Tidig morgon. Tystnad. Novembermörkret griper tag i mig, lägger sitt gråa täcke över mig. Jag försöker finna ro och trygghet i dess skepnad, men hur jag än vänder och vrider, lyckas jag inte.. Ändock är november den ända månad jag kan lita på. Den jag inte alls har några förväntningar på, den kan jag göra mig besviken utan att skada, göra mig besviken, för den är november.. Tyst grå. Ruggig. Stjärnklar.. November klär av naturen och blottar en sårbar nakenhet.
Det är jag som är källan till det som sker runt mig.
Klockan tickar på. Jag ska först hämta Alexander, sen Oliver och Nicklas. Fiske hela långa dagen, eller korta kanske man säger..
Jag går på kanten av en brant, djupare än någonsin, ser inte ens vart stupet slutar. Måste försiktigt se mig omkring, vart jag sätter mina steg.. Stigen blir snårigare.
Må gott, kära läsare.. Njut av tiden. Varsamt ta hand om den och de som håller er kära.. Gräset är aldrig grönare någonannanstans..
U.
1 kommentar:
Hoppas Du får en fantastisk dag på sjön.
Välj glädje och samla kraft.
Kram L
Skicka en kommentar