha en underbar dag, mitt lilla yra troll..

Arbete, möte, svindlande tankar, lunch o så springer jag vidare.. gipsväggar..

Bilkö. Dagis. Jo, har ätit helt ok, men inte bajsat.. jaha.. så genom staden vi far, sagan om "Tjejen i stubben" om hur hon och hennes vänner, Kråkan och Musen, äter pannkakor tills dom har magar stora som berg..
Rödljus.
Tankarna. Om hennes vikt. Om beslutet att operera knapp på magen. Eller hur det är med hennes höft, resultatet på senaste höftröntgen. Hur ska det gå..??

Studier. Socialt behandlingsarbete. Om missbrukets konsekvenser. Pennans rassel på pappret, en rykande kopp kaffe bredvid.
Undrar hur det går hemma? Avlösning, och ute är det minus och regnet övergår till pinande snö som skär huden likt skalpellsnitt..
Ser på klockan och inser att det nu är över 12 timmar sen vi startade dagen, o här sitter jag med mina studier, för att bli klokare.. Blicken flyr bort, ser fjällens branter, spegelblanka ytor, hör tystnaden och hur porlandet från älven.. Saknad.

Frihet

Yr, hjärnan avstängd. Plockar ihop mina block och beger mig hemåt.

Det är när jag kommer på mig själv att nynna gamla Supremes låtar jag måste stanna upp lite..

Nattning. Sedan släcker jag ner hela lägenheten, och i totalt mörker tar jag ett varmt bad. Ge er av, tankar.. sjas och fly.. Inte nu.. Känner hur det varma vattnet omsluter mig, tryggt, tar mig tillbaka till verkligheten. Sorterar i hjärnan. Går igenom mailboxen.. En del kastas direkt på skräphögen.. Nähä du tanke, mig kan du inte lura.. O den där känslan är det lite virusvarning på.. Öppna den inte, Uffe..

O så.. tick tack.. sitter jag här, med Kim Larsen och en blogg, en dotter sover, en son som är där någonstans, men föralltid i mitt hjärta..

Vart ska vi hän, lille du..

Maya&Jag

Se positivt på det som sker,

problem likt möjligheten..

Varför stanna hemma och

låta tåren förmörka

när livet

lockar..

Sovgott.. U.